Hoppa till huvudinnehåll

Vad ska du göra åt din lättja?

tre sovande svin
tre sovande svin Bild: sxc/no restrictions morgonfiilis

Det finns dagar när du bara inte orkar med någonting, allra minst att släpa din bak till en lokal med svettiga typer och maskiner som lika väl skulle passat in i ett medeltida tortyrgalleri. Efter det börjar samvetet plåga dig för din lättja, och så är plötsligt kvällen lite förstörd. Igen.

Institutet för hälsa och välfärd THL är oroade över det finländska folkets träningsvanor, och då i synnerhet när det gäller att bygga muskler. Men när är det helt legitimt att bara känna sig trött och var går gränsen för att man på riktigt kan beskyllas för lättja? Institutet för hälsa och välfärd THL har sin definition:

  • Du är lat om du inte följer rekommendationerna som forskarna satt ihop för hur mycket du ska röra på dig. Och vad är då rekommendationerna? Jo, det viktiga är att det är mångsidig motion.
  • Det betyder att du ska träna uthållighet, som du tränar flera gånger i veckan, sammanlagt två och en halv timme. Du ska också träna muskelbyggnad och balans två timmar i veckan.
  • Du måste inte gå på gym för att uppfylla kraven på uthållighetsgympan, det räcker med att du går eller cyklar till jobbet och liknande, bara du får ihop de här timmarna.

Hur motiverar du dig att träna?

Om du nu inte egentligen har en hälsoorsak att inte träna utan bara är för slö, men vill göra något åt det, vad kan du då göra för att komma igång?

- Du måste erkänna för dig själv att du är en latmask och sedan känna efter – hur mår din kropp egentligen, säger Anna-Karin Siegfrids, personlig tränare som själv har tränat sen hon var ung.

Steget mot att röra på sig är att hitta NÅGOT som skulle kunna vara kul, och något där man rör på sig. Det behöver inte betyda att du kastar dig in i ett gym, det kan lika gärna vara någon rolig hobby som dans eller fäktning eller fysisk teater eller ridning.

Huvudsaken är att du inte får en negativ inställning till det här med att röra dig.

Alltså, steg 1: Erkänn att du är en lat stackare! Och kom på något som är kul och fysiskt att göra!

Men om man är trött och hängig då?

Om du känner att det ändå är en jättestor tröskel att komma över kan det vara skäl att prata med någon som är lite inne i träningssvängen och berätta att man har svårt med motivationen, menar Anna-Karin.

Det behöver inte vara en kompis, det är till och med kanske bäst att det INTE är det, för det kan sätta vänskapen på prov, och det behöver inte ens vara en PT, utan bara någon med lite koll på träning som hjälper en.

- Man måste ha något stöd någonstans, är man i den där gropen så behöver du någon som hjälper dig upp. Som tar med dig på de där aktiviteterna, den där ridningen till exempel.

Vardagsmotion är en annan sak du faktiskt kan använda dig av i början om du känner dig riktigt lat. Att stilla samvetet med trapporna kan fungera, man kommer ju en bit på vägen.

Tänk att du tar en aktiv vilodag – bär kassar, går till affären istället för att ta buss eller bil och så vidare. Men du får sen inte bara skyffla omkring på gatan och tro att det räcker, utan du måste öka tempot lite. När du känner att du höjer pulsen en aning och att du blir lite svettig så har du gjort rätt.

Steg 2, således: Hitta någon bra typ du kan bekänna lättjan för. Och ta trapporna i raskare takt.

Hur kommer man över rädslan för alla hälsofreaks?

Ok, så om du nu ändå bestämt dig för att komma igång så är det ju besvärligt att sedan komma till gymmet och inse att du känner sig dum och fet och olustig, när alla andra verkar ha sådan koll. Hur ska du göra?

Till att börja med är bara steget att ta sig till ett gym stort, så du kan klappa dig själv på ryggen om du ändå kommit så långt, menar Anna-Karin. Sedan är det faktiskt upp till gymmet till stor del.

- Jag anser att gymmets största uppgift är att alla ska trivas och att se till att folk kommer igång, säger hon.

Men du måste säga till personalen på gymmet eller instruktören på ett pass du går på, och berätta att du tycker att det är svårt och komplicerat. De ska inte behöva agera tankeläsare. De hjälper dig gärna, men de kan ju inte alltid se att du inte vet var du ska ta vägen.

Oftast är man ju obekväm på ett gym för att man inte riktigt vet vad man ska göra. Instruktörerna kan visa dig det du behöver, och vissa gym erbjuder till och med möjligheten att sätta ihop ett träningsprogram. Om du har ett program, eller ens vet vilka maskiner du ska använda och hur, så försvinner en del av spärren.

Steg 3 (lite som steg 2): Våga erkänna att du inte vet vad du ska göra på gymmet och be om hjälp! Sen kommer självförtroendet lättare!

Men jag känner mig uttittad!

Men även när man har lite pejl på läget så känns det som att de här vältränade übermänniskorna i träningslokalen ser ner på dig, inte sant? Är det verkligen så, kan de inte bara ändra sin attityd?

Många har en förutfattad mening om de som tränar mycket. Anna-Karin ser nog sällan att någon skulle titta snett på någon som inte tränat på länge.

- Jag kan nog vara så att jag försöker hjälpa till om någon gör riktigt fel tekniskt, bara för att vara sjysst, säger hon.

Det kan verka som att de bara står där med sina hörlurar och stirrar, men de flesta träningsfreaks är i sin egen värld, säger Anna-Karin. De är jättefokuserade på sin egen träning.

Steg 4: Inse att du inte är universums centrum - alla tittar inte på just din ortodoxa hantelteknik utan är inne i sitt eget. Koppla av och ta saker och ting i din egen takt.

Så om du känner dig som en av de lataste av de lata som vill ändra på sig, inled ditt nya liv med lite aktiv vardagsmotion eller en rolig fysisk hobby. Ta sedan steget in på ett gym eller träningspass med hjälp av instruktörer. Snart är du så hälsosam som THL vill.