Hoppa till huvudinnehåll

Hej du medelålders kvinna – om identitet och åldrande

Vad är så provocerande fult och tråkigt med medelålders kvinnor, undrar 48-åriga Mikaela Weurlander. Hon valde att göra en dokumentärfilm "Hej, kvinna" (2009) där åtta kvinnor får berätta om sitt åldrande, om identitet och kön.

"Jag trodde det skulle vara svårare"

Gitta (ur Hej, kvinna)
Gitta (företagare) Gitta (ur Hej, kvinna) Bild: Yle dokumentärfilmer

Gitta jobbar med ett eget företag. Hon tycker det varit mycket lättare att komma in i medelåldern, än vad hon trodde. Klimakteriet blev inte den skräck hon målat upp för sig. I stället tog Gitta mod till sig och sade upp sig från sitt jobb.

En kvinna bör få göra mindre som 50-åring, trots att många gör ännu mera, tycker Gitta.

"Låt de andra tycka vad de vill"

Lisbeth (ur Hej, kvinna)
Lisbeth (kulturredaktör) Lisbeth (ur Hej, kvinna) Bild: Yle dokumentärfilmer

När kulturredaktör Lisbeth var ung oroade hon sig ständigt för vad andra tänkte om henne. Nu har hon börjat säga emot.

Hennes tankar kring jämställdhet mellan könen har också förändrats: "50-åriga kvinnor ses antingen som tråkiga tanter eller klimakteriekärringar. Män i samma ålder är intressanta och har pondus."

"När man är i den här åldern vet man vad man vill"

Elisabet (Ur Hej, kvinna)
Elisabet (informatör) Elisabet (Ur Hej, kvinna) Bild: Yle dokumentärfilmer

När Elisabet fick sitt nuvarande jobb som informatör, funderade många varför hon som mogen kvinna fick jobbet. Elisabet tror att vissa inte accepterar medelålders kvinnor, som vågar säga vad de tycker.

Elisabets självsäkerhet sitter i generna, tror hon. I hennes släkt finns många fysiskt och psykiskt starka kvinnor.

"Vi kvinnor blir i något skede klimakteriegalna"

Pepita (ur Hej, kvinna)
Pepita (sjukskötare) Pepita (ur Hej, kvinna) Bild: Yle dokumentärfilmer

Pepita har haft tre tunga år bakom sig. Som sjukskötare har hon tagit hand om såväl sin cancersjuka mor som sin dementa far tills de dog. Parförhållandet och familjelivet led, det blev en skilsmässa och Pepita gnagdes av dåligt samvete inför sin yngre dotter.

Mitt i den tunga perioden kom Pepita in i menopausen. Det förändrade hennes personlighet skrämmande mycket. Hon har nu med läkemedel fått sina sina symptom under kontroll och anser att klimakteriet hör till en kvinnas liv. Pepita har hittat tillbaka till sin man och har köpt en häst. Hästen är för Pepita en terapeut.

"Jag har så mycket tid nu"

Ann-Helen (ur Hej, kvinna)
Ann-Helen (bondmora) Ann-Helen (ur Hej, kvinna) Bild: Yle dokumentärfilmer

Ann-Helen kallar sig själv bondmora. För henne har medelåldern betytt att hon har en massa tid. Tid som gör att hon börjar fundera på vilket förhållande hon har till sina barn.

Ann-Helen genomgick dock en identitetskris när hennes röda hår blev vitt. Det röda håret var inte bara en utseendemässig detalj, utan hörde ihop med hela hennes personlighet, tillsammans med Pippi Långstrump-fräknarna. Det fanns de som inte ens kände igen den nya vithåriga Ann-Helen.

"Livet blev inte vad jag trodde som 20-åring"

Astrid (Ur Hej, kvinna)
Astrid (pedagog) Astrid (Ur Hej, kvinna) Bild: Yle dokumentärfilmer

Pedagogen Astrid gifte sig som 21 och trodde att äktenskapet skulle hålla hela livet ut. Så gick det inte. Åldrandet känns emellanåt tungt, när Astrid inser att så mycket gått annorlunda än hon tänkt sig.

Men trots att det är tungt att bo ensam ibland, är livet ändå härligt, säger Astrid. Hon har hittat en inre balans och tror att hon kan hitta kärleken igen.

"Jag är mera kvinna nu som 50-åring"

Elisabeth (Ur Hej, Kvinna!)
Elisabeth (tjänsteman) Elisabeth (Ur Hej, Kvinna!) Bild: Yle dokumentärfilmer

Elisabeth arbetar som tjänsteman och känner sig ung och pigg igen som 50 år. När hennes barn flyttade hemifrån var hon mycket ensam. Men nu har hon flyttat till en ny bostad och går ut och dansar med vänner. Hon får uppmärksamhet från män, och det känns bra. Den nya ungdomen är bättre för nu gör hon vad hon vill och bryr sig inte om vad andra tycker.

"Jag ville kanske bli annorlunda, men nu går det såhär också"

Britten (ur Hej, kvinna)
Britten (pensionär) Britten (ur Hej, kvinna) Bild: Yle dokumentärfilmer

När Britten var 39 år fick hon angina pectoris, och många hjärtsäcksinflammationer, som följdsjukdomar på hennes diabetes. Hennes syn försämrades och till sist blev hon blind på ena ögat. Sjukdomarna har gjort att hon inte tänkt på åldrandet i sig.

Dessutom genomgick Britten en skilsmässa. I ett skede väntade Britten bara på döden, men med hjälp av sina vänner kom hon över sorgen. Nu har hon dessutom hittat en ny partner via en kontaktannons.

Text: Sonja Fogelholm/Ida Fellman

Läs också
Kvinnans åldrar – från 0 till 80 år

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Huvudstadsborna pendlar till skärgården

    Vägarna fylls av personer som skall fira sin semester.

    Vägarna fylls av personer som skall fira sin semester någonstans. Idealet är den egna lyxiga stugan i skärgården. Skall skärgården och kusten finnas till bara för dem som kan reservera och köpa en bit av stranden?

  • Sjövett under sommaren

    Sjöbevakarna är våra poliser på vattnet.

    Vad skall sjöbevakarna göra? Övervaka flytvästanvändning, rädda människor i sjönöd eller kontrollera pass vid terminaler?

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

  • Hur skyddar man sig mot radioaktiv strålning

    Kärnkraften är säker, och mot strålningen hjälper t.ex. jod.

    Innan olyckan i Tjernobyl talade man i Finland om en hypotetisk olycka i ett kärnkraftverk. Kärnkraften ansågs dock säker.

  • Paleåwille och fi-fi-fi-fi-fi-fi-finlandssvenskan

    "Jag har pengarna på banken, och papprena från Hanken..."

    "Jag har papprena på Hanken och pengarna på banken..." Den första finlandssvenska "räppen" var nog Duckräpp, med refrängen "jag är fi-fi-fi-fi-fi-fi finlandssvensk". Och den har påverkat det finlandssvenska musiklivet mera än man kunnnat ana.

  • Svängig finlandssvensk rap i Söndagsöppet

    Niklas Rosström rappar och sjunger.

    Många menar att Duckräpp med Pale och Wille från 1988 är den första raplåten på finlandssvenska. Men redan 1987 kom en låt som tangerar rap-musik. I alla fall i titeln "New York Rap".

  • Med tennisskolan blir tv-tittare snabbt tennisspelare

    Tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heiki Hedman

    Är du intresserad av att lära dig spela tennis? Tevens tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heikki Hedman tar dig på tennislektioner till Lojoön.

  • Kom i form med Stålas spänstskola!

    Att spännsta är frågan?

    Caj "Ståla" Stålström tar itu med allas hälsa 1976. I fina sjuttiotalsträningsdräkter tränar gänget. Man springer, spelar volleyboll, simmar, går på gym och paddlar...

  • Det farliga rullbrädet

    År 1977 var skateboarding under sträng kontroll i Finland.

    År 1977 var skateboarding under sträng kontroll i Finland. Konsumentverket krävde varningsbeteckningar och en åldersgräns på 12 år på alla brädor som såldes.

  • Golf ger friskt humör och vackra svingar

    Alla kan spela golf: det är roligt och inte ens så dyrt.

    Mången har sagt att golf är världens dyraste sport, men så dyr är den inte, påperkar redaktör Christer Bonn. Golf börjar bli en gren för var och en 1982.

  • Kent från Jakobstad

    Kent åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd.

    Vi möter Kent han som åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd. Saker och ting går inte riktigt som han hade tänkt sig.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Jussarö - gruvan i havet

    En fascinerande färd till Jussarö gruva under havet.

    Redaktörerna Henrik Cederlöf och Lars Biström tar oss med på en fascinerande färd till Jussarö gruva 1965.

  • Fogeli kuvar sin rädsla med sprit

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka.

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka, berättar Kaj "Fogeli" Fogelholm. Kaj Fogelholm är rädd, mest rädd är han för sig själv. Därför får han aldrig något till stånd, han lämnar allt på hälft.

  • Stålmannen Viljami Hautaviita

    Finlands starkaste man från Lappfjärd.

    Viljami Hautaviita från Lappfjärd fascinerade Österbotten och hela Finland genom att böja järnspett och hästskor samt dra bussar med tänderna. Hautaviita berättar anekdoter om tandläkarbesök och om sina kostvanor: mjölk, rågbröd eller ett halvt kilo smör samt några pilsner.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Morgonpromenad i Helsingfors

    Se en poetisk film då staden vaknar en morgon år 1960.

    Antero Ruuhonen och Stig Törnroos har gjort en poetisk film där Helsingfors vaknar. Vi får se förälskade par, duvor, torgförsäljare och vackra byggnader i ett Helsingfors 1960.

  • Till minnet av Markus, nästan 5 år

    Efter det första sorgeåret vet man vad det är att sörja

    När det första sorgeåret är till ända vet man vad det är att sörja, säger Gösta Karf i den här sorgliga men vackra dokumentären om ett litet barns död. Lilla Markus Karf omkom i en våldsam bilbrand hemma på gården i Jakobstad år 1986.

  • Bysmeden i Köklax

    Hjalmar Tallberg smider, sjunger och berättar anekdoter.

    Hjalmar Tallberg är sjätte generationens smed. Här talar han om smedsyrket och om inbördeskriget och den ryska parentesen. Dessutom sjunger han och berättar anekdoter.

  • Att bli sjukskötare

    Vi besöker Vasa sjuksköterskeskola.

    Här besöker vi Vasa sjuksköterskeskola, där över hälften av sjuksköterskorna i vårt land utbildades 1963. Vi får se skolan som är bunden med Vasa centralsjukhus.

  • Mormonmissionärer i Finland, Jakobstad

    Den unga amerikanen David Stokes är på missionsresa.

    "Well, here I am in Pietarsaari", börjar den unga amerikanen David Stokes sin dagbok. Han är på missionsresa i Finland, Jakobstad och skall sprida ordet om Jesu kristi kyrka av sista dagars heliga, eller mormonkyrkan.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • Ett hårt liv som cirkusartist

    Bakom cirkusens spännande magi ligger hårt arbete

    Bakom cirkusens spännande magi ligger ofta hårt arbete och ett fattigt liv. På 1970-talet var det så gott som omöjligt att försörja sig som cirkusartist

  • Sovstad - idyll eller dystopi?

    Hur ser verkligheten i förorten ut bakom fasaderna?

    Invånarna i förorterna bor i en trygg miljö där barnen kan leka fritt. De har nära till storstaden och naturen. Men hur ser verkligheten ut bakom fasaderna?

  • En kommunalläkares vardag i Borgå

    Bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962.

    Det är bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962. Redaktör Pontus Nordling har gjort en dramatisk film där vi får följa med Palmgrens arbete.

  • Ge oss sexualupplysning!

    "Jag var 14 år när jag blev gravid."

    "Jag var 14 år när jag blev gravid, jag hade aldrig hört talas om preventivmedel." Så säger en anonym kvinna 1968.

  • Att vara en ogift ung mamma på ett mödrahem

    Vad gör man om man märker att man väntar barn 1980?

    Den månatliga skräcken för att vara gravid har inte försvunnit trots p-pillren. Och vad gör man om man märker att man väntar barn 1980? Om man inte har bostad, man eller jobb? För vissa kan Ensikoti vara en hjälp i nöden.

  • Minns i november

    Lik, otrohet, internationell brottslighet och diamantstölder

    Småstad är en liten harmonisk stad, men under ytan pyr det. Lik, otrohet, internationell brottslighet och diamantstölder.

  • Om narcissistisk personlighetsstörning

    Charmerande och tyrann. Som två olika personer.

    En människa med narcissistisk personlighetsstörning är som två olika personer. Inom hemmets fyra väggar är det personens humör som styr allt. Utanför kan personen vara charmerande och vänlig.

Nyligen publicerat - Arkivet