Hoppa till huvudinnehåll

Dottern stannar hemma på grund av våld i klassen

caroline kadau-pedersen och hennes dotter
Caroline Kadau-Pedersen vågar inte skicka tillbaka dotter till skolan innan det är tryggt. Nu tillbringar dottern dagarna hemma med sina leksaker. caroline kadau-pedersen och hennes dotter Bild: Yle/Hanna Rundell caroline kadau-pedersen

Caroline Kadau-Pedersen har inte hört av skolan sedan hon för tio dagar sedan meddelade att dottern stannar hemma tills skolan tar itu med våldet i klassen. Ressun peruskoulu i Helsingfors säger att de gjort allt de kan.

- Jag saknar skolan, säger den åttaåriga flickan som leker i sitt rum.

Hennes föräldrar är uppgivna. Våldet och mobbningen i IB-klassen har pågått i snart två år. Det är några pojkar som beter sig våldsamt mot de andra eleverna.

Under det första skolåret uteblev kontinuiteten. Vikarierna, F-orden, slagen och knuffarna haglade tätt.

- En pojke tog strypgrepp och skuffade omkull henne utan förvarning så att hon skadade svanskotan och inte kunde sitta på några dagar. När vi har uttryckt vår oro säger skolan att de har tagit god hand om saken. Jag vet att de talat med flera av pojkarnas familjer, men problemen fortsätter.

Kring fem barn har slutat sedan skolstarten. Men de andra familjerna vet inte säkert varför de slutade - skolan har inte berättat. När klassen i tvåan fick en ny lärare lugnade situationen i klassrummet ner sig, men nyligen tog oroligheterna ny fart.

- För två veckor sedan smällde en av dem med avsikt till min dotters huvud med en dörr så att hon fick en stor bula.

Skolan sköter kommunikationen otroligt dåligt. De säger att de inte har tid att meddela oss om alla incidenter.

Polisanmälde mobbningen

Sedan dörrincidenten har paret hållit dottern hemma från skolan i en och en halv vecka. Skolan har inte tagit kontakt sedan dess.

- Vi vågar inte skicka tillbaka henne innan skolan är trygg. Rektorn säger att de har gjort vad de kan, men vi vet inte vad de har gjort eller hur de planerar att lösa det här. Vi får ingen information.

Skolan har uppmanat föräldrarna att göra polisanmälan, vilket paret Kadau-Pedersen har gjort. Men de är upprörda och anser att anmälan borde vara skolans sak.

Rädd för sexuella övergrepp

En anonym mamma i klassen tycker att skolan flyr sitt ansvar och ställer famljer mot familjer när de tvingar dem anmäla varandra.

Hennes dotter blev slagen i pannan under det första året. Skolan meddelade ingenting om slaget åt flickans föräldrar utan det kröp fram när de talade med dottern.

- Skolan sköter kommunikationen otroligt dåligt. De säger att de inte har tid att meddela oss om alla incidenter. Men de här pojkarna måste lära sig att bete sig eller så ska de lämna skolan, säger mamman som blev upprörd när dottern berättade att klasskompisen inte längre vågar gå till skolan.

Ibland rings vi föräldrar om nätterna. Vi gråter. Vi har försökt byta skola, men vår dotter blev inte antagen.

Mamman till den här flickan sover dåligt.

- Ibland rings vi föräldrar om nätterna. Vi gråter. Vi har försökt byta skola, men vår dotter blev inte antagen till International School of Helsinki, säger mamman till den engelskspråkiga dottern.

Mamman är rädd för att något riktigt hemskt ska hända.

- Jag får intrycket att skolan vill att det ska ske ett brott så att de kan göra något drastiskt. Men jag vill inte vänta på att någon ska skadas för livet.

Mamman oroar sig för framtiden om pojkarna inte får hjälp att bete sig.

