Hoppa till huvudinnehåll

Ät bajs och bli frisk

Gå inte ut och ät älgbajs ifall du är sjuk. Människobajs ska det vara. Helst sådan som en läkare ger dig.
Gå inte ut och ät älgbajs ifall du är sjuk. Människobajs ska det vara. Helst sådan som en läkare ger dig. Gå inte ut och ät älgbajs ifall du är sjuk. Människobajs ska det vara. Helst sådan som en läkare ger dig. Bild: CC kakka

Äta bajs och bli frisk? Ja, det stämmer.

Du kanske någon gång har sett djur äta bajs? Oftast gör de det av en orsak, och det är inte för att de är dumma djur som inte förstår bättre, utan för att det är bra för dem. Det samma gäller för människan. Bajstransplantation har använts rätt länge inom medicinen nu. Metoden kom till Norden under sent 80-tal, men den är mycket äldre än så.

Bajstransplantation

  • Friskt bajs överförs till en sjuk människa, antingen via lavemang eller piller.
  • I Norden används lavemang, eftersom viktiga anaeroba bakterier annars snabbt dör.
  • Det är den friska tarmens hela ekosystem som hjälper till att göra en sjuk tarm frisk.
  • Används främst för att bota antibiotikaassocierad diarré.
  • Forskning tyder också på att det kan hjälpa mot bland annat Ulcerös kolit (som betyder blödande tjocktarmsinflammation), övervikt och autism, eftersom tarmen är kopplad till hjärnan.

- Går du tvåtusen år tillbaka i tiden kan du finna kinesiska publikationer och bilder av kineser som dricker en blandning med bajs. I veterinärmedicin har metoden också använts länge, säger den norska forskaren Tore Midtvedt.

Han fortsätter berätta att beduiner dricker en varm blandning av kamelskit när de får diarré, och att man i vissa länder kan köpa färdiga bajsblandningar. Det här låter mycket märkligt, men Tore har ett bra motargument för den skeptiske.

- De har hittat på det och använt det i århundraden, så då måste det hjälpa. Annars hade de väl slutat med det.

Tore vill ändå tillägga att det är bättre att använda bajs från ens egen art eftersom man nästan inte alls forskat i hur djurbajs påverkar oss.

Mirakelmedicinen bajs

När kan då en bajstransplantation bli aktuell? Det vanligaste är för att behandla vissa typer av diarré, speciellt antibiotikaassocierad sådan som är framkallad av en bakterie som heter Clostridium difficile. I de nordiska länderna drabbas flera tusen personer i året av den här sortens diarré, och man använder nu allt oftare bajstransplantation som behandling.

De har hittat på det och använt det i århundraden, så då måste det hjälpa. Annars hade de väl slutat med det.

Tore har länge varit med i bajssvängen, och han var en av dem som tog metoden till Norge på 90-talet. Då jobbade han på Karolinska i Stockholm.

- Jag hade en kollega i Bergen som behandlade en grupp personer med svår diarré. Han gav dem antibiotika men de blev inte friska. Det var oerhört besvärligt, säger Tore.

Då ringde kollegan upp Tore som tipsade om bajstransplantation, eftersom han hört att det fungerat för två patienter i Uppsala på 80-talet. Läkarna i Bergen bestämde sig för att testa det ordentligt och delade in patienterna i två grupper. Den ena fick bajs och den andra antibiotika. Efter ett antal veckor kändes det oetiskt att fortsätta, eftersom de som fick bajs genast blev friska, medan de andra led.

Odlat bajs sedan 90-talet

Läkaren i Bergen gjorde ett grundligt jobb när han letade efter en bajsdonator. Han hittade en person med perfekt bajs fyllt av nyttiga mikrober. Efter ett tag drog sin ändå donatorn ur, eftersom hen var rädd att namnet skulle komma ut.

- Då fick vi på Karolinska en del av avföringen, och sedan dess har vi odlat den, säger Tore.

Att avföringen odlas är bra för då vet man att inga skadliga bakterier kommer med.

- Den fungerar fortfarande lika bra som den gjorde på 90-talet. Genom åren är det många hundra som fått av den här odlingen, och det har inte uppstått en enda allvarlig biverkning.

Vi som har odlat bajset så pass länge, vi är inte så rädda för humana virus.

Oftast är det ändå en anhörig som får bistå med bajs här i de nordiska länderna. I USA har man kommit lite längre, där finns det flera bajsbanker med många donatorer.

- Det finns flera stora firmor som försöker driva verksamhet, men hur det går med dem i framtiden är det ingen som vet, säger Tore.

Marknaden är ny, och kraven för att bli donator är hårda. Precis som med blodgivning finns det en massa olika sjukdomar du inte får ha. Du får heller inte ha tatueringar, eller ha varit utomlands inom de närmaste månaderna. Här i Norden finns inga speciella krav, men läkarna undersöker såklart både donatorn och bajset noga.

Kanske du blir smittad med en dödlig sjukdom

Innan läkarna visste hur man hittade HIV kunde man få det via blodtransfusioner. En del skeptiker tror att något liknande kan hända med bajstransplantationer.

- Jo, en del tror det, men vi som har odlat bajset så pass länge, vi är inte så rädda för humana virus. Virus måste ha levande celler för att kunna formera sig och hänga med. I vårt odlingsmedium finns inga levande celler, säger Tore.

Att använda bajs som inte testats kan innebära flera risker. Människan vet inte ens om alla bakterier som finns, eftersom man kan dela upp mikrobvärlden i stora eller små stycken. På det sättet kan man egentligen skapa hur många nya arter som helst.

Det blev sagt för 50 år sedan, att “the gut has a brain, if not a mind of its own”.

- Det är det forskarna gör nu. De upptäcker hela tiden nya arter.

Tore fortsätter berätta att mikroberna har en förmåga som inte vi har. De kan nämligen ta åt sig av andras DNA. Bakterien E. coli kan ta upp en liten bit av en dysenteribakterie i sitt genmaterial, och fortsätta med det och bilda något nytt.

- För att säga det på gammal grekiska. Panta rei, allt flyter.

Bajs mot autism

På senare tid har det också snackats mycket om att bajstransplantationer ska kunna hjälpa mot autism och depression. Tore berättar att tarmen är väldigt kopplad till hjärnan.

- Det blev sagt för 50 år sedan, att “the gut has a brain, if not a mind of its own”. Det finns massor med nervceller i tarmen, och det går tjocka nerver från tarm upp till hjärnan. Hjärnnerven som går där är den största av alla hjärnnerver, säger Tore.

För att nerverna ska fungera måste du ha något som heter neurotransmittor, eller signalsubstans, som gör att signalerna till hjärnan går fram. Mikroberna i tarmen producerar just sådana neurotransmittorer.

- Det har länge varit sagt att autism är ett genetiskt fel och att det inte går att göra något åt det. Men om vi ser på de studier vi gjort och de data som lagts fram, så visar det sig att det går att ändra på. Det autistiska barnet kan bli bättre.

Det finns massor med nervceller i tarmen, och det går tjocka nerver från tarm upp till hjärnan. Hjärnnerven som går där är den största av alla hjärnnerver.

Tore påpekar ändå att det antagligen finns flera orsaker till autism.

- Det är flera olika grupper av likartade syndromer som kommer in under den stora hatten. Det är sannolikt flera olika mekanismer som gör att hjärnan inte fungerar optimalt, säger han.

Det pågår en intensiv forskning kring det här. Man har också forskat i ifall bajstransplantationer kan hjälpa mot övervikt, och kommit fram till att det kan det. Genom att ge bajs från en mycket smal person till en överviktig, kan det hjälpa personen att gå ner i vikt. Allt handlar om signaler, i det här fallet signaler att bryta ner maten.

Ett paradigmskifte på gång

Trots all forskning finns det fortfarande läkare som är skeptiska till metoden.

- Jadå jadå jadå. Rom byggdes inte på en dag, säger Tore.

Han anser ändå att ett paradigmskifte är på gång just nu, speciellt bland befolkningen, alltså patienterna.

- Eftersom det hela tiden kommer nya rapporter om att det hjälper, är det fler och fler som vill ha det, säger han.

Du klarar aldrig av att göra det så bra som hos läkaren. Du vet heller inte vilka bakterier grannen har.

Trots att fler och fler får upp ögonen för metoden kan det ändå vara svårt att sätta igång en behandling. Att göra en egen bajstransplantation där hemma, med grannens bajs, är ändå inte att rekommendera.

- Du klarar aldrig av att göra det så bra som hos läkaren. Till exempel så kommer inte anaeroberna att hänga med, de dör. Och du vet heller inte vilka bakterier grannen har.

Anaeroberna som Tore pratar om är ett gäng viktiga bakterier, som inte alls tål syrgas. Myndigheterna i USA säger blankt nej till självbehandling, och där är det sjukdomsrisken de tänker på.

- Vi vet att korttidseffekten är bra, du blir av med din diarré. Men du vet inte om det har överförts en annan sjukdom.

Men bajs är ju äckligt

Många tycker såklart också att bajstransplantationer är något mycket äckligt, och det är något vi lärt oss att tycka, säger Tore.

- Många djur äter avföring. Med ett fint ord heter det koprofagi. Barn leker också gärna med bajs, och smakar på det utan problem.

Tore berättar att nästan varje djur och varje människa äter bajs som sin första måltid.

Barn leker gärna med bajs, och smakar på det utan problem.

- När du föds kläms det samtidigt ut avföring, men barnmorskan torkar av så fint, så ingen mamma ser hur barnet såg ut när det först kom ut. Men det första du får i dig i munnen är mikrober ifrån ändtarmen.

Mikroberna ska vara där, för annars får inte bebisen de bakterier den behöver. Ifall den inte får de här bakterierna kan den heller inte ta åt sig all näring från modersmjölken.

- De som föds via kejsarsnitt får ofta problem. Visst får de också de viktiga bakterierna, men det tar längre för dem att utveckla sin flora.

Enligt Tore handlar det egentligen bara om en sak, som är ganska enkel.

- Det handlar bara om att få människan tillbaka till naturen, så som den var förut.

Nyligen publicerat - X3M