Hoppa till huvudinnehåll

Gammal goding går i graven

Ursprungligen hette spelet Bajazzo (italienska för clown, pajas) men det blev snabbt Pajatso, Pajazzo. Det namnet satt bättre i finländsk mun. Eller kort och gott Jasso. Onsdagen den 11 mars 2015 spelades det allra sista pajazzospelet.

Pajazzospelet fanns i varje by. På cafeer, bensinstationer, i allmänna bastur och på restauranger.

Spellogiken var enkel: man skulle försöka slå ett mynt genom en vinstport med hjälp av fingret. I motsats till alla andra penningautomatspel som kom senare, som bara baserar sig på tur, så kunde man faktiskt själv påverka pajazzon.

Pajazzon blev grundbulten i penningautomatföreningen RAY:s verksamhet när den grundades 1930. Länge fanns det inga andra spel. I början var spelen konstruerade för 10 och 20 marksslantar men i samband med penningreformen blev insatsen 20 penni.

Klassikern och den rätta knycken

Spelet var populärt och RAY ville utveckla pajazzon så att spelaren kunde ha chans till större vinster. Ingenjör Lauri Martti planerade då en ny spelmodell där man kunde vinna till och med 49 gånger insatsen. 50-pennispajazzon lanserades 1967 och hade nya tekniska finesser som gav ett mer utmanande spel.

50-pennismyntet var idealiskt för spelet. Det var stort men tunt. Det var tyngre än de andra mynten och man kunde ge 50-pennisslanten "den rätta knycken". Den gled smidigt på den aluminiumyta som spelet hade då. De allra första modellerna hade en spelyta av trä.

I början fanns det inte tillräckligt med 50-pennisslantar i omlopp så man försåg pajazzon med en behändig automatisk växelmaskin.

"Kreativa spelmetoder"

Pajazzon var högt älskad i en tid då det inte fanns andra spel. Under åren utvecklades många olika modeller. När metalldelar byttes ut mot plastdelar gällde det att hitta den nya snärten.

Ända från början var det en folksport att försöka överlista pajazzon. Folk försökte till exempel fästa fiskelinor vid slanten för att kunna "pilka" upp större vinster. RAY fick fundera ut säkrare modeller och konstruerade en slags sax som kapade av linorna.

Först på 1990-talet blev klassikern, 50-pennispajazzon, överkörd av följande penningreform och den nya insatsen blev en mark.

I dag finns det få 50-pennispajazzon kvar i Finland, många skrotades och endel skänkte RAY bort som pensionsgåvor åt prominenta personer. På 1980-talet kom den första elektroniska pajazzon och i den sista modellen som lanserades 2008 var spelytan digital.

Onsdagen den 11 mars 2015 spelades det allra sista pajazzospelet. Det var Olavi Sydänmaalakka, verksamhetsledare vid Centralförbundet för Mental Hälsa, som fick den äran. Han erkänner att han själv i ungdomen flere gånger har tömt pajazzon på Kesoil i Kouvola med "kreativa metoder".

Intresset för pajazzon dalade redan på 1980-talet. Då började folk intressera sig för pokerspel och fruktspel. Sedan kom datorerna och resten är historia.

Dragit in 1,5 miljarder

- Pajazzon var en unik uppfinning, det är svårt att tala om den utan att dra på mun, säger RAY:s vd Velipekka Nummikoski.

I sitt griftetal över pajazzon är han ändå ödmjuk.

- Omräknat i dagens pengar har klassikern under decennierna dragit in 1,5 miljarder euro som har fördelats till olika organisationer som arbetar med social- och hälsovård. Må Pajazzon vila i frid!

Men naturligtvis: även om den sista fysiska pajazzon nu har monterats ner så kan alla "jasso-frälsta" ännu spela sin favorit virtuellt - och då är det klassikern 50-pennisjasson som gäller.

Läs också

  • Analys: Det tyska valresultatet bromsar EU-integrationen

    Tyska valresultatet ett hårt bakslag för Macron.

    Den tyska finalen på EU:s supervalår skulle vara kronan på verket för de som vill se att planerna på ett långtgående fördjupat EU-samarbete ska ta fart. Men istället får EU:s integrationsförespråkare nu tona ner sina ambitioner, skriver Europakorrespondent Daniel Olin.

  • Hjärnan kan återhämta sig från språkstörningar

    Men de flesta får inte tillräckligt mycket rehabilitering.

    I Finland har hundratusentals vuxna drabbats av språkstörningar, eller afasi, men färsk forskning visar att man kan återhämta sig. Tidigare ansågs det att en hjärnskada alltid orsakade bestående svårigheter, men nu finns det bevis för att hjärnan hittar nya vägar.

  • HUGO från Kronoby segrade i MGP 2017

    Vann med låten "Var dig själv".

    Årets MGP, Melodi Grand Prix, avgjordes under lördagskvällen i tv-centret i Böle. På scen uppträdde tio finalister, nio soloartister och en grupp, med egenskrivna låtar. Segrare blev HUGO (Hugo Käld) från Kronoby med sitt bidrag ”Var dig själv”.

Nyligen publicerat - Inrikes