Hoppa till huvudinnehåll

Antibiotika slutar verka innan vi får nya läkemedel

Vi behöver nya läkemedel när antibiotika slutar fungera.
Vi behöver nya läkemedel när antibiotika slutar fungera. Vi behöver nya läkemedel när antibiotika slutar fungera. Bild: YLE/Antti Lempiäinen. pillerburkar

Det är svårt och dyrt att utveckla nya läkemedel som hjälper mot antibiotikaresistenta bakterier. Det går för långsamt och läkarna förutspår en högre dödlighet i infektioner.

Läkemedelsindustrin har inte varit intresserad av att utveckla nya antibiotika. Kurerna är korta och antibiotika ger inte lika god vinst som mediciner som människor behöver i långa tider eller hela sitt liv.

EU har de senaste åren satsat flera hundra miljoner euro på forskningsprojekt som utvecklar nya läkemedel mot resistenta bakterier. I projekten i EU:s Initiativ för innovativa mediciner IMI går pengarna till forskare och små biotechföretag som samarbetar med stora läkemedelsföretag. Läkemedelsföretagen bidrar med 50 procent av resurserna i form av arbete.

Motsvarande modeller med offentlig finansiering för läkemedelsutveckling finns också i USA.

Det kostar 800 miljoner

Martti Vaara utvecklar nya antibiotiska ämnen som ska bita på de besvärligaste resistenta bakterierna, de gramnegativa ESBL och CPE.

Martti Vaara är överläkare vid HUSLAB och utvecklar själv nya antibiotika.
Martti Vaara utvecklar nya antibiotiska ämnen. Martti Vaara är överläkare vid HUSLAB och utvecklar själv nya antibiotika. Bild: YLE/Jouni Soikkeli martti vaara
Vaara verkar inom ett litet läkemedelsföretag och till vardags är han överläkare vid HUCS. Han hör till dem som kan få finansiering från IMI ifall just de läkemedel han tar fram är tillräckligt bra.

– Det kostar ungefär 800 miljoner euro att få ut ett nytt läkemedel på marknaden. Det behövs omfattande test i flera olika faser. Jag hoppas innerligt att IMI-projektet lyckas få fram ett nytt antibiotiskt ämne, men det är naturligtvis inte säkert, säger Vaara.

Projektet som Vaara söker finansiering hos heter IMI ENABLE och har inte mera än 80 miljoner euro i budget. Men Vaara tror att det här kan räcka, för läkemedelsföretagen tar vid där projektet slutar.

Det går för långsamt

Otto Cars är professor i infektionssjukdomar i Uppsala.

De resistenta bakterierna dödar färre än pesten gjorde, säger Otto Cars.
Vi får inte de nya läkemedel vi behöver i tid, säger Otto Cars. De resistenta bakterierna dödar färre än pesten gjorde, säger Otto Cars. Bild: YLE/Jouni Soikkeli otto cars
Han säger att utvecklingen av nya läkemedel går alldeles för långsamt.

– Vi får inte de nya läkemedlen i tid. Det är bra att det görs satsningar men det finns för få forskare som kan utveckla läkemedel och det behövs mycket mera pengar, säger Cars.

Anders Karlén i Uppsala koordinerar EU-projektet IMI ENABLE som ska ta fram nya ämnen som kan bli antibiotika. Han säger att det är svårt att ta sig igenom bakteriernas cellväggar. Det är också svårt att hitta substanser som sugs upp i kroppen på rätt sätt, som har effekt och som är säkra.

– Vi vet inte om vi lyckas få fram ett nytt läkemedel. Det behövs många ENABLE-projekt för det, eftersom många läkemedelsutvecklare misslyckas på resan, säger Karlén.

Lovande alternativ till antibiotika

Jan Kluytmans är professor i mikrobiologi och infektionsbestridning i Utrecht i Nederländerna. Han tror inte att nya antibiotika är rätt lösning för att bestrida superbakterierna.

