Hoppa till huvudinnehåll

Lite bättre grundtrygghet - men unga oroar

Broschyrer
Broschyrer Bild: Yle/Malin Valtonen grundtrygghet

Nivån på grundtryggheten har har blivit lite bättre under den pågående valperioden. Det konkluderar Institutet för hälsa och välfärd i en rapport som täcker år 2011-2015.

Bland annat har höjningar i arbetslöshetsdagpenningen och utkomststödets grunddel haft effekt.

I förhållande till vad som kallas en skälig minimikonsumption är grundtryggheten ändå ännu otillräcklig, konkluderar institutet. En kvarts miljon finländare är dessutom helt beroende av grundtryggheten.

Till grundtryggheten räknas många av de förmåner som Folkpensionsanstalten beviljar. Grundtryggheten kompletteras av bostadsbidrag och utkomststöd.

Kirsi-Marja Lehtelä
Kirsi-Marja Lehtelä vill uppmärksamma beslutsfattarna på de ungas utsatta situation. Kirsi-Marja Lehtelä Bild: Yle/ AG Karlsson kirsi-marja lehtelä

Ungas situation oroar

Specialplanerare Kirsi-Marja Lehtelä vid Institutet för hälsa och välfärd är speciellt oroad över att så många unga under 30 år lever på grundtrygghet.

- Det skulle vara viktigt att ta reda på varför de faller ut från studierna och varför de har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

Enligt Lehtelä lever bostadshyrorna i Finland sitt eget liv, vilket gör att en stor del av bidragen går direkt till bostadsmarknaden.

En skälig minimikonsumption för en ensamboende efter boendeutgifterna anses vara 675 euro i månaden.

Social- och hälsovårdsministeriet låter vart fjärde år göra en utvärdering av grundtryggheten i Finland.

Exempel på hur arbetslösas inkomster har utvecklats:

  • 2012 Arbetslöshetsdagpenningen och utkomststödets grunddel höjs
  • 2013 Makens inkomster påverkar inte längre arbetsmarknadsstödet
  • 2014 En arbetslös får förtjäna 300 euro utan att gå miste om arbetsmarknadsstöd
  • 2015 Nedskärning i barnbidraget, en del kompenserad genom skatteavdrag

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes