Hoppa till huvudinnehåll

Superbakterierna sprider sig som pesten

Pieter Breughel den äldre målade "Döden triumferar" på 1500-talet.
Pieter Breughel den äldre målade "Döden triumferar" på 1500-talet. pieter bruegel

Antibiotikaresistenta bakterier sprider sig nu snabbare än vad någon kunde ana. De sprider sig från södra Europa mot norr som digerdöden på 1300-talet. Läkarna befarar att våra nuvarande antibiotika slutar fungera innan vi får nya läkemedel.

I Finland har vi sett en snabb ökning av tarmbakterier som är resistenta mot de flesta antibiotika. De kallas ESBL och man uppskattar att mellan 100 000 och 400 000 finländare bär på bakterierna. Så länge vi är friska märker vi dem inte, men om vi blir sjuka eller måste opereras blir det betydligt svårare att hitta antibiotika som hjälper.

I kölvattnet på ESBL följer andra tarmbakterier som är resistenta mot alla moderna antibiotika. De kallas CPE, och de senaste varianterna av bakterierna är resistenta också mot de sista verksamma läkemedlen som finns. I Finland har vi bara haft enskilda fall av de här bakterierna, men i södra Europa är de redan allmänna på sjukhusen.

Värst i Grekland

Jan Kluytmans är överläkare och professor i mikrobiologi. Han jämför bakteriernas frammarsch med pesten på 1300-talet.

Jan Kluytmans är professor vid Utrechts universitet, Nederländerna.
Jan Kluytmans jämför superbakterierna med digerdöden. Jan Kluytmans är professor vid Utrechts universitet, Nederländerna. Bild: YLE/Taisto Lapila utrechts universitet,Nederländerna

– De rör sig från söder mot norr som digerdöden gjorde. I Grekland har sjukhusen tappat kontrollen, och Italien är nästa. Läkarna har inga läkemedel kvar för att behandla de patienter som bär smittan. Det är skrämmande, sager Kluytmans.

Se här hur digerdöden spred sig!

En tyst pandemi

Anu Kantele är docent i infektionssjukdomar vid Helsingfors universitets centralsjukhus är inte helt ense med Kluytmans. Jämförelsen med pesten fungerar bara delvis, säger hon.

Anu Kantele, infektionsläkare
Anu Kantele säger att vi har en osynlig fiende. Anu Kantele, infektionsläkare anu kantele

– Resistensen uppstår i söder i de länder där hygienen är dålig, där man okontrollerat ger antibiotika till människor och till djur. Och de resistenta bakterierna rör sig från söder mot norr med resenärer, med mat och med djur. Så här långt liknar det digerdöden, säger Kantele.

Men det finns en viktig skillnad. Antibiotikaresistensen sprider sig omärkligt, och bakterierna ger sig till känna först när vi får en infektion eller behöver opereras.

– Alla visste om att digerdöden härjade men de här bakterierna reser tyst över hela världen. Det är en pandemi, och en osynlig fiende, säger Kantele.

Kantele säger att det pågår en kapplöpning mellan bakterier och antibiotika. Tyvärr ser det ut som om bakterierna avgår med segern.

Vi desarmerar antibiotika

Björn Olsen är professor i infektionssjukdomar i Uppsala. Han varnar för att vi håller på att desarmera antibiotika, och inte kommer att ha det här vapnet kvar för våra barn och barnbarn.

Björn Olsen är professor i infektionssjukdomar i Uppsala.
Vi håller på att desarmera antibiotika, säger Björn Olsen Björn Olsen är professor i infektionssjukdomar i Uppsala. Bild: YLE/Jouni Soikkeli bjørn olsen

– Det här en pandemi som digerdöden. Om människorna skulle bli sjuka och dö när de fick bakterierna skulle vi ha gjort något åt problemet mycket tidigare. Nu är det för sent, de här bakterierna sprider sig obönhörligt över jorden, säger Olsen.

Han har själv forskat i hur resistensen sprider sig mellan djur och människor. Han har funnit resistenta bakterier särskilt hos kråkor och måsfåglar som lever tätt inpå människorna. På alla kontintenter, till och med nere på Antarktis finns det starkt resistenta bakterier.

– Läget har förvärrats dramatiskt på kort tid, säger Olsen.

Inte lika dödliga som pesten

Otto Cars är professor i infektionssjukdomar och en av de mest erfarna resistensforskarna i Sverige.

De resistenta bakterierna dödar färre än pesten gjorde, säger Otto Cars.
Resistenta bakterier dödar färre än pesten gjorde, säger Otto Cars. De resistenta bakterierna dödar färre än pesten gjorde, säger Otto Cars. Bild: YLE/Jouni Soikkeli otto cars
Han är väldigt oroad över hur fort resistensen sprider sig globalt och säger att vi inte kunde ha förutsett läget idag för fem år sedan.

– Men pesten var en helt unik sjukdom, som dödade en tredjedel av Europas befolkning på 1300-talet. Så kommer det inte att bli nu. Vi kommer att se en ökad dödlighet om vi inte löser problemet men resistensen dödar färre än pesten gjorde, säger Cars.

Litar på en lösning

Martti Vaara är överläkare vid Helsingfors universitets centralsjukhus och dess laboratorium HUSLAB.

Martti Vaara är överläkare vid HUSLAB och utvecklar själv nya antibiotika.
Martti Vaara säger att vi klarar krisen genom att utveckla nya läkemedel. Martti Vaara är överläkare vid HUSLAB och utvecklar själv nya antibiotika. Bild: YLE/Jouni Soikkeli martti vaara

– När jag föreläser brukar jag visa bilder där digerdöden drar över landet som en mörk dödsgudinna. Det kan vara bra att utgå från det värsta tänkbara hotet, men sedan konstatera att det är överdrivet. Vi kan behärska situationen nu genom att utveckla nya läkemedel, säger Vaara.

Vaara tror inte att det blir lätt. Han arbetar själv med att utveckla nya ämnen som kan fungera som antibiotika mot de värsta resistenta bakterierna. Vaara är med i ett EU-projekt som kan finansiera utveckling av lovande nya antibiotiska ämnen.

– Jag kan inte garantera att varken jag eller de andra forskarna i projektet hittar de nya läkemedel som behövs. Men det är säkert att någon i Europa kommer med de nya läkemedel vi behöver inom tio års tid, säger Vaara.

Spotlight: Den smygande döden sänds på tisdag 24.2 klockan 20 i Yle Fem.

Läs också:
Han kom hem med resistenta bakterier
Antibiotika slutar verka innan vi får nya läkemedel
Nya läkemedel kommer för sent
Ville fick ESBL i Indien
Bakterien överlistar människan - en fakta-artikel.
ESBL-bakterier i kycklingkött

På andra medier:
Forskning och Framsteg: Digerdöden var värre än forskarna anat

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle