Hoppa till huvudinnehåll

Hej du medelålders kvinna – om identitet och åldrande

Vad är så provocerande fult och tråkigt med medelålders kvinnor, undrar 48-åriga Mikaela Weurlander. Hon valde att göra en dokumentärfilm "Hej, kvinna" (2009) där åtta kvinnor får berätta om sitt åldrande, om identitet och kön.

"Jag trodde det skulle vara svårare"

Gitta (ur Hej, kvinna)
Gitta (företagare) Gitta (ur Hej, kvinna) Bild: Yle dokumentärfilmer

Gitta jobbar med ett eget företag. Hon tycker det varit mycket lättare att komma in i medelåldern, än vad hon trodde. Klimakteriet blev inte den skräck hon målat upp för sig. I stället tog Gitta mod till sig och sade upp sig från sitt jobb.

En kvinna bör få göra mindre som 50-åring, trots att många gör ännu mera, tycker Gitta.

"Låt de andra tycka vad de vill"

Lisbeth (ur Hej, kvinna)
Lisbeth (kulturredaktör) Lisbeth (ur Hej, kvinna) Bild: Yle dokumentärfilmer

När kulturredaktör Lisbeth var ung oroade hon sig ständigt för vad andra tänkte om henne. Nu har hon börjat säga emot.

Hennes tankar kring jämställdhet mellan könen har också förändrats: "50-åriga kvinnor ses antingen som tråkiga tanter eller klimakteriekärringar. Män i samma ålder är intressanta och har pondus."

"När man är i den här åldern vet man vad man vill"

Elisabet (Ur Hej, kvinna)
Elisabet (informatör) Elisabet (Ur Hej, kvinna) Bild: Yle dokumentärfilmer

När Elisabet fick sitt nuvarande jobb som informatör, funderade många varför hon som mogen kvinna fick jobbet. Elisabet tror att vissa inte accepterar medelålders kvinnor, som vågar säga vad de tycker.

Elisabets självsäkerhet sitter i generna, tror hon. I hennes släkt finns många fysiskt och psykiskt starka kvinnor.

"Vi kvinnor blir i något skede klimakteriegalna"

Pepita (ur Hej, kvinna)
Pepita (sjukskötare) Pepita (ur Hej, kvinna) Bild: Yle dokumentärfilmer

Pepita har haft tre tunga år bakom sig. Som sjukskötare har hon tagit hand om såväl sin cancersjuka mor som sin dementa far tills de dog. Parförhållandet och familjelivet led, det blev en skilsmässa och Pepita gnagdes av dåligt samvete inför sin yngre dotter.

Mitt i den tunga perioden kom Pepita in i menopausen. Det förändrade hennes personlighet skrämmande mycket. Hon har nu med läkemedel fått sina sina symptom under kontroll och anser att klimakteriet hör till en kvinnas liv. Pepita har hittat tillbaka till sin man och har köpt en häst. Hästen är för Pepita en terapeut.

"Jag har så mycket tid nu"

Ann-Helen (ur Hej, kvinna)
Ann-Helen (bondmora) Ann-Helen (ur Hej, kvinna) Bild: Yle dokumentärfilmer

Ann-Helen kallar sig själv bondmora. För henne har medelåldern betytt att hon har en massa tid. Tid som gör att hon börjar fundera på vilket förhållande hon har till sina barn.

Ann-Helen genomgick dock en identitetskris när hennes röda hår blev vitt. Det röda håret var inte bara en utseendemässig detalj, utan hörde ihop med hela hennes personlighet, tillsammans med Pippi Långstrump-fräknarna. Det fanns de som inte ens kände igen den nya vithåriga Ann-Helen.

"Livet blev inte vad jag trodde som 20-åring"

Astrid (Ur Hej, kvinna)
Astrid (pedagog) Astrid (Ur Hej, kvinna) Bild: Yle dokumentärfilmer

Pedagogen Astrid gifte sig som 21 och trodde att äktenskapet skulle hålla hela livet ut. Så gick det inte. Åldrandet känns emellanåt tungt, när Astrid inser att så mycket gått annorlunda än hon tänkt sig.

Men trots att det är tungt att bo ensam ibland, är livet ändå härligt, säger Astrid. Hon har hittat en inre balans och tror att hon kan hitta kärleken igen.

"Jag är mera kvinna nu som 50-åring"

Elisabeth (Ur Hej, Kvinna!)
Elisabeth (tjänsteman) Elisabeth (Ur Hej, Kvinna!) Bild: Yle dokumentärfilmer

Elisabeth arbetar som tjänsteman och känner sig ung och pigg igen som 50 år. När hennes barn flyttade hemifrån var hon mycket ensam. Men nu har hon flyttat till en ny bostad och går ut och dansar med vänner. Hon får uppmärksamhet från män, och det känns bra. Den nya ungdomen är bättre för nu gör hon vad hon vill och bryr sig inte om vad andra tycker.

"Jag ville kanske bli annorlunda, men nu går det såhär också"

Britten (ur Hej, kvinna)
Britten (pensionär) Britten (ur Hej, kvinna) Bild: Yle dokumentärfilmer

När Britten var 39 år fick hon angina pectoris, och många hjärtsäcksinflammationer, som följdsjukdomar på hennes diabetes. Hennes syn försämrades och till sist blev hon blind på ena ögat. Sjukdomarna har gjort att hon inte tänkt på åldrandet i sig.

Dessutom genomgick Britten en skilsmässa. I ett skede väntade Britten bara på döden, men med hjälp av sina vänner kom hon över sorgen. Nu har hon dessutom hittat en ny partner via en kontaktannons.

Text: Sonja Fogelholm/Ida Fellman

Läs också
Kvinnans åldrar – från 0 till 80 år

  • Quiz: Känner du igen Finlands invasiva arter?

    Testa dina kunskaper i vårt bildquiz!

    Invasiva främmande arter är växter och djur som människan har fört in till områden där arten inte naturligt är utbredd, och som utgör ett hot mot den biologiska mångfalden. Känner du igen de här invasiva arterna som förekommer i Finland?

  • Fjärde raka för Cocks – vann baltiska ligan efter finalrysare

    Cocks besegrade ukrainska Zaporozhyes i finalen.

    Cocks är fortfarande herren på täppan i den baltiska handbollsligan. Riihimäkiklubben vann den internationella ligan för fjärde året i svit genom att besegra ukrainska ZTR Zaporozhyes med 23–22 i finalen.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Trolldomspåsk och häxeri

    Skrämmande och viktiga påskseder

    Förr var påsken inte bara småbarn som klädde ut sig och tiggde choklad och kristen påsk. Det fanns påskseder som var både skrämmande och viktiga för folket. Häxhysteri och nakna kvinnor som sopar med kvast och en äkta rädsla för onda makter och djävulen.

  • En hurtig och glad påsk med Söndagsöppet

    Ägg och påsk är teman man kan variera i det oändliga.

    Ägg och påsk är teman man kan variera i det oändliga. Så också i Söndagsöppet där Leif och Benny verkligen släpper loss, påsken till ära.

  • Morjens: Jesus i himlaköket

    När Jesus kockar den sista måltiden stöter han på problem.

    När Jesus skall kocka till den sista måltiden stöter han på oväntade problem.

  • Påsk i Oppåner å hitådit

    Oppåner-gänget undersöker påsken med ägg och godis

    Påsken till ära undersöker oppånergänget ägg i alla möjliga former och allt godis man kan tänka sig.

  • Bärtils påsk

    Pox, pox med Bärtil, Isa Gris och Pudeln Pipsa.

    Bärtil, Isa Gris och Pudeln Pipsa firar påsk tillsammans genom att leta efter ägg och påska.

  • Atte firar påsk

    Atte, Mirabell och Elmeri förbereder sig för påsken.

    Atte, Mirabell och Elmeri förbereder sig för påsken. De målar ägg i sandlådan och leker påskhäxor.

  • Tjali och Micke firar påsk

    Påskharen Tjali gläder Micke

    Påskharen har inte besökt Micke sedan han var ett litet barn. Det tycker nallen Tjali är jättesorgligt. Hon vill ändra på den saken.

  • Påskägg i de vackraste färger och mönster

    Vill du lära dig att måla vackra påskägg med vaxteknik?

    Vill du lära dig att måla vackra påskägg med vaxteknik? Här får du noggranna instruktioner i äggmålningens grunder. Men man kan också göra det lätt för sig och bara måla på äggen med vattenfärger.

  • Påskbrasor i Österbotten

    I Österbotten är det tradition att bränna påskbrasor.

    I Österbotten är det tradition att bränna påskbrasor. Viktigast är kanske att ha den största brasan så att invånarna i grannkommunen blir avundsjuka.

  • Mat med mersmak: Urbenad lammstek

    En fin lammbit som benas ur och fylls med godsaker.

    I Mat med mersmak används igen fina råvaror. En fin lammbit som benas ur och fylls med allehanda godsaker och äts med potatisgratäng.

  • Tove och vännerna 1970

    Lasse Pöysti sjunger Mumintrollets visa

    Lasse Pöysti sjunger Mumintrollets visa hemma hos Tove Jansson.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Paleåwille och fi-fi-fi-fi-fi-fi-finlandssvenskan

    "Jag har pengarna på banken, och papprena från Hanken..."

    "Jag har pengarna på banken, och papprena från Hanken..."Duckräpp, med refrängen "jag är fi-fi-fi-fi-fi-fi finlandssvensk" från 1988. Var den först?

  • Svängig finlandssvensk rap i Söndagsöppet

    Niklas Rosström rappar och sjunger.

    Många menar att Duckräpp med Pale och Wille från 1988 är den första raplåten på finlandssvenska. Men redan 1987 kom en låt som tangerar rap-musik. I alla fall i titeln "New York Rap".

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • James Baldwin talar om att vara svart i Frankrike och USA

    Baldwins böcker behandlar ofta rasism och sexualitet.

    James Baldwin (1924-1987) var en svart amerikansk författare, som levde långa tider i Frankrike. Baldwins böcker behandlar rasism och sexualitet. Dessa teman har diskuterats då han besökt Finland.

  • Raskravaller i USA på 1960-talet

    "De farligaste är de som inget har att fölora."

    Den svarta författaren James Baldwin säger i sin bok Fire next time (Nästa gång elden) att de farligaste är de som inget har att förlora. På 1960-talet spreds kravaller och aktioner runt om i USA, där många sådana människor deltog. Gnistan var ofta någon enskild händelse.

  • Angela Davis fängslad och frisläppt

    Här kommer hon till tals i intervjuer.

    Angela Davis (född 1944 i Birmingham, Alabama) är en amerikansk kommunist, feminist och människorättsaktivist. Hon har varit symbolen för många i de svartas kamp och en kvinnlig ikon för de Svarta Pantrarna. Här kommer hon till tals i intervjuer.

  • När Finland var fem före att bli fascistiskt - ny tv-dokumentär om Lapporörelsens skjutsning av president Ståhlberg

    Extremhögern kidnappade president Ståhlberg.

    Det var ett våldets och orons år i Finland. Den högerradikala Lapporörelsen var stark och samlade 12.000 personer till en demonstration som synligt togs emot av Finlands statsledning i Helsingfors. Det som kunde ha lett till en statskupp och diktatur, fick ett abrupt slut då man gjorde misstaget att kidnappa Finlands första president. Lapporörelsens hatretorik har återuppstått i dagens diskussionsklimat.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Lappo patronfabrik jämnades med marken

    Den värsta olyckan under fredstid i Finland.

    Den 13 april 1976 skedde en av de värsta olyckorna i Finland under fredstid då en explosion totalförstörde Lappo patronfabrik. I olyckan omkom 40 personer och 60 skadades allvarligt. 64 barn miste en förälder i explosionen.

  • Överlevande från Titanic

    För åtta dollar mer fick Anna en biljett på Titanic.

    För åtta dollar mer fick jag en biljett på Titanic, berättar Anna Sjöblom (senare Kinkaid) från Munsala. Också Agnes Sandström reste med Titanic den 10 april 1912. Hör deras spännande överlevnadsberättelser.

  • Midsommar i Nagu

    Vad ska de unga göra med framtiden och midsommar?

    Hur har ungdomarna det i Nagu, skärgårdskommun i Åbolands skärgård? Hurudana utsikter har de inför framtiden och midsommaren?

Nyligen publicerat - Arkivet