Jan Kluytmans är professor vid Utrechts universitet, Nederländerna.
Jan Kluytmans tror inte att antibiotika är lösningen. Jan Kluytmans är professor vid Utrechts universitet, Nederländerna. Bild: YLE/Taisto Lapila utrechts universitet,Nederländerna

– Det är en dålig strategi att döda bakterier, för de försöker alltid fly undan och utveckla resistens. Det vore klokare att kontrollera bakterierna och oskadliggöra dem utan att döda dem. Det finns nya läkemedel som består av proteiner som fungerar så, som jag anser att är mycket lovande, säger Kluytmans.

Han nämner ett annat IMI-projekt vid namn COMBACTE där forskare nu arbetar bland annat på monoklonala antikroppar, det vill säga konstgjort framställda antikroppar som ska fungera likadant som kroppens egna försvarsmekanismer.

Forskarna inom COMBACTE testar redan antikropparna på friska försökspersoner. Men de har ännu lång väg kvar till ett färdigt läkemedel.

Bakteriofager - virus som angriper bakterier

Det finns också virus som angriper bakterierna och oskadlinggör dem. De kallas bakteriofager. Matti Jalasvuori vid Jyväskylä universitet har lyckats ta livet av ESBL-bakterier med hjälp av sådana.

Matti Jalasvuori forskar i virus som dödar bakterier.
Matti Jalasvuori forskar i virus som dödar bakterier. Matti Jalasvuori forskar i virus som dödar bakterier. Bild: YLE/Jouni Soikkeli matti jalasvuori

– Vi gjorde nyligen en undersökning där vi hade ESBL-bakterier som var resistenta mot nästan alla antibiotika. Det tog oss bara några dagar att hitta bakteriofager i naturen som mycket effektivt dödade bakterierna. Det är fullt möjligt att behandla en patient med en infektion som vanliga läkemedel inte biter på med bakteriofager, säger Jalasvuori.

Bakteriofager används redan mot infektioner på vissa håll i världen. Men det finns problem. Samma bakteriofag fungerar sällan för nästa patient, så forskarna måste leta efter nya bakteriofager och ge varje patient en skräddarsydd behandling. Det här kostar mycket.

– Men i ett läge där antibiotika slutar fungera är det bättre att vi har något sätt att hjälpa patienter, även om det blir dyrt, säger Jalasvuori.

Bakteriofagerna är också så stora att de inte sugs upp i kroppen lika väl som antibiotika. Det kan vara enklare att behandla en infektion i ett sår med bakteriofager än en urinvägsinfektion, eftersom det blir knepigt att få in bakteriofagen på rätt ställe i kroppen.

Mera om bakteriofager

Vi behöver alla tänkbara läkemedel

Martti Jalasvuori säger att vi kommer att behöva nya antibiotika men att de inte är någon genväg till lyckan. Dessutom behövs andra läkemedel, som antikroppar och bakteriofager. Och så är det viktigt att försöka få användningen av antibiotika under kontroll, så att inte ny resistens uppstår.

– Det här är ett globalt problem, vi löser det inte enbart genom att sköta oss i Finland. Vi måste få ordning på antibiotikabruket också i de fattigare länder där resistensen uppstår och sedan sprids vidare.

Otto Cars är inne på samma linje. Han är aktiv inom det internationella nätverket ReAct som vill få till stånd en stramare politik mot antibiotikaresistens.

– Det här är en solidaritetsfråga, en global utvecklingsfråga, det är inte nånting för de rika ländernas sjukvård utan för hela världen. Därför är det ännu svårare och ännu viktigare, säger Otto Cars.

Spotlight: Den smygande döden sänds på tisdag 24.2. klockan 20 i Yle Fem.

Infektionsläkare Anu Kantele chattar om superbakterier på svenska.yle.fi under och efter Spotlights sändning tisdag 24.2 klockan 20-21.

Läs också:
Superbakterierna sprider sig som pesten
Ville fick ESBL i Indien

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle