Hoppa till huvudinnehåll

Svar: Yles mål är att nå alla finländare

Insändare
Insändare Bild: Yle Yle,Insändare,yle svarar

Vasabladets chefredaktör Niklas Nyberg uttrycker (Vbl 15.2) sin oro över de finlandssvenska mediernas framtid. Det är en oro som vi på många punkter delar och också vi tycker att det är viktigt att Yles uppdrag nu diskuteras på bred front.

Svenska Yle har inte, som Nyberg låter påskina, nedprioriterat de regionala radiosändningarna. Tvärtom har vi de senaste åren satsat på att utveckla våra morgonsändningar.
Men en konstruktiv debatt måste basera sig på fakta. Nu sprider flera tidningschefer felaktiga uppgifter, som ursprungligen presenterats i den utredning om Yle som de kommersiella mediehusen beställt och finansierat inför riksdagsvalet.

En missuppfattning är att Yles mål mäts i volym. Eftersom Yle inte verkar på den kommersiella marknaden finns ingen orsak att sträva efter så stora marknadsandelar som möjligt, varken på tv, radio eller webb. Vårt public service-uppdrag handlar alltså inte om att enskilda människor ska tillbringa så många minuter som möjligt i Yles sällskap.

Däremot strävar vi efter en stor räckvidd för att alla de finländare som betalar Yleskatt ska hitta någonting som är relevant för dem. Det är också förutsättningen för att vi ska fylla de uppgifter som Ylelagen ger oss, bland annat att ge varje finländare tillgång till viktig information och på det sättet skapa förutsättningar för att delta i det demokratiska beslutsfattandet.

Det betyder också att vi, i motsats till de kommersiella medierna, inte kan välja bort den publik som är svår eller dyr att nå. Vi måste i allt högre grad göra innehåll för smala och små grupper, även om det är krävande. Det leder med stor sannolikhet till att vår marknadsandel i själva verket minskar.

En annan missuppfattning är att Yle skulle eftersträva 80 procents räckvidd på webben. Räckviddsmålet är sammanslaget och inkluderar alltså tv, radio och webb.

Nyberg antyder att Yleskattens storlek är orsaken till att en allt större del av Yles innehåll också finns på webben. I själva verket har Yles resurser krympt med en tredjedel sedan 2000-talets början. Trots det har Yle fokuserat mer på webbutvecklingen i många år, eftersom vi ser att det är det enda sättet att garantera vår relevans i framtiden.
Nyberg antyder att Yleskattens storlek är orsaken till att en allt större del av Yles innehåll också finns på webben. I själva verket har Yles resurser krympt med en tredjedel sedan 2000-talets början. Trots det har Yle fokuserat mer på webbutvecklingen i många år, eftersom vi ser att det är det enda sättet att garantera vår relevans i framtiden.

Genom att utvecklas digitalt har Yles publikrelation inte vuxit, däremot har webben kompenserat en del av det bortfall som beror på att allt fler lämnar traditionella former av broadcast-tv och radio. Det gäller barn och unga, men i allt högre grad också resten av befolkningen. Att då kräva att Yle begränsar sig bara till en viss teknologi är inte en vettig användning av de gemensamma resurserna.

Det finns inte heller något som tyder på att sådana här begränsningar skulle lösa tidningarnas ekonomiska problem, eftersom orsaken till dem inte stavas Yle utan omvälvande förändringar i hela medievärlden.

Nyberg låter förstå att att den ökade närvaron på webben i förlängningen leder till att broadcast-tv och radio på svenska försvinner. Hur medievanorna ser ut i framtiden kan ingen av oss förutspå, inte heller hur de stora globala aktörerna som nu dominerar på webben kommer att påverka utvecklingen. Trots det bedömer vi det osannolikt att broadcastkanalerna skulle spela ut sin roll inom en överskådlig framtid och Svenska Yle kommer därför fortsättningsvis att ha ett brett utbud på tv och radio.

Svenska Yle har inte, som Nyberg låter påskina, nedprioriterat de regionala radiosändningarna. Tvärtom har vi de senaste åren satsat på att utveckla våra morgonsändningar. De regionala redaktionerna ägnar sig inte heller åt det Nyberg kallar digitalt tidningsmakeri. Vi anpassar vårt material till mediet och gör webbspecifika inslag på webbens villkor.

Samtidigt måste frågan om kanal och teknik vara underordnad innehållet. I första hand fokuserar vi på att göra ett så relevant public service-innehåll som möjligt, i andra hand på att se till att det finns tillgängligt i de kanaler och på de plattformer som publiken väljer att använda.

Ulrica Lövdahl
chef för nyheter och aktualiteter, Yle Österbotten

Marit af Björkesten
direktör, Svenska Yle

Det här svaret publicerades i Vasabladet 20.2.2015.

