Hoppa till huvudinnehåll

Djur får i sig allt mer antibiotika - och vi med dem

Vi kan få ESBL-resistenta bakterier från kyckling.
Vi kan få ESBL-resistenta bakterier från kyckling. Vi kan få ESBL-resistenta bakterier från kyckling. Bild: YLE/Taisto Lapila antibiotikaresistens

OECD rapporterar om dramatiskt ökad användning av antibiotika i djurhållningen världen över under de närmaste 15 åren. Enligt OECD är det av allra största vikt att antibiotikans effekt bibehålls så att resistenta bakterier inte tar hem spelet.

För människors hälsa och liv är det helt avgörande att antibiotika - en av den moderna medicinens största uppfinningar - inte förlorar sin effekt och de resistenta bakterierna tar över, slår Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling fast.

Djur äter miljoner kilo medicin

År 2010 fick nötkreatur, grisar och fjäderfä i sig 63 miljoner kilogram antibiotika i de 228 länderna som ingår i OECD:s studie. Om inget görs kommer totalanvändningen att öka med 67 procent fram till år 2030.

Den största ökningen sker i Sydostasien - exempelvis broileruppfödningen i Indien beräknas använda 312 procent mer antibioter om 15 år än i dag.

Bild: Yle patientrum

Hotet om resistens lurar bakom hörnet

Ökad användning av antibiotika och andra antibakteriella medel är problematisk eftersom det kan leda till fler resistenta bakterier med trista konsekvenser för människor.

För Europas del talar man om att 25 000 fler människor kommer att dö varje år för att medicinerna mister sin effekt.

Resistenta mikrober kan cirkulera mellan mänskor, djur, livsmedel, vatten och även miljön. Många av de antibakteriella medel som används inom livsmedelsindustrin har verksamma ämnen som liknar dem som finns i människoantibiotika, och därför finns det en global risk för att medicinresistenta organismer kan överföras från djur till människor, varnar OECD.

Stor frestelse att ge djur antibiotika

Så sent som 2006 förbjöd EU djurindustrin att använda antibiotika i tillväxtfrämjade syfte. På många andra håll i världen används antibiotika fortfarande slentrianmässigt som tillsats i djurfoder för att stimulera djurens tillväxt.

AV OECD-länderna använder åtminstone USA, Kanada, Australien och Japan antibiotika för att produktionsdjuren ska växa snabbare. Uppgifter saknas för Israels, Turkiets och Chiles del.

Antibiotika används också hos djur i förebyggande syfte och för att behandla sjukdom. Det idealiska vore i dessa fall att behandla endast det sjuka djuret, men i de flesta EU-länder behandlar man grupper av djur genom att lägga antibiotika i vattnet eller fodret. Och då får även friska djur i sig det.

Antibiotika används också i fruktodlingar för att skydda frukten mot bakterieangrepp och inom livsmedelsindustrin.

Mycket antibiotika via importkött

Regnbågslax skall tas upp ur fiskburen
Regnbågslax skall tas upp ur fiskburen Bild: Yle/Marie Söderman regnbågslax

Finland importerar allt mera kött av fjäderfä, och största delen av den råa kycklingen (broiler) kommer från Nederländerna.

Över 80% av den kyckling som säljs i affärerna i Nederländerna innehåller ESBL-bakterier. Människor får smittan från kött i och med att djuruppfödarna använde stora mängder antibiotika fram till 2012.

I Finland får odlad fisk i öppna kassar i havet antibiotika med fodret vid sjukdomsfall.

Finländsk odlad fisk får mera antibiotika än odlad fisk i Norge och Sverige. Under de senaste åren har odlad fisk i Finland fått mellan 20 och 40 gram antibiotika per odlat ton fisk, medan siffran för Sveriges del är 3-5 gram och för Norges del under ett gram.

Antibiotikan äts upp av fisken och kommer ut med avföringen eller hamnar direkt på havsbottnen. Bakterierna i bottensedimentet försvarar sig genom att hämta resistensgener. Bakterier kommunicerar sinsemellan och överför antibiotikaresistens, och på det sättet kan resistensen småningom hamna hos människor.

Läs också