Hoppa till huvudinnehåll

Fattig och rik allt längre från varandra på Kuba

Klyftan mellan rika och fattiga på Kuba blir allt mer synlig då landet öppnar sig ekonomiskt. Skillnaderna väntas öka ytterligare när USA:s och Kubas relation normaliseras. De första stegen som gör det lättare för amerikaner att resa till Kuba och skicka pengar till Kuba gynnar endast en del av kubanerna.

Begagnad Peugeut kostar 70 000 euro på Kuba


För de flesta kubaner är en egen bil en utopi. I en affär som säljer bilar av märket Peugeut finns det inga nya bilar till salu. För tillfället finns det två begagnade modeller som båda är skråmiga. Den från år 2011 kostar 70 000 euro. En motsvarande skulle kosta under 20 000 i Finland. Även om kubanerna sedan några år tillbaka fritt får köpa en bil är priserna fastställda av staten.

I ett av Havannas finare bostadsområden, Nuevo Vedado, finns en av stadens bästa familjerestauranger. Ägaren Alejandro Robaina visar några amerikanska turister runt och håller stolt upp en tallrik med hummer.

– I sommar blir det tjugo år sedan min mamma fick idén att öppna en restaurang i vårt hem.

En ny lag hade just trätt i kraft och det var möjligt för kubaner att öppna en restaurang med tolv stolar. Nu, tjugo år, senare får de ha 50 sittplatser.

Menyn med den läckra hummern kostar över 20 euro och Robaina medger att inga vanliga kubaner har råd att besöka restaurangen. Portionen kostar ungefär lika mycket som en statligt anställd kuban tjänar i månaden.

– Om somrarna erbjuder vi mat till nedsatt pris så att också kubaner har möjlighet att äta hos oss.

Då Fidel Castro kom till makten tvingades förmögna familjer som Robainas att överlåta den största delen av sin egendom till staten. Huset fick de ändå behålla.

Privata sektorn ska förbli liten

Under Raúl Castros tid vid makten har de små ekonomiska reformerna blivit allt fler. Förutom att man får öppna en restaurang så är det tillåtet att utöva 200 andra yrken privat, till exempel taxichaufför, skräddare eller fruktförsäljare.

kuba
I centrum av Havanna finns det många privata föräljare av kött och frukt. kuba Bild: Yle/Jessica Stolzmann kuba

– Den privata sektorn sysselsätter en halv miljon av kubanerna och utgör 7–10 procent av ekonomin, säger ekonomen Hugo Pons.

Pons jobbar vid Kubas ekonomförbund som är nära knutet till staten. Enligt honom är det viktigt för Kuba att den privata sektorn inte dominerar ekonomin. Den kubanska revolutionen har alltid gått ut på att minimera skillnaderna mellan fattiga och rika.

Hugo Pons, Kuba
Ekonomen Hugo Pons Hugo Pons, Kuba Bild: Yle/Jessica Stolzmann hugo pons

– Vi kan se att skillnaderna ökar. Det är oroväckande men vi är medvetna om riskerna och utvecklar ett skattesystem för att omfördela resurser så att gapet inte blir för stort.

Risken finns att gapet växer ytterligare efter att USA beslöt tillåta fyra gånger större penningförsändelser från privatpersoner i USA till släktingar i Kuba.

kuba
Barn delar godis i Havanna kuba Bild: Yle/Jessica Stolzmann kuba

Penningförsändelserna uppskattas redan nu uppgå till 1–3 miljarder dollar i året. Allt fler amerikaner ska också kunna åka som turister till Kuba.

President Obama har sagt att han på så sätt vill hjälpa kubanerna, men förändringarna kommer att betyda mer för en del kubaner än för andra.

I Puente de La Lisa som är ett av de fattigare bostadsområdena i Havanna sitter Maricel Capote utanför sitt hus tillsammans med sin dotter och sin mamma.

kuba
Maricel Capote med sin dotter Marilene utanför deras hem kuba Bild: Yle/Jessica Stolzmann kuba

– Vi får ingen hjälp utomlands ifrån. Vi har inga släktingar i Miami, säger Maricel som bjuder oss hem till sig.

Hemmet är rent och städat men det är hål i taket på flera ställen.

– Titta, det regnar in överallt, säger Maricel och pekar på stora hål i taket.

Hon har inget jobb, men hennes barn studerar och sjukvården är gratis i Kuba. En del av maten köper hon med ransoneringskort. På Kuba lider ingen av hunger, men det är svårt att få tag på varor.

Ylejournalist: Vi greps på Kuba

