Hoppa till huvudinnehåll

Ärkebiskoplig arbetsgrupp ömmar för de utslagna

Biskop Kari Mäkinen
Ärkebiskop Kari Mäkinen. Biskop Kari Mäkinen Bild: YLE/ Dmitri Volgin ärkebiskopskandidat

Nästa regering bör göra mer för att förbättra de fattigas ställning. Det kräver den arbetsgrupp som ärkebiskop Kari Mäkinen har tillsatt. Gruppen, som nu har varit samlad tre gånger, anser att eventuella nedskärningar inte får drabba dem som har det sämst ställt.

Den ärkebiskopliga arbetsgruppen, bestående av experter inom skilda områden, lade fram sitt program på tisdagen. Dess övergripande tema är att förhindra vad som kallas "det etiska hållbarhetsunderskottet".

I förslaget krävs bland annat åtgärder för att hindra utsatthet från att gå i arv, för att garantera alla människors värde under alla omständigheter, och för att råda bot på finländarnas ensamhet.

Arbetsgruppens mål är att nästa regeringsprogram ska dra upp riktlinjerna för en förbättring av de utsattas situation.

Förre ärkebiskopen Jukka Paarma kallade redan 1999 samman en första arbetsgrupp för att dryfta fattigdomen. Inför 2011 års riksdagsval fortsattes traditionen av hans efterträdare Kari Mäkinen. Hans grupp har hittills varit samlad tre gånger.

Femton experter, ett program

Till gruppens krav år 2011 hörde ett tillräckligt stort utbud av utbildningsmöjligheter för de ungdomar som avslutar grundskolan. Kravet kan sägas ha uppfyllts i och med 2013 års utbildningsgaranti.

Juho Saari sköter professuren i välfärdssociologi vid Östra Finlands universitet, och var med om att utarbeta fattigdomsgruppens förslag både 2011 och 2015.

- Det visade sig att arbetet bär frukt. År 2011 hörde man ärkebiskopen under regeringsförhandlingarna, och många av de frågor som fattigdomsgruppen lyfte upp beaktades i regeringsprogrammet, säger Saari.

Hösten 2014 lät ärkebiskopen kalla samman en ännu större skara kloka huvuden. Totalt femton experter har varit med om att göra upp den nyaste rapporten. Den förra rapporten var ett verk av åtta personer.

- Alla är ense om att tillväxt och sysselsättning utgör kärnan i nästa regeringsprogram. Men när politiken prioriterar tillväxt och sysselsättning får man inte glömma dem som har det sämst ställt. Det var den viktigaste orsaken att samla gruppen på nytt, säger Saari.

- Om det ska göras nedskärningar, får de inte gå ut över de fattigaste.

Tjugo punkter, inga konkreta åtgärder

Fattigdomsgruppens förslag omfattar tjugo punkter. Där uppmanas regeringen att främja planering och byggande av billiga hyreslägenheter. Där krävs att medel från Veikkaus anslås till fritidsverksamhet, så att alla ungdomar ska kunna syssla med någon hobby, oavsett familjens inkomstnivå.

Några verkligt konkreta åtgärder föreslås inte. Till exempel efterlyses "ett riktat program" för att få ner antalet avhoppare i skolan - men hur målet ska uppnås får man inte veta.

Enligt Saari är de svävande formuleringarna helt avsiktliga.

- Vi vill få in förslagen i det kommande regeringsprogrammet, vars text är allmängiltig. Därför har också vi använt allmänna ordalag. Men rapporten är inte tomt svammel. Bakom varje punkt finns mängder av erfarenheter om samhällspolitik, säger Juho Saari.

Och bristen på konkreta krav borde göra det lätt för politiska trätobröder - som löntagare och näringsliv - att utan större samvetskval ansluta sig till programmet. Mycket riktigt har det undertecknats av fjorton prominenta påverkare, från EK:s direktör Ilkka Oksala till verksamhetsledaren för Centralförbundet för Mental Hälsa, Olavi Sydänmaanlakka.