Hoppa till huvudinnehåll

Hej du medelålders kvinna – om identitet och åldrande

Vad är så provocerande fult och tråkigt med medelålders kvinnor, undrar 48-åriga Mikaela Weurlander. Hon valde att göra en dokumentärfilm "Hej, kvinna" (2009) där åtta kvinnor får berätta om sitt åldrande, om identitet och kön.

"Jag trodde det skulle vara svårare"

Gitta (ur Hej, kvinna)
Gitta (företagare) Gitta (ur Hej, kvinna) Bild: Yle dokumentärfilmer

Gitta jobbar med ett eget företag. Hon tycker det varit mycket lättare att komma in i medelåldern, än vad hon trodde. Klimakteriet blev inte den skräck hon målat upp för sig. I stället tog Gitta mod till sig och sade upp sig från sitt jobb.

En kvinna bör få göra mindre som 50-åring, trots att många gör ännu mera, tycker Gitta.

"Låt de andra tycka vad de vill"

Lisbeth (ur Hej, kvinna)
Lisbeth (kulturredaktör) Lisbeth (ur Hej, kvinna) Bild: Yle dokumentärfilmer

När kulturredaktör Lisbeth var ung oroade hon sig ständigt för vad andra tänkte om henne. Nu har hon börjat säga emot.

Hennes tankar kring jämställdhet mellan könen har också förändrats: "50-åriga kvinnor ses antingen som tråkiga tanter eller klimakteriekärringar. Män i samma ålder är intressanta och har pondus."

"När man är i den här åldern vet man vad man vill"

Elisabet (Ur Hej, kvinna)
Elisabet (informatör) Elisabet (Ur Hej, kvinna) Bild: Yle dokumentärfilmer

När Elisabet fick sitt nuvarande jobb som informatör, funderade många varför hon som mogen kvinna fick jobbet. Elisabet tror att vissa inte accepterar medelålders kvinnor, som vågar säga vad de tycker.

Elisabets självsäkerhet sitter i generna, tror hon. I hennes släkt finns många fysiskt och psykiskt starka kvinnor.

"Vi kvinnor blir i något skede klimakteriegalna"

Pepita (ur Hej, kvinna)
Pepita (sjukskötare) Pepita (ur Hej, kvinna) Bild: Yle dokumentärfilmer

Pepita har haft tre tunga år bakom sig. Som sjukskötare har hon tagit hand om såväl sin cancersjuka mor som sin dementa far tills de dog. Parförhållandet och familjelivet led, det blev en skilsmässa och Pepita gnagdes av dåligt samvete inför sin yngre dotter.

Mitt i den tunga perioden kom Pepita in i menopausen. Det förändrade hennes personlighet skrämmande mycket. Hon har nu med läkemedel fått sina sina symptom under kontroll och anser att klimakteriet hör till en kvinnas liv. Pepita har hittat tillbaka till sin man och har köpt en häst. Hästen är för Pepita en terapeut.

"Jag har så mycket tid nu"

Ann-Helen (ur Hej, kvinna)
Ann-Helen (bondmora) Ann-Helen (ur Hej, kvinna) Bild: Yle dokumentärfilmer

Ann-Helen kallar sig själv bondmora. För henne har medelåldern betytt att hon har en massa tid. Tid som gör att hon börjar fundera på vilket förhållande hon har till sina barn.

Ann-Helen genomgick dock en identitetskris när hennes röda hår blev vitt. Det röda håret var inte bara en utseendemässig detalj, utan hörde ihop med hela hennes personlighet, tillsammans med Pippi Långstrump-fräknarna. Det fanns de som inte ens kände igen den nya vithåriga Ann-Helen.

"Livet blev inte vad jag trodde som 20-åring"

Astrid (Ur Hej, kvinna)
Astrid (pedagog) Astrid (Ur Hej, kvinna) Bild: Yle dokumentärfilmer

Pedagogen Astrid gifte sig som 21 och trodde att äktenskapet skulle hålla hela livet ut. Så gick det inte. Åldrandet känns emellanåt tungt, när Astrid inser att så mycket gått annorlunda än hon tänkt sig.

Men trots att det är tungt att bo ensam ibland, är livet ändå härligt, säger Astrid. Hon har hittat en inre balans och tror att hon kan hitta kärleken igen.

"Jag är mera kvinna nu som 50-åring"

Elisabeth (Ur Hej, Kvinna!)
Elisabeth (tjänsteman) Elisabeth (Ur Hej, Kvinna!) Bild: Yle dokumentärfilmer

Elisabeth arbetar som tjänsteman och känner sig ung och pigg igen som 50 år. När hennes barn flyttade hemifrån var hon mycket ensam. Men nu har hon flyttat till en ny bostad och går ut och dansar med vänner. Hon får uppmärksamhet från män, och det känns bra. Den nya ungdomen är bättre för nu gör hon vad hon vill och bryr sig inte om vad andra tycker.

"Jag ville kanske bli annorlunda, men nu går det såhär också"

Britten (ur Hej, kvinna)
Britten (pensionär) Britten (ur Hej, kvinna) Bild: Yle dokumentärfilmer

När Britten var 39 år fick hon angina pectoris, och många hjärtsäcksinflammationer, som följdsjukdomar på hennes diabetes. Hennes syn försämrades och till sist blev hon blind på ena ögat. Sjukdomarna har gjort att hon inte tänkt på åldrandet i sig.

Dessutom genomgick Britten en skilsmässa. I ett skede väntade Britten bara på döden, men med hjälp av sina vänner kom hon över sorgen. Nu har hon dessutom hittat en ny partner via en kontaktannons.

Text: Sonja Fogelholm/Ida Fellman

Läs också
Kvinnans åldrar – från 0 till 80 år

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Höstvisa med Bo Andersson

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna..."

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna minut för minut...." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Höstvisa med Cumulus och von Weymarn

    Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött

    "Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött, nu blir kvällarna kyliga och sena..." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Den lögnaktiga selfien är också sanning

    En selfie är kommunkation. Man visar hur man vill se ut.

    En selfie visar man hur man vill se ut. Den utelämnar annat, men kan ändå innehålla sanning. Med en selfie kan du kommunicera med dina vänner. Eller bli en kändis.

  • Dina kläder berättar vem du är

    Teddys, punkare, ett mods och "vanliga sportiga" killar.

    Hur man klär sig är inte bara beroende av vad som är modernt och vad kompisarna säger. Klädseln kan också vara fråga om värderingar, man vill visa fram den subkultur man tillhör. I Bang 1981 intervjuas teddys, punkare, ett mods och "vanliga sportiga" killar.

  • Trattkantarellsås över öppen eld

    En korg full med trattkantareller man har plockat själv!

    En korg full med trattkantareller man har plockat själv, en stekpanna, en lägereld och smör. Det är allt man behöver för en underbar måltid i skogen.

  • Undvik giftiga svampar!

    Vita svampar skall man lämna i skogen.

    Undvik alla vita svampar. Och lär dig ordentligt vilka svampar som är giftiga. Osäkra svampar kan man lägga i en plastpåse eller lämna i skogen. Det är svampexperternas råd.

  • Höststormar från förr

    Höststorm i Helsingfors 1956 och 1970.

    I en kort stumfilm av Veikko Itkonen inbjuds vi till ett riktigt äventyr när en höststorm ryter fram över Helsingfors 1956. Och i fina färger får vi se stormen ryta till över havet 1970.

  • Varning för svart halka!

    I den här varningsfilmen informeras bilisterna

    Den svarta, genomskinliga is som bildas vid snabb nedisning av vägar är djävulskt farlig för bilister. I den här varningsfilmen informeras bilisterna med skrämselpropaganda.

  • Oktoberväder med Juha Föhr

    Juha Föhr och oktobervädret

    Finlands mesta meteorolog Juha Föhr berättar om oktobervädret i början av 1990-talet.

  • Det finlandssvenska höstvädret

    Godmorjens på er allesamman från meteorologiska institutet!

    "Och då säger vi godmorjens på er allesamman från meteorologiska institutet...". Kurre Österberg står med meteorologerna och presenterar det finlandssvenska vädret.

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • OS i Mexiko 1968: Black Power och Kaarlo Kangasniemi

    Våldsamma studentkravaller i Mexco City.

    De olympiska spelen i Mexico City 12.10 till 27.10 1968 föregicks av våldsamma studentkravaller och själva spelen går till historien för afroamerikanernas Black Power-demonstration på prispallen.

  • Misslyckade solresor 1968

    Hur går det då resan till Spaniens sol blir en besvikelse?

    Resor till sol och värme i novembermörkret är bra för välbefinnandet. Men hur går det då resan till Spaniens sol blir en besvikelse: det utlovade jetplanet är ett propellerplan, simbassängens vatten är iskallt och man serveras margarin i stället för smör på hotellet?

  • Jag, Laban

    Antonia Zilliacus om lilla Labans värld.

    "Det här är jag, Laban - fast nej, det är ju bara en bild av mig. När jag tänker och föreställer mig alla dem som säger jo eller nej, då blir det bilder inne i mitt huvud..." Antonia Zilliacus serie Jag, Laban är ett starkt drama som å ena sidan är typiskt för sin tid (sjuttiotalet) men också beskriver barnets allmängiltiga tillvaro som är lika aktuell nu som då.

  • Tsar Nikolaj II i Helsingfors 1915

    Finlands storfurste besökte Helsingfors bara en gång.

    Finlands storfurste, tsar Nikolaj II, Helsingfors bara en gång, i mars 1915. Mottagandet av härskaren var svalt. Censuren hade förbjudit all dokumentation av besöket, men Oscar Lindelöf gjorde en unik film om tsarens besök.

  • Jakobstad 1984

    Följ med till Jeppis 1984.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

  • Han blev hela Finlands sagofarbror - här är historien om Topelius

    Topelius var sin tids främsta författare och opinionsbildare

    En januarionsdag år 1818 kom ett gossebarn till världen på Kuddnäs gård i Nykarleby. Liksom äldre, vidskepliga människor gjorde då stannade gårdens trädgårdsmästare upp för att läsa gossens livsöde i stjärnorna. Klart var att pojken, som för exakt 200 år sedan föddes till familjen Topelius, en dag skulle bli en känd man.

Nyligen publicerat - Arkivet