Hoppa till huvudinnehåll

Husägare sura över långsamt bredband

Jonas Frantz
- Vi kan tillexempel inte titta på vissa nätvideotjänster över huvudtaget. Genast man börjar prata med operatören om att få en optisk fiberkabel är det stopp, säger Esbobon Jonas Frantz. Jonas Frantz Bild: Yle/Hanna Rundell jonas frantz

Många i egnahems- och småhusområden i huvudstadsregionen är frustrerade över långsam uppkoppling. Teleoperatörerna vägrar ofta dra optisk fiberkabel till hushållen trots att efterfrågan är stor. Esbobon Jonas Frantz är en av de irriterade.

Jonas Frantz familj byggde hus i Kitteldalen Esbo för fem år sedan, och Elisa som har monopol i området gick endast med på att sälja dem en kopparkabel som ger dem ett alldeles för långsamt nät.

- Vi kan till exempel inte titta på vissa nätvideotjänster över huvudtaget. Genast man börjar prata med operatören om att få en optisk fiberkabel är det stopp. Teleoperatörerna vill inte ens ge ett pris, utan konstaterar bara att det är omöjligt, säger Frantz.

Han tror att orsaken är att operatörerna inte vill urvattna det trådlösa 4G-nätverk de investerat i genom att erbjuda optisk fiberkabel. Familjen Frantz har också testat 4G-nätet, som var ännu långsammare än kopparkabeln som brukar ge i medeltal 6 megabit per sekund.

kitteldalen
I Kitteldalen i Esbo har de flesta en bredbandshastighet på bara 6 megabit per sekund. kitteldalen Bild: Jonas Frantz kitteldalen

Men Esbobon Jonas Franz ger inte upp.

- Nu funderar vi på att göra som några andra har gjort - bilda andelslag och själva bygga ett optiskt fibernätverk på egen bekostnad. Men det är svårt eftersom teleoperatörerna pantar på de rör man kunde dra fiberkablarna i, säger Frantz.

Att dra fiberkabel är ett stort projekt, så det lönar sig att göra för framtiden. Kontakt till fibernätverket höjer bostadens värde rejält.

Långt från målet

I slutet av 2015 ska 99 procent av finländarna enligt Kommunikationsministeriets mål befinna sig högst två kilometer från ett nät med optisk fiberkabel med tillgång till 100 megabits uppkoppling. För att trygga hastigheten också i glest bebodda områden ger staten stöd för utbyggandet av det optiska fibernätet i glesbygden. Det här har fungerat rätt bra.

Men bor man i huvudstadsregionen kan det gå illa om man inte bor i höghus. Kommunikationsministeriet har förlitat sig på att konkurrensen mellan teleoperatörerna är så stor i tätorterna att alla som vill får en optiskt fiberkabel. Men så är det inte. Telefonoperatörerna vill inte dra fiberkablar till bostadsområden om de inte måste, så små- och egnahemshusägare får nöja sig med kopparkabel och långsamt nät.

Man är alltså långt från målet. Vid slutet av år 2014 hade bara 46 procent av de finländska hushållen tillgång till 30 megabit per sekund eller mer med hjälp av ett optiskt fibernät. Dessa hushåll finns till största delen i höghusområden.

Ointresserade teleoperatörer

På Kommunikationsministeriet är man väl medvetna om problemet. Enligt dem är ett problem den stora andelen husägare som inte är intresserade av fiber.

- Om endast 20-30 procent av hushållen vill ha fiber är teleoperatörerna inte så intresserade. Då satsar de istället på att sälja sitt trådlösa nätverk. Vi funderar på hur man kan förbättra utbyggandet av fibernätet. Vi har samarbetat med egnahemsförbundet och besökt bostadsmässor, säger kommunikationsrådet och bredbandsexperten Antti Kohtala.

- Att dra fiberkabel är ett stort projekt, så det lönar sig att göra för framtiden. Kontakt till fibernätverket höjer bostadens värde rejält, säger Kohtala.

Ministeriet försöker uppmuntra lokala fiberaktivister att gå från hus till hus för att samla fler intresserade.

- Är man många så blir nog teleoperatörerna intresserade. Det lönar sig alltid att ge dem ett bud, säger Kohtala.

Läs också:
De drar sin egen optiska fiberkabel

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen