Hoppa till huvudinnehåll

Familjevåld i Finland

"Det måste ju ha funnits dagar när han inte slog mig, men de dagarna minns jag inte." Våld i närrelationer är ett stort finländskt samhällsproblem, som inte har minskat genom åren. Det är oftast kvinnor som blir misshandlade i familjerna.

Melita Tulikoura tar tag i problemet med familjevåld i Regionalen 1987. Vi hör en telefonintervju med en kvinna, som flytt sin man. Hon talar om den fruktansvärda skam och ensamhet hon levde med i över två år.

Var han mycket full kunde jag fly. Jag flydde ut på gatan och vandrade ensam omkring. Ensamheten var som att vara bottenfrusen i själen.

Regionalen intervjuar polis, hälsovårdspolis och socialarbetare på ett skyddshem i Borgå. Liisa Korhonen på Ensikotien liitto talar också om det växande våldet mot äldre, både män och kvinnor. Myndigherna har också svårt att ingripa i situationen.


I Tv-nytt berättar man 1989 att familjevåldet har ökat i Finland. Över hälften av ansiktsskadorna som behandlas på sjukhus beror på våld. Våldet inom familjen har blivit allt råare med sparkar och slag med trubbiga instrument.


I en undersökning som gjorts 1998 kommer det fram att minst 40 % av kvinnorna och 29 % av barnen utsatts för våld i en familj. Våld i hemmen gör att barnen blir våldsamma, berättar barnpsykiater Ann-Lis Söderholm.

Var femte man slår sin hustru eller sambo, oftast regelbundet, berättar redaktör Erik Snellman i Solarplexus 2002. Hur skall man tackla problemet?

Det största felet man gör är att man förstår och förlåter.

Ann-Marie Björklund berättar sin historia, om kärleken, förståelsen, rädslan och hur man vaktar på sig själv ständigt.

Käkkirurg Anna-Lisa Söderholm talar om de skador som uppstår då man utsätts för våld. Familjerådgivare Helena Ewalds och mansaktivist Bert Bjarland talar om varför kvinnor stannar hos våldsamma män. Det finns också män som söker hjälp.

Både Anna-Lisa Söderholm och Helena Ewalds medverkar också i Spotlight från 2005. Där diskuteras bristen på stödhem i Finland. Stödhem för kvinnor finns kring stora orter. Många mindre kommuner flyr sitt ansvar, genom att säga att det inte finns ett behov.

Varför är Finland så våldsamt, frågar sig Jesse Kamras och Eva Nummelin i Gogo. Är våldet mot, i synnerhet, kvinnorna inbyggt i själva samhällsstrukturen? Det menar i alla fall Marika Kivinen från kvinnojouren. Samhälllet och skolgården är grogrund för våld mot kvinnor.

Vi får också höra Cathrine Granlunds berättelse om våldet hon utsattes för och vad det gjorde med henne.

Enligt en undersökning från år 2005 har nästan 20 procent av de finländska kvinnorna upplevt våld eller hot om våld i sin nuvarande relation. I Finland är situationen sämre än i andra EU-länder.

Familjevåld handlar i allra högsta grad om kön

FN:s kommitté mot kvinnodiskriminering understryker att våld mot kvinnor är allmänt i Finland trots att det finländska samhället i många avseenden är jämställt. Kommittén föreslår att en arbetsgrupp ledd av statsministern ska tillsättas för att minska på våldet mot kvinnor i Finland.

Ännu 2015 är skammen för den som blir slagen enorm. Skådespelare Marika Parkkomäki berättar i Efter nio hur det var för henne att leva i ett våldsamt förhållande.

Det värsta är inte slagen, utan att leva med skräcken för slagen― Marika Parkkomäki

En person klarar inte av att ta sig ur sitt helvete själv, säger Marika Parkkomäki, personen är nedtrampad och förnedrad.

Text: Ida Fellman

Samhälle

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • Roparnäs sjukhus har upplevt många människoliv

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet.

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet. Men mentalvården har förändrats radikalt under de senaste 25 åren och nu planerar man att stänga sjukhuset. Öppen vård är dock inte alltid den bästa lösningen för mentalpatienter.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken från 1973 möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

Nyligen publicerat - Arkivet