Hoppa till huvudinnehåll

Familjevåld i Finland

"Det måste ju ha funnits dagar när han inte slog mig, men de dagarna minns jag inte." Våld i närrelationer är ett stort finländskt samhällsproblem, som inte har minskat genom åren. Det är oftast kvinnor som blir misshandlade i familjerna.

Melita Tulikoura tar tag i problemet med familjevåld i Regionalen 1987. Vi hör en telefonintervju med en kvinna, som flytt sin man. Hon talar om den fruktansvärda skam och ensamhet hon levde med i över två år.

Var han mycket full kunde jag fly. Jag flydde ut på gatan och vandrade ensam omkring. Ensamheten var som att vara bottenfrusen i själen.

Regionalen intervjuar polis, hälsovårdspolis och socialarbetare på ett skyddshem i Borgå. Liisa Korhonen på Ensikotien liitto talar också om det växande våldet mot äldre, både män och kvinnor. Myndigherna har också svårt att ingripa i situationen.


I Tv-nytt berättar man 1989 att familjevåldet har ökat i Finland. Över hälften av ansiktsskadorna som behandlas på sjukhus beror på våld. Våldet inom familjen har blivit allt råare med sparkar och slag med trubbiga instrument.


I en undersökning som gjorts 1998 kommer det fram att minst 40 % av kvinnorna och 29 % av barnen utsatts för våld i en familj. Våld i hemmen gör att barnen blir våldsamma, berättar barnpsykiater Ann-Lis Söderholm.

Var femte man slår sin hustru eller sambo, oftast regelbundet, berättar redaktör Erik Snellman i Solarplexus 2002. Hur skall man tackla problemet?

Det största felet man gör är att man förstår och förlåter.

Ann-Marie Björklund berättar sin historia, om kärleken, förståelsen, rädslan och hur man vaktar på sig själv ständigt.

Käkkirurg Anna-Lisa Söderholm talar om de skador som uppstår då man utsätts för våld. Familjerådgivare Helena Ewalds och mansaktivist Bert Bjarland talar om varför kvinnor stannar hos våldsamma män. Det finns också män som söker hjälp.

Både Anna-Lisa Söderholm och Helena Ewalds medverkar också i Spotlight från 2005. Där diskuteras bristen på stödhem i Finland. Stödhem för kvinnor finns kring stora orter. Många mindre kommuner flyr sitt ansvar, genom att säga att det inte finns ett behov.

Varför är Finland så våldsamt, frågar sig Jesse Kamras och Eva Nummelin i Gogo. Är våldet mot, i synnerhet, kvinnorna inbyggt i själva samhällsstrukturen? Det menar i alla fall Marika Kivinen från kvinnojouren. Samhälllet och skolgården är grogrund för våld mot kvinnor.

Vi får också höra Cathrine Granlunds berättelse om våldet hon utsattes för och vad det gjorde med henne.

Enligt en undersökning från år 2005 har nästan 20 procent av de finländska kvinnorna upplevt våld eller hot om våld i sin nuvarande relation. I Finland är situationen sämre än i andra EU-länder.

Familjevåld handlar i allra högsta grad om kön

FN:s kommitté mot kvinnodiskriminering understryker att våld mot kvinnor är allmänt i Finland trots att det finländska samhället i många avseenden är jämställt. Kommittén föreslår att en arbetsgrupp ledd av statsministern ska tillsättas för att minska på våldet mot kvinnor i Finland.

Ännu 2015 är skammen för den som blir slagen enorm. Skådespelare Marika Parkkomäki berättar i Efter nio hur det var för henne att leva i ett våldsamt förhållande.

Det värsta är inte slagen, utan att leva med skräcken för slagen― Marika Parkkomäki

En person klarar inte av att ta sig ur sitt helvete själv, säger Marika Parkkomäki, personen är nedtrampad och förnedrad.

Text: Ida Fellman

Samhälle

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

Nyligen publicerat - Arkivet