Hoppa till huvudinnehåll

Viktigt att barn förstår vad de läser

Adian Romar, Alex Laitinen, Stella von Bonsdorff och Ada Laaksonen tycker om att läsa.
Adian Romar, Alex Laitinen, Stella von Bonsdorff och Ada Laaksonen tycker om att läsa. Adian Romar, Alex Laitinen, Stella von Bonsdorff och Ada Laaksonen tycker om att läsa. Bild: Yle/Monica Slotte adian romar

Att läsa flytande innebär inte automatiskt att man förstår vad man läser. Svensk forskare manar till mer eftertänksam läsning.

Den svenska forskaren och lärarutbildaren Barbro Westlund föreläste för lärare i Raseborg om hur läsförståelse bland elever kan förbättras.

En vanlig missuppfattning handlar om att den som läser snabbt och flytande också kan ta till sig innehållet i en text. Westlund förespråkar istället ett förhållningssätt som skapar aktiva, analytiska och konstruktiva läsare.

Snabbt eller knaggligt

Ett smidigt och snabbt lästempo utesluter förstås inte att man också förstår vad som skrivs. Samtidigt kan den som läser knaggligt förstå innehållet mycket väl, om de får mera tid på sig att bearbeta sina intryck.

Oavsett så kommer inte läsförståelsen av sig själv, vilket man hittills har trott, säger Westlund. Eller att det har att göra med intelligens.

Barbro Westlund har forskat i läsförståelse.
Barbro Westlund Barbro Westlund har forskat i läsförståelse. Bild: Yle/Monica Slotte barbro westlund

– Läsförståelsen innehåller många olika komponenter och är ett komplext fenomen. Det jag vill föra fram är att man kan stöda den genom en aktiv, medveten undervisning.

Aktivt och skräddarsytt

För läraren gäller det att ta hänsyn till elevernas personlighet och läggning för att veta vilka texter som passar just dem. Förhållningssättet gäller alla ämnen, inte bara modersmålet.

– Det finns inget område i samhället där vi inte behöver förhålla oss till text. Också inom idrotten ska man kunna ta till sig instruktioner.

Det aktiva lärandet handlar också om att ansvaret successivt flyttas över från läraren till eleverna som diskuterar det de läst med varandra.

Olika slags läsande

I sin doktorsavhandling jämför Barbro Westlund bedömningen av läsförståelse i Kanada och Sverige.

I svenska skolor har man fokuserat på att lära barnen att läsa och räknat med att läsförståelsen kommer automatiskt då läsandet flyter. Det här är fel tänkt, menar Westerlund, som hellre förespråkar aktiv undervisning i läsförståelsestrategier redan i unga år.

Under sin forskning har hon suttit med också i kanadensiska klassrum. Där har Westlund noterat hur eleverna tränas i att läsa flera böcker parallellt och att diskutera sina läsupplevelser med klasskamraterna. Det bildas en inspirerande läscirkel som ger ett annat fokus än enbart läslust och individuell läsupplevelse.

Speciallärare Johanna Rosendal i Katarinaskolan i Karis
Johanna Rosendal Speciallärare Johanna Rosendal i Katarinaskolan i Karis Bild: Yle/Monica Slotte speciallärare johanna rosendal

Barbro Westlund har tidigare arbetat som klasslärare men undervisar idag vid Stockholms universitet. Det är Helsingfors universitets utbildnings- och utvecklingscentrum Palmenia som arrangerar hennes föreläsningar om lässtrategier och studieteknik, tillsammans med Raseborgs skol- och bildningsväsende.

Fokus på förståelse

Speciallärare Johanna Rosendal berättar att man vid Katarinaskolan i år medvetet satsar på att lära ut strategier för läsförståelse. Det är nämligen här som kunskaperna många gånger är bristfälliga.

– Eleverna ska läsa men förstår inte hur de ska göra för att förstå vad de läser. Det är ju inte alltid kvantiteten utan kvaliteten i det man läser som räknas. Man ska kunna ta till sig det man läser istället för att bara snabbt läsa vidare.

Här har man i alla årskurser använt sig av ett nätbaserat svenskt undervisningsmaterial, Den läsande klassen. Det består av texter och utdrag ur böcker som lärare fritt kan använda i sin undervisning, förklarar Rosendal.

Gillar att läsa

Katarinaskolans sjätteklassare Ada Laaksonen och Stella von Bonsdorff gillar att läsa flickböcker och kriminalhistorier. Adian Roman och Alex Laitinen läser hellre om grekisk mytologi, medeltiden eller biografier av idrottsmän.

– Jag läser mycket och kan läsa ut en flera hundra sidors bok på en dag. Jag kommer nog också ihåg vad jag har läst, säger Adian Roman. Att läsa är att skapa en egen värld som ändå känns så äkta.


Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland