Hoppa till huvudinnehåll

Skogen – framtidens bränsle eller garant för naturens mångfald?

Bild: Yle/Monica Forssell skog på vintern

Skogsbranschen anser att vi kunde ta ut betydligt mer biobränslen ur skogen än det vi gör idag. Naturskyddsorganisationerna anser å sin sida att smärtgränsen redan är nådd. Det här var temat i onsdagens debattprogram Slaget efter tolv.

I den nationella energi- och klimatstrategin har Finland målsättningen att öka andelen förnybar energi av den totala energikonsumtionen till 38 % år 2020. Siffror från 2012 visar att andelen förnybara energikällor av den slutliga energiförbrukningen då var 35 %. Förnybar energi är biomassa, sol och vind och vatten. Lejonparten av den förnybara energin kommer i dag från skogen.

Biobränslen framtidens melodi

I dag är det ekonomin och lönsamheten som begränsar hur mycket biobränslen som tas ur skogen, skogen i sig tål ett betydligt större uttag.

Finland har också en målsättning när det specifikt gäller drivmedel, alltså bränslen för till exempel bilar och bussar. År 2020 ska de förnybara bränslenas andel av drivmedlen vara 20 %. Idag är nästan 8 % av drivmedlen i Finland biobränslen. År 2050 ska andelen biobränslen vara 50 %.

Vitt skilda perspektiv på skogen som resurs

Johnny Sved från skogsrådgivningsbolaget Tapio konstaterar att det finns en stor potential i skogen. Idag är det ekonomin och lönsamheten som begränsar hur mycket biobränslen som tas ur skogen, skogen i sig tål ett betydligt större uttag, säger Sved. Men eftersom energin förbrukas i söder och skogen växer i norr så finns här en del lönsamhetsproblem som man måste ta i beaktande, säger Sved.

Naturskyddsorganisationernas uppfattning om läget i skogarna står i bjärt kontrast till skogsbranschens.

Vid Natur och miljö säger verksamhetsledare Bernt Nordman att vi redan nu står mycket nära smärtgränsen för vad skogen tål.

- I år är uttaget från skogarna totalt kring 65 miljoner kubikmeter virke. Utredningar visar att om vi tar i beaktande aspekter som biodiversitet och god vattenkvalitet så är det maximala uttaget per år cirka 70 miljoner kubikmeter. Vi är mycket nära den gränsen nu, säger Nordman.

- Alla indikatorer vi har idag på biodiversitet blinkar rött. Utvecklingen i våra skogar är mycket dålig, säger Nordman. Vi har stora problem med mångfalden i skogarna.

Mycket görs för hotade arter

Johnny Sved håller med om att det finns många arter som är hotade idag, men att mycket samtidigt görs för att stöda dessa arter. Andelen arter som är hotade har hållits stabil, säger Sved. Mycket återstår ännu att göra, men i mycket har vi också lyckats, fortsätter han. Sved konstaterar också att 50 % av biobränslet som kommer från skogen de facto kommer som en biprodukt från skogsindustrin, till exempel bark och sågspån från sågarna och svartlut från cellulosafabrikerna.

Alla indikatorer vi har idag på biodiversitet blinkar rött. Utvecklingen i våra skogar är mycket dålig. Vi har stora problem med mångfalden i skogarna.

Nordman håller med om att det är klokt att utnyttja skogsindustrins biprodukter till el och värme, men betonar att det finns en absolut gräns för hur mycket biomassa vi kan ta ut ur våra skogar. Det uttaget bör dessutom styras till de virkesslagen som är minst värdefulla ur ekologisk synvinkel, alltså klent kvistvirke till exempel, säger Nordman.

Den nationella energi- och klimatstrategin säger att Finland ska sträva efter att fasa ut stenkolen till år 2025, och år 2050 ska hälften av vår totala energikonsumtion bestå av förnybara energikällor. En hur stor ökning av uttaget från skogarna kommer vi att få se de närmaste åren?

- Vi kommer att se en stor ökning, konstaterar Sved. Vår egen målsättning är att vi ska fördubbla uttaget av skogsbränslen från skogarna, sådant virke som går till flis och förbränning.

Höga tallar i vinterskog.
Höga tallar i vinterskog. Bild: Yle/ Marie Söderman furor

Bernt Nordman tycker att den nationella klimatstrategins målsättning är alltför blygsam. Miljöorganisationerna presenterade idag onsdag sina teser inför riksdagsvalet gällande energi- och klimatfrågor och de målsättningarna är betydligt högre ställda.

- Vi vill att 100 % av den totala energikonsumtionen år 2050 ska komma från förnybara energikällor. Vi vill också fasa ut användningen av både stenkol och torv till år 2025. Det som är viktigt är att den totala energikonsumtionen minskar. Vi kommer att fasa ut alla fossila bränslen och kärnkraften inom de kommande 20-30 åren. Då måste vi bli smartare och snålare i vår energianvändning. Men den totala mängden virke som tas ut ur skogen borde inte öka, slår Nordman fast.

Johnny Sved vill också att vi blir energismartare, men håller inte med om att uttaget av virke och hyggesrester ur skogen inte skulle kunna öka.

- Våra skogar växer med 104 miljoner kubikmeter per år. Det är en paradox, och en följd av att koldioxidhalterna ökar. Det gör att skogarna växer mer och samtidigt binder upp koldioxid mer.

"Ni talar om virke - vi talar om skog"

Vi har stora kalhyggen, vi avlägsnar stubbar – det ser ut som ett krigsfält! Vi har fått tråkiga och enformiga skogar. Virkesåkrar brukar jag kalla dem. Riktiga skogar med mångsidig sammansättning av olika trädarter - de lyser med sin frånvaro

Bernt Nordman säger att det är här skillnaden i perspektiv blir som tydligast.

- Johnny Sved talar om virke, medan jag talar om skogen. Om man ser bara på mängden kubikmeter virke så stämmer det att virkesmängden ökar. Men skogarna mår dåligt! Vi har upp till tusen arter i våra skogar som är hotade. Detta har alla märkt som rör sig i skog och mark, menar Nordman.

- Vi har stora kalhyggen, vi avlägsnar stubbar – det ser ut som ett krigsfält! Vi har fått tråkiga och enformiga skogar. Virkesåkrar brukar jag kalla dem, säger Nordman. Riktiga skogar med mångsidig sammansättning av olika trädarter - de lyser med sin frånvaro, fortsätter Nordman.

Stubbarna är en betydande del av det totala uttaget ur skogarna – hur viktiga är de?

- Stubbarna är ett bra energimaterial, konstaterar Sved. Det är torrt och det finns lika mycket energi i stubbar som det finns i toppar och grenar. Ser vi landskapsmässigt på saken så tycker jag inte att det blir något månlandskap om man avlägsnar stubbar. Tvärtom får vi jämnare marker, säger Sved. Han medger att det finns ekologiska aspekter av att avlägsna stubbarna från skogen.

- Men vi tillämpar försiktighetsprincipen och vi rekommenderar att minst en tredjedel av både kvistarna och stubbarna lämnas kvar i skogen. Skogen dammsugs inte, säger Sved.

Nordman konstaterar att grovt, gammalt, murknande virke behövs, och där är stubbarna viktiga. Att ta bort stubbar inverkar också på jordmånen och kan medföra ökade utsläpp av näringsämnen till vattendrag, säger Nordman.

Svår energiekvation?

En hur besvärlig fråga är biobränslena för naturskyddsorganisationerna? I era teser inför riksdagsvalet vill ni fasa ut stenkol och torv till år 2025, dessutom vill ni fasa ut alla fossila bränslen och kärnkraften inom de kommande 30 åren, samtidigt som ni inte heller vill ta ut mer ur skogen – hur får ni ekvationen att gå ihop?

- Den går faktiskt ihop! slår Nordman fast. Det finns andra förnybara energikällor än bara biomassa. Vindkraften utvecklas och nu är solenergilösningar verkligen på frammarsch. En kraftig ökning av dessa och en samtidig energieffektivisering gör att ekvationen går ihop. Vi kan hålla skogsavverkningarna på nuvarande nivå och ändå klara biffen med att fasa ut de fossila bränslena, menar Nordman.

Läs också