Hoppa till huvudinnehåll

Negativ ränta – en ny trend?

Schweizare köar till växlingskontor
Schweizare köar till växlingkontor efter beslutet att släppa francen att flyta och införa negativ ränta Schweizare köar till växlingskontor Bild: EPAMARTIAL TREZZINI schweizerfranc

Negativa räntor finns redan i flera länder. Centralbankerna i Sverige, Danmark och Schweiz har nyligen beslutat om negativ depositionsränta för banker. ECB införde negativ ränta redan i fjol. Avsikten är att få bankerna att låna ut pengar till företag i stället för att deponera dem i centralbanken. Men hur påverkas vanliga bankkunder?

Den negativa inlåningsränta som ECB förra hösten införde för eurozonens banker har hittills inte slagit ut som negativa depositionsräntor för vanliga bankkunder i Finland. Men i princip kunde minusränta vara möjlig ifall ECB fortsätter att sänka räntorna ytterligare. I det fallet blir det en balansgång för bankerna.

Bankerna har två möjligheter. Antingen tar bankerna de extra kostnader som negativ depositionsränta innebär, eller så försöker de föra över kostnaderna på kunderna. En möjlighet är att bankerna höjer avgifterna på olika banktjänster. Men det blir inte lätt med tanke på att bankerna redan nu har rykte om sig att enbart tänka på vinsten samtidigt som man sparkar personal och försämrar servicen.

Folk kan helt enkelt rösta med fötterna och söka sig till en bank som inte inför minusränta. Så gick det i Danmark där FIH-banken meddelade att man inför en negativ ränta, -0,5 procent på depositioner. Banken börjar alltså ta fem kronor betalt för varje tusenlapp som kunden har på kontot, skriver Svenska Dagbladet. Efter beskedet har kunder börjat lämna banken. I Sverige har de fyra storbankerna meddelat att de på alla sätt försöker undvika minusränta på vanliga konton.

Trots att negativ ränta är en realitet i dag kan man inte räkna med att bankerna betalar kunden för att de ska ta bostadslån. För även om referensräntan är noll eller negativ vill banken ha sin marginal. En möjlighet är att folk börjar ta ut sina pengar för att lägga dem i madrassen. Men alla kan inte göra det eftersom det helt enkelt inte finns tillräckligt med sedlar i omlopp. Sedlar och mynt är bara några procent av den totala mängden. Resten är digitala pengar.

Centralbankerna styr räntepolitiken

Europeiska centralbanken sänkte i september i fjol depositionsräntan till -0,20 procent. Det betyder att banker som vill deponera sina överskott i ECB måste betala 0,20 procent för depositionen, det vill säga precis tvärtom mot det fall då man har positiv ränta.

Vd Stefan Ingves berättar att Sveriges riksbank har sänkt reporäntan till -0,20 %
Sveriges Riksbanks vd Stefan Ingves berättar om att räntan är negativ Vd Stefan Ingves berättar att Sveriges riksbank har sänkt reporäntan till -0,20 % Bild: EPA/VILHELM STOKSTAD riksbankschef stefan ingves

ECB hoppas att bankerna ser depositionen som en så stor kostnad att de hellre söker andra placeringsobjekt för pengarna. Bankerna kan låna ut pengar till företag för en positiv ränta i stället. ECB:s tanke är att företagen ska använda de lånade pengarna till investeringar. ECB har sänkt styrräntan i små steg de senaste åren men tillväxten har ändå inte tagit fart. Därför börjar ECB med en massiv injektion av pengar genom att köpa statsobligationer för över 1000 miljarder euro fram till hösten 2016.

Sverige, Danmark och Schweiz har negativa räntor

Sveriges Riksbank sänkte sin styrränta, den så kallade reporäntan, till 0,10 procent i mitten av februari. Riksbankens minusränta är ett sätt att få ner de övriga räntorna för att få fart på ekonomin. Med räntesänkningen vill Riksbanken också få inflationen att stiga mot inflationsmålet, som är 2 procent. Lägre ränta innebär lägre kronkurs och dyrare import. Det ökar inflationen. Enligt den svenska centralbankens prognos kommer inflationsmålet att nås år 2016.

Danmarks Nationalbank har sänkt sin ränta ett flertal gånger den senaste månaden. Centralbankens depositionsränta är nu nere i -0,75 procent. I Danmarks fall är räntesänkningarna kopplade till valutakurspolitiken.

Danmarks Nationalbank
Danmarks Nationalbank Danmarks Nationalbank Bild: EPA/MAURITZ ANTIN nationalbank

Den danska kronan är i dagens läge den enda valuta som är kopplad till den europeiska valutakursmekanismen, ERM. Danmarks centralbank försöker hålla kronkursen inom en övre och en nedre gräns i förhållande till euron. Danmarks Nationalbank har varit tvungen att köpa utländsk valuta för drygt 100 miljarder danska kronor för att hålla kronkursen stabil i förhållande till euron.

Centralbanken i Schweiz klippte förra månaden av banden mellan euron och den schweiziska francen och den flyter nu fritt. Efter det har schweizerfrancen stärkts ytterligare – trots räntesänkningarna – och den starka valutan håller nu på att bli ett verkligt problem för Schweiz. Centralbankens inlåningsränta är nu -0,75 procent. Det är inte omöjligt att Schweiz sänker räntorna ytterligare för att få ner värdet på francen.

Logo för Schweiz nationalbank
Logotyp för Schweiz Nationalbank Logo för Schweiz nationalbank Bild: EPA/PETER KLAUNZER nationalbank

Räntorna har den senaste tiden sänkts i många tillväxtekonomier, i till exempel Kina, Indien, Pakistan, Turkiet, Egypten, Peru och dessutom i Kanada och Australien. Men det finns också länder som har höjt sina räntor, främst på grund av kapitalflykt som bottnar i politisk oro och politiska risker. Bland de länder som höjt räntorna finns Ukraina, Vitryssland, Armenien, Nigeria, Ghana och Brasilien. Ryssland höjde räntan i december men sänkte den snabbt igen.

Sänkta räntor under 30 års tid

Trenden har varit sänkta räntor i de utvecklade ekonomierna under de senaste trettio åren. Räntesänkningarna är alltså inte ett resultat av finanskrisen 2008. Räntesänkningarna fick visserligen ny fart efter finanskrisen, men trenden har funnits länge.

Avkastning på 10-åriga statslån 1980 - 2015
Avkastning på 10-åriga statslån 1980 - 2015 statslån

Orsaker till de trendmässigt sjunkande räntorna är bland annat en åldrande befolkning, låg förväntad inflation och låg förväntad avkastning på investeringar. Det sistnämnda är oroande med tanke på möjligheterna att ta sig ut ur det usla ekonomiska läget som de europeiska ekonomierna befinner sig i.

I princip är låga räntor bra för att få fart på investeringar men de kan också leda till att ekonomierna snedvrids. Det betyder ju att investerare hellre tar låg eller ingen avkastning i stället för att försöka hitta produktiva investeringar.

Om placerarna inte hittar produktiva investeringar kan deras pengar gå till finansplaceringar eller fastigheter. Det här kan på sikt leda till att det uppstår bubblor som i värsta fall leder till en finanskris.

En annan risk är att låga eller negativa räntor kan leda till investeringar som i normala fall inte skulle göras och som snabbt kan bli olönsamma om räntan plötsligt stiger.

Situationen med negativa räntor är ny och en aning förvirrande. Det finns faktiskt lägen där låntagaren får betalt för att ta ett lån. Det gäller till exempel staten Finland. Statens tvååriga lån sjönk under nollstrecket nyligen. Andra länder vars statslån har negativ avkastning är Tyskland, Österrike, Holland, Belgien, Frankrike och Slovakien.

ECB:s byggnad i Frankfurt
ECB införde negativ depostionsränta hösten 2014 ECB:s byggnad i Frankfurt Bild: EPA/BORIS ROESSLER ecb

Men varför är placerare beredda att betala till Finland för att Finland ska låna deras pengar? Därför att det är så gott som riskfritt att låna till ett land som Finland. Om placerarna däremot lånar till företag finns alltid en risk, som placerarna vill ha betalt för.

När placerarna lånar pengar till Finland till negativ ränta så betalar de inte räntan till Finland. Räntebetalningen sker via prissättningen på statslånen. Obligationernas pris och avkastning är varandras spegelbilder. Om avkastningen (räntan) sjunker, stiger priset på obligationen – och tvärtom. Så när ECB sätter igång med sina ”kvantitativa lättnader”, det vill säga massiva köp av statsobligationer, kan man räkna med att priset på dem stiger och avkastningen (räntan) sjunker. De sjunkande räntorna avspeglas sedan i andra räntor och den allmänna räntenivån sjunker i eurozonen.

Negativa räntor – det nya normala?

Det nuvarande läget i världsekonomin talar för att räntorna fortsätter att sjunka och i vissa fall bli negativa. Bristen av produktiva investeringar leder till spekulativa placeringar som skapar bubblor. Räntorna stiger visserligen när bubblan byggs upp, men när den spricker faller räntorna till lägre nivåer än de var innan bubblan skapades. Så har det skett med den bubbla som skapades mellan 2009 och 2013 inom olja och andra råvaror. Den har nu spruckit och satt ytterligare press på räntenivåerna. Det skulle tyda på att låga och negativa räntor har kommit för att stanna.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes