Hoppa till huvudinnehåll

När spelberoendet tar över

Finländarna hör till de mest spelglada i världen. Hur har spelberoendet analyserats från de värsta recessionsåren under 1990-talet till 2009?

Att satsa pengar på spel är för de flesta ett oskyldigt tidsfördriv, men för andra blir spelandet ett beroende som kan förstöra ett helt liv. Det svåraste är att erkänna för sig själv att man är beroende.

Den anonyma spelaren som talar i reportaget från 1996 blev spelberoende. Han kan hålla sig borta från spelandet en tid, men då han kommer till casinot fastnar han i spelandet. Om det går bra vill han fortsätta, om det går dåligt måste han prova vidare.

Man är inte sitt riktiga jag vid spelbordet, berättar han. Det finns de som pratar med maskinerna och smeker dem. Det finns de som står i veckor och skriver upp nummer och gör datasystem. Speldjävulen är den starkaste guden för alla.

Den förtrollade och förtrollande spelvärlden

Ett spelcasino kan öppna klockan 12 på dagen och vara öppet till 4 på morgonen. Vissa personer vistas där hela dagen. Fem-sex timmar på ett casino motsvarar högst en timme i världen utanför. Det finns inga klockor någonstans, och man ser inte ut, alla fönster är mörklagda. Det är psykologiskt för att man skall fastna. Spelmarkerna gör att det känns som en lek. De betyder ingenting, även om de är värda 500-1000 mark. När man stiger upp från bordet är man sitt vanliga jag igen.

Spelandet ger njutning och tröst

Den finska spelaren går ut tyst, vare sig han förlorar eller vinner, berättar croupieren. Det är därför svårt för croupieren att veta när spelaren spelar för mycket.

Gruppledare Kai Lostedt på Kriisipalvelu har kommit över sina beroenden, han spelar eller dricker inte mera. Han talar om hur man räknar ut system att spela, om varför man måste fortsätta. Läkare Antti Heikkilä förklarar hur vi människor söker njutningen, och därför söker oss till beroenden. En äldre pensionerad kvinna talar om hur hon är beroende av automatspelen. Hon har hittat trösten vid automaterna, det klingandet ljudet, färgerna, musiken.

Finländarna hör till de mest spelglada i världen berättar man i Obs 1991. Särskilt lotto är populärt. Melita Tulikoura intervjuar en man som lottar varje dag. Han vinner nästan aldrig. Och nu är Veikkaus är på väg in i den datorstyrda världen.

I Kustkanalen 1995 tittar man på spelberoende ur olika synvinklar. Att satsa pengar på spel är för de flesta ett oskyldigt tidsfördriv, men för andra blir spelandet ett beroende som kan förstöra ett helt liv. Om man satsar mera pengar än man har råd med, har man problem.

Ungdomarna är den nya riskgruppen. Kustkanalen beger sig till Mariehamn och ser hur unga killar spelar på spelautomater i spelhallar. Åldersgränsen borde vara 15 (numera 18), men killarna är mycket yngre än det.

Vad skall man göra när spelandet tar över? Kustkanalen träffar en man i Sibbo som spelar mycket. Ett spellberoende kan liknas vid alkoholism. Det svåraste är att erkänna för sig själv att man är beroende. Riitta Poteri på Blåbandförbundet berättar hurudan en typisk spelberoende person är. Enligt en färsk undersökning har c. 1000 personer sökt hjälp. Riitta Poteri är rädd för hur det skall gå då det blir möjligt att ännu mera spela på datorerna.

När Kanal ett tittar på spelberoende 2001 talar man om 50 000 människor som är spelberoende. Vi får se hur beroendet ser ut, och hur man kan hjälpa personer. Internet-världen har hämtat så många nya möjligheter för spel.

Det kan bli obligatoriskt att registrera sig för att få spela på penningautomater, berättar man i TV-nytt 2009. Tanker är att genom det känna igen spelberoende personer. Penningautomatföreningen RAY vill dock att registreringen skall vara frivillig. Ålands penningautomatförening PAF informerar ungdomar om vad spelberoende är.

Hälsa och sjukdom

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Den förtrollade vägen

    Femåriga Riki i Oscar Parlands magiska värld.

    Oscar Parlands roman har blivit en tv-serie av Åke Lindman, till ett manus av Benedict Zilliacus. I tv-serien träffar vi den femåriga Riki.(Marcus Hietanen), som tillbringar en sommar hos sina kosmopolitiska släktingar i finländska Karelen.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Grottan - kultfilm från 1970

    Musik av Wigwam och manus av Claes Andersson.

    Grottan är en kultfilm från 1970, med musik av Wigwam, manus av Claes Andersson, regi av Åke Lindman och med Ronnie Österberg i huvudrollen.

  • Skeppet Draken förliser vid Utö

    Vattnen omkring Utö har alltid varit farliga.

    Vattnen omkring Utö har alltid varit farliga. Men en stormig novembernatt 1929 visade havet sin verkliga styrka. Då förliste skeppet Draken och livet på ön stannade upp.

  • Utö är Finlands sydligaste ö

    Utö är en av de få fyröar som haft en fast befolkning.

    Utö fyr ligger på Finlands sydligaste ö. Den är också en av landets äldsta fyrar. Utö är en av de få fyröar som haft en fast befolkning. I filmen Människor på en ö får vi ett charmigt reportage från Utö 1964.

  • Rekryterna Karlsson och Karlsson

    Dokumentär om militärtjänstgöring i Dragsvik

    Eero Wallén har gjort en dokumentär som med medkänsla och humor följer med unga killar som inleder sin militärtjänstgöring vid Nylands Brigad i Dragsvik.

  • Nya rekryter till Dragsvik

    På 1960-talet närmade man sig Nylands Brigad hurtfriskt

    På 1960-talet närmade man sig Nylands Brigad med en hurtfrisk attityd. De raska gossarna som skall försvara Finland är lite komiska då de skall vika kläder. Men man oroade sig också för om Nylands brigad skulle läggas ner.

  • Bergströms besöker Dragsvik

    Bergströms informerar om militärtjänstgöring.

    Magnus Bergström, äldsta sonen i familjen Bergström, avtjänar sin värnplikt vid Nylands brigad i Dragsvik. Den pedagogiska serien passar på att informera om militärtjänstgöring.

  • Att vara kvinna i militären

    1995 inledde de första kvinnorna sin värnplikt.

    1995 skrev man historia inom den finska armén - då inledde de första kvinnorna sin värnplikt

  • En dag i Dragsvik

    En vardag i Dragsvik och Syndalen.

    Carl Mesterton har följt med en vardag vid Nylands Brigad i Dragsvik. Vi får också höra omgivningens reaktioner på bombningar i Syndalen.

  • Han blev hela Finlands sagofarbror - här är historien om Topelius

    Topelius var sin tids främsta författare och opinionsbildare

    En januarionsdag år 1818 kom ett gossebarn till världen på Kuddnäs gård i Nykarleby. Liksom äldre, vidskepliga människor gjorde då stannade gårdens trädgårdsmästare upp för att läsa gossens livsöde i stjärnorna. Klart var att pojken, som för exakt 200 år sedan föddes till familjen Topelius, en dag skulle bli en känd man.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

  • Mörjens – the Best of Morjens

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur Morjens.

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur humorserien "Morjens" I Morjens älskade man att skämta med finlandssvensk tv och politisk korrekthet.

  • Morjens: Julsketch

    Skål på ett liv efter julen. Vad fick ni för julklappar?

    "Skål på ett liv efter julen. Vad fick ni för julklappar?" En Morjenssketch där vi får se "typiska" finlandssvenska Hankenkillar.

  • Morjens och världens längsta sketch

    Morjens retade tittarna och Rundradion med "Schackspelarna"

    Morjens lyckades ofta förarga Rundradions ledning. Sketchen "Schackspelarna" töjde på allas tålamod både till sitt innehåll och sin längd.

  • Morjens skämtar med finlandssvensk tv

    Morjens älskade att skämta med finlandssvensk tv

    I humorprogrammet Morjens älskade man att skämta med finlandssvensk tv och Rundradion överlag. Här får vi se parodier på aktualitetsprogram, valdebatter och ungdomsprogram.

  • Morjens: Hur leker man med pappa

    Pappa leker hårdhänt.

    När pappa är med och leker med sin dotter i en sketch av Morjensgänget går det kanske inte helt traditionellt till.

  • Böj och töj dig i form

    Gympa framför TV:n och medan du städar

    Jumppa framför TV:n och medan du städar med Berit och Marianne.

  • Yoga för kropp och själ

    På 1970-talet var yoga ännu inte vardagsgymnastik.

    På 1970-talet var yoga ännu inte vardagsgymnastik. Då krävdes medvetenhet om själva kulturen bakom yoga.

  • Må så gott och ha det bra!

    Är ni frisk? Mår ni gott?

    Slalom är en utmärkt modern sport särskilt för ungdomen. Föräldrarna får betala dyrt för slalomutrustningen, men de betalar gärna för en sportgren som för ut barnen i den friska luften och håller de unga borta från kaféer och gator.

  • Vinterbadandets fröjder

    Är det hälsosamt att doppa sig i isvatten?

    Är det hälsosamt att doppa sig i isvatten? Kan man på det sättet bota reumatism och förhindra förkylningar?

  • President J.K. Paasikivis tal nyåret 1950

    Medborgare! Ett år har åter gått till det förflutna.

    Medborgare! Ett år har åter gått till det förflutna, men icke heller detta år har tillfört mänskligheten det som den innerligt har hoppats på och väntat - verklig fred.

  • President Tarja Halonens tal 2012

    Presidentens nyårstal 2004 och 2012

    Republikens president Tarja Halonen efterlyste i sitt nyårstal 2004 en strategi för globaliseringen. Sitt sista nyårstål som republikens president höll Tarja Halonen den första januari 2012.

  • P E Svinhufvuds nyårstal 1935

    Rundradions äldsta inspelning

    Den äldsta inspelning som Yle/Rundradion har är ett nyårstal som republikens president P E Svinhufvud höll den 1 januari 1935.

  • President Ahtisaaris nyårstal 1997

    President Ahtisaari håller tal inför det nya årtusendet

    President Ahtisaari håller nyårstal 1997, under recessionens efterdyningar, och 2000 inför det nya årtusendet.

Nyligen publicerat - Arkivet