Läs också

Frågor & svar

Nyligen publicerat - Frågor & svar

  • Dataskydd för Yles tjänster

    Dataskydd beaktas i planeringen av Yles tjänster.

    Att skydda integriteten hos de som använder Yles tjänster är viktigt. Yle skyddar personuppgifter enligt gällande föreskrifter och tar dataskydd och datasäkerhet i beaktande när tjänster planeras.

  • Svar: Yles strategi

    Strategin drar upp riktlinjerna för ledarskapet på Yle

    I sin ledare (ÅU 9.12) kritiserar Pär Landor tidtabellen för Yles strategi. Borde Yle ha låtit utvecklingen avstanna för att Kommunikationsministeriet tillsatt en arbetsgrupp som funderar på Yles uppdrag? Yles nya strategi Mitt bland oss gjordes eftersom den förra strategin var daterad 2012 och dess mål satta till år 2015.

  • Svar: Ingen inbjudan

    En läsare (VBL 9.12) saknade invigningen av Campus Norrvalla

    Martin Markèn undrar i Vasabladet (8.12) varför Yle inte bevakade invigningen av Campus Norrvalla. Ulrica Lövdahl, chef för Yle Österbotten, svarar att redaktionen inte fick någon inbjudan.

  • Svar: Motarbetar stereotypier

    Yle svarar på en insändare om En svensk sommar i Finland.

    En tittare undrar (HBL 29.4) hur serien En svensk sommar i Finland främjar relationerna till Sverige.

  • Yle svarar: Politisk satir testar ofta gränser

    Yle svarar på en insändare om YleLeaks i HBL.

    Jan-Peter Paul ställer i HBL (15.3) frågor om Yles värderingar och programmet YleLeaks. Satu Keto och Arttu Nurmi från Yles finskspråkiga kultur- och underhållningsredaktion svarar att politisk satir ofta testar den goda smakens gränser.

  • Svar: Yles mål är att nå alla finländare

    Vasabladets chefredaktör Niklas Nyberg uttrycker (Vbl 15.2)

    Vasabladets chefredaktör Niklas Nyberg uttrycker (Vbl 15.2) sin oro över de finlandssvenska mediernas framtid och skriver bland annat att Yles målsättning handlar om volym. Ulrica Lövdahl, chef för nyheter och aktualiteter på Yle Österbotten och Svenska Yles direktör Marit af Björkesten skriver i sitt svar att en konstruktiv debatt måste basera sig på fakta.

  • Svar: Ett sämre Yle gör inte HBL bättre

    Chefredaktör Jens Berg skriver i sin ledare (HBL 5.2) att Yles nya strategi på svenskt håll medför ett tomrum i etern. Yles strategidirektör Gunilla Ohls och Svenska Yles direktör Marit af Björkesten skriver i sitt svar att det mest dramatiska framtidsscenariet inte är att kvantiteten i broadcast minskar, utan att det svenskspråkiga innehållet blir ointressant, otillgängligt och irrelevant.

  • Svar: Vegas uppdrag brett

    I HBL 28.1 kritiserar Wilhelm Kvist musikutbudet på Yle Radio Vega. Kaj Backman, programchef på Yle Radio Vega och Yle X3M, svarar att Vegas uppgift är att finnas till för en bred publik med blandade intressen, varierande smak och olika behov, både när det gäller det talade innehållet och den spelade musiken.

  • Svar: Svenska Yles riktlinjer

    På insändarplats i Västra Nyland (24.12) anser en skribent att Svenska Yle inte tillåter kritiska inlägg på sin webbplats. Mediechef Carin Göthelid svarar att Svenska Yle välkomnar dialog och debatt, men följer riktlinjer för kommentarerna.

  • Svar: Om Yles stora uppdrag

    Yles kommunikationsdirektör Reija Hyvärinen kommenterar Iltalehtis ledare (14.1) om rapporten Ylen Suuri tehtävä (fritt översatt Yles Stora Uppdrag) som publicerades 5.1, Enligt Hyvärinen erbjuder rapporten ett perspektiv på den brytningstid medierna befijnner sig i just nu. Samtidigt påminner Hyvärinen att det är frågan om en rapport som betalts av kommersiella medier och tidningar, och alltså inte frågan om en objektiv granskning av mediernas situation.

  • Över 400 000 sidvisningar på årets mest lästa artikel

    En text som resonerar kring barn och sociala medier blev årets mest lästa artikel på Svenska.yle.fi. På topplistan för 2014 finns också ett inträdesprov, en kolumn om barnuppfostran och en artikel om humorgruppen KAJ:s webbjulkalender.

  • Arenan populär bland finländare i Spanien

    Finländarna i Spanien är den grupp utlandsfinländare som tittar och lyssnar mest på Arenan. Antalet program, klipp och direktsändningar som startas från Spanien är 50 000 i veckan.