Hoppa till huvudinnehåll

Lättnad för gymnasierna - men bara tillfälligt

Karjaan lukio
Karjaan lukio får fortsätta som förut. Karjaan lukio karjaan lukio

Det var framför allt finskspråkiga Karjaan lukio med sina drygt 100 studeranden som låg illa till inför gymnasiereformen. Nu kan man dra en lättnadens suck.

- Visst är vi lättade. Man vet ju aldrig vad nästa riksdag och regering hittar på, men nu hotas inte skolan i alla fall på ett par år, säger rektor Asta Holmström vid Karjaan lukio.

Asta Holmström, rektor för Karjaan lukio
Asta Holmström. Asta Holmström, rektor för Karjaan lukio asta holmström

Men lättnaden är ändå bara tillfällig. Nästa regering föreslår kanske inte en exakt likadan reform som den som nu gick i stöpet, men något slags reformer behövs på sikt.

Antingen måste man gallra i gymnasienätet – i dag finns det över 400 gymnasier i Finland – eller så måste finansieringen tryggas.

- Nationellt sett har vi ett mycket utbrett gymnasienät. Om våra beslutsfattare anser att det ska vara så också i fortsättningen så måste finansieringen tryggas, säger bildningsdirektör Robert Nyman i Raseborg.

De senaste åren har Raseborg fått betala en allt större del av gymnasieutbildningen ur egen ficka. Då summan för tre år sedan var 250 000 euro är den i år 700 000 euro.

När nås smärtgränsen?

Men i väntan på nya beslut fortsätter man som förr. De minskade anslagen märks i skolans vardag, säger Asta Holmström.

- Sedan jag började som rektor för fem år sedan har vi årligen fått stryka två kurser ur utbudet. Sammanlagt blir det ju ganska mycket.

En man som heter Robert Nyman.
Robert Nyman. En man som heter Robert Nyman. Bild: yle/börje broberg Raseborg,Ingå,robert nyman

Finns det då en smärtgräns som kan nås – när kan Raseborg inte längre hålla igång tre gymnasier?

- Den frågan måste du ställa beslutsfattarna, säger Robert Nyman. Så länge vi har de gymnasierna vi har ska de garanteras tillräckliga resurser. Vi kan inte börja skära ner i deras verksamhetsbudgetar mer än vi gjort. Var smärtgränsen går är en politisk fråga.

Gemensamt gymnasiecampus

Förr eller senare blir man troligen ändå tvungen att rita om gymnasiekartan i regionen. Robert Nyman väntar på en utredning om saken som är under arbete som bäst. Den kanske inte tillför så mycket nytt, men kan tjäna som underlag för fortsatta diskussioner.

Rektor Asta Holmström för sin del föreslår ett gemensamt gymnasiecampus med både finsk- och svenskspråkiga studerande.

- Det skulle vara bra för både skolan och de studerande. Vi skulle få ett mångsidigare kursutbud och en långsiktig lösning som håller i 20 år, säger Holmström.

Robert Nyman tycker också lösningen är bra, men ser inga praktiska möjligheter att genomföra den.

- Med de byggnader som finns i dag är det omöjligt, och en investering av den storleken har vi helt enkelt inte råd med.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland