Hoppa till huvudinnehåll

Har du skyddat ditt digitala arv?

Digitala arvet.
Digitala arvet. Bild: Yle digitala arvet

Svårknäckta koder fungerar bra som lösenord, men vid plötsliga dödsfall kan lösenorden vara ett problem. En stor del av vårt digitala arv riskerar att gå förlorat då arvingar inte har de lösenord som behövs eller om det saknas information om vilka tjänster som har använts för att lagra till exempel bilder, texter och pengar.

Bäst är det att se till att de viktigaste koderna finns tillgängliga för den händelse att man själv dör, säger Pii Paappanen som gjorde sitt slutarbete vid Aalto-universitetet om den digitala döden.

- Själv har jag sett till att min fru, min bror och min bästa vän får e-post med de viktigaste koderna ifall jag dör, säger Paappanen.

Pii Paappanen bloggar om den digitala döden
Pii Paappanen Pii Paappanen bloggar om den digitala döden pii paappanen

Han använder sig av sökjätten Googles tjänst för hantering av inaktiva konton som skickar iväg meddelanden till betrodda personer ifall kontot inte har använts under en längre tid.

Struntar i förbud att ge lösenord vidare

- De flesta tjänster på webben förbjuder överlåtandet av koder till en tredje part, men de har kanske inte riktigt tänkt igenom saken. Det är betydligt enklare för alla om min fru har koderna, säger Paappanen.

Det finns också andra tjänster som håller reda på lösenord och som till exempel kan skicka ut ett sista meddelande på Twitter enligt den nyligen avlidnas önskemål.

En del tjänster går med på att arvingar utan koder får åtkomst till lagrat digitalt material, men det är ingen självklarhet. Till exempel den virtuella valutan bitcoin är helt anonym och har inget system som ger användaren nya koder om man tappar bort lösenorden. Utan koder kommer man alltså inte åt pengarna och samma fara finns när det gäller till exempel utländska kasinon eller pokertjänster som kanske bara känner till en av användarens e-postadresser.

Allt flera nätbaserade tjänster har skapat rutiner för hur man gör i fall användaren dör och någon annan vill få tillgång konton och lösenord. Ofta gäller det att få tillgång till kontots innehåll innan det raderas, men nätverket Facebook har också gjort det möjligt att omvandla den dödas profil till en minnessida. Då kan vänner skriva meddelanden och sörja tillsammans.

Juridiken släpar efter den digitala utvecklingen

Den digitala utvecklingen sker snabbt och våra lagar håller inte jämna steg med hur verkligheten förändras.

- Det gäller att anpassa gamla lagstiftningen och tolkningar. Det är också viktigt att lagstiftningen utvecklas så att den ger bättre skydd för privatpersoner, säger professor Urpo Kangas vid Helsingfors universitet.

Kangas har skrivit en bok om arvsfrågor som gäller digital kvarlåtenskap och han konstaterar att det här är en ganska ny problematik som än så länge inte har uppmärksammats i större utsträckning.

En problematisk fråga är att arvingarna inte automatiskt har rätt till som finns i hemdatorn. Till exempel när det gäller korrespondens per e-post gäller det att fundera på vem som har upphovsrätten till det skrivna. Också om arvingarna har rätt att läsa allt kan de inte publicera eller citera sådant som de inte har upphovsrätt till, påpekar Kangas.

På datorn kan det också finnas hemligstämplade dokument som till exempel har skickats åt personer som varit delaktiga i en rättsprocess.

- Till exempel tingsrätten kan ha förordnat att beslutet ska vara hemligt i sextio år. Om det finns i datorn finns det ingen lag som säger vad arvingarna har rätt att göra med informationen, eftersom de inte har någon skyldighet att hålla saken hemlig, säger Kangas.

Hemdatorn ger viktiga ledtrådar

Hemdatorn kan innehålla många överraskande besked om hur den avlidna hade tänkt fördela arvet. Kangas tycker att i ett tidigt skede är viktigt att titta efter om det finns tidigare okända instruktioner i hemdatorn.

- Där kan finnas skisser till gåvobrev, information om förskott på arv eller återkallelse av testamente. I Finland kan man utan formkrav göra en återkallelse av testamente om man ändrar sig och tycker att testamentet inte mera känns rätt, säger Kangas.

Han tycker också att det är bra att söka fram eventuella lösenord så snabbt som möjligt, eftersom många tjänster stänger konton som har varit inaktiva en viss tid. När kontot väl är stängt kan det vara besvärligt att övertala webbtjänsten att öppna kontot igen.

Också om man kan göra upp testamente för hur det digitala arvet ska förvaltas är det inte alls säkert att det blir så. Ifall det är någonting som man vill att arvingarna inte ska rota i eller inte publicera är det bäst att själv radera det.

- Arvingarna gör ändå som de vill, det finns inte så mycket man kan göra åt det, säger Kangas och skrattar.

Enligt Kangas kommer en stor del av det digitala arvet att gå förlorat, helt enkelt för att det finns så enorma mängder av det och en stor del av det har inget större ekonomiskt värde.

- Jag själv har kring trettio tusen sparade meddelanden på e-posten. En del kanske kunde användas för forskning i rättsväsendets utveckling. Det täcker många olika människorelationer, som inte kan ana att det en dag kan finnas många arvingar, som kan läsa vad de har skrivit, säger Kangas.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes