Hoppa till huvudinnehåll

Hela byn blev tvåspråkig tack vare skolan

Bild: Yle/Antti Haanpää elever i klassrum

Tanken på att skapa ett tvåspråkigt skolcampus i Kristinestad fick en nytändning på medborgarmötet i Uttermossa på måndag kväll. Stadsdirektören började till och med tala om Uttermossamodellen som en tidig förebild för skolorna i Kristinestad.

I slutet på 40-talet, när finska familjer kom till Uttermossa, beslöt man att sätta de finska barnen i den svenska skolan i byn. Att sätta de finska barnen i skola i Lappfjärd, Härkmeri eller Kärjenkoski skulle innebära för lång skolväg.

- Det var en Knut Pitkäkoski som på dålig svenska sade att "som jag tycker att alla barnen ska gå i samma skola", berättar Uttermossabon Seppo Lehtimäki.

Lärarna kunde ingen finska

Och så blev det. Lärarna övertalades att gå med på det hela, trots att de inte kunde just någon finska alls. De finska eleverna kunde ingen svenska. Men det löste sig ändå.

Det här hände på 1940-talet. Då hade inte Seppo Lehtimäki själv ännu börjat skolan, men hans äldre bror hade fått nya kompisar som talade svenska.

- Sen när jag började skolan 1952 kunde jag några svenska ord tack vare att min bror hade kompisar som kom hem till oss.

Tvåspårkigheten i skolan smittade av sig på hela byn, vilket ledde till att i stort sett alla blev tvåspråkiga i Uttermossa.

- Det har aldrig funnits några spårkgränser, säger Lehtimäki.

I dag finns ingen skola kvar i Uttermossa.

Uttermossa som förebild

Riitta El Nemr har beundrat Uttermossaborna för deras tvåspråkighet, utan att riktigt veta hur det kommer sig att så gott som alla i byn behärskar bägge språken, men nu fick hon svaret.

En arbetsgrupp tillsattes nyligen för att utreda hur man på bästa sätt ska använda högstadierna och gymnasierna i Kristinestad. Med sjunkande elevunderlag och halvtomma skolbyggnader måste något göras.

- Vi har goda exempel på tvåspråkiga lösningar i skolor i södra Finland och Vasa, men vi har ju också en föregångare i Uttermossa redan på 1940-talet, säger El Nemr.

Arbetsgruppen ska ge förslag på hur man ska effektivera användningen av svenska högstadiet och gymnasiet och finska högstadiet och gymnasiet den 2 april.

Läs också