- Jag har en flicka och de är extra utsatta. De är ännu små, men jag drömmer mardrömmar om att hon blir sexuellt utnyttjad när hon blir äldre. Vem vet vad som händer om våldet ändrar art, säger den anonyma mamman.

De är egentligen snälla pojkar. Det är så synd att skolan inte får ordning på dem.

Sonens namn hos polisen

Yle Huvudstadsregionen har också talat med mamman till ett av barnen som tidvis ryckts med av den bråkiga pojkgruppen. Han är dock inte an av de våldsammaste. Också den här mamman är olycklig, rådlös och kritiserar skolans information till föräldrarna.

- Skolan har inte meddelat att han har varit inblandad i något värre eller att vi borde agera på något sätt. Hur ska vi då veta? Plötsligt fick vi ett Wilma-meddelande om att rektorn gett vårt barns namn till polisen. Min man och jag tappade hakorna! Enligt Kadau-Pedersen var vår son inte inblandad och nu står han i polisens register.

Tränad att stå på sig

Paret Marianne och James Prasad var nära att flytta sin dotter till en annan skola efter att pojkarna med avsikt försökt klämma deras dotters fingrar mellan en dörr.

- Men vi gav det en chans när skolan bytte rektor och klassen fick en så bra lärare. Hon är verkligen bra, men jag befarar att hon inte orkar länge till och att skolan förlorar en bra lärare. Min dotter är kompis med några av pojkarna och de är egentligen snälla pojkar. Det är så synd att skolan inte får ordning på dem, säger mamman Marianne Prasad.

Skolan har ett gott rykte och deltar dessutom i antimobbningskampanjen Kiva skola.

- Vår dotter undrar vad Kiva skola egentligen är och var den finns! Hon är liten och tuff. Min man har tränat henne att stå på sig och ge tillbaka, men det borde inte behövas, säger Prasad.

Tystnadsplikten innebär att vi kan diskutera ärenden som berör ett barn enbart med barnets förmyndare. Det kan ge en bild av att skolan inte vidtar några åtgärder.

Relegering en sista utväg

Yle Huvudstadsregionen har också försökt nå rektorn för en kommentar, men hon hänvisar till områdeschefen Hanna Välitalo som känner till problemen. Vilka åtgärder skolan vidtagit kan Hanna Välitalo inte nämna, men hon berättar att skolor i allmänhet hanterar en liknande situation genom elevvården och ett samarbete mellan hem och skola. Vid behov tar de in polisen och barnskyddet.

caroline kadau-pedersen,
Om skolan säger att de gjort allt de kan, men våldet fortsätter - vad skulle du göra? frågar Caroline Kadau-Pedersen. caroline kadau-pedersen, Bild: Yle/Hanna Rundell caroline kadau-pedersen

- Tystnadsplikten innebär att vi kan diskutera ärenden som berör ett barn enbart med barnets förmyndare. Det kan ge en bild av att skolan inte vidtar några åtgärder, säger Välitalo som tycker att situationen är mycket beklaglig.

- Vår uppgift är nu att utreda saken och skapa trygghetskänsla i skolan. Om det finns problembeteende bland elever tar vi itu med det också.

När kan man relegera en elev?

- Relegering tar skolan till enbart då alla andra alternativ är synade och då man vill ge en sista varning åt eleven att en gräns har kommit emot. Skoldirektionen bestämmer om relegering och det kommer ofta på rektorns förslag.

Hur är det med resurserna för elevvård i skolan?

- Resurseringen för elevvården vid Ressun peruskoulu är tillräcklig just nu.

Borde skolorna oftare relegera omöjliga elever?

Ja!
77.6% (672 röster)
Bara i undantagsfall.
18.4% (159 röster)
Nej aldrig, det måste finnas andra alternativ.
4.3% (37 röster)
Antal avgivna röster: 866

Korrigering 12.03.2015 kl. 16:50. "De tog strypgrepp..." ändrades till "En pojke tog stypgrepp...".

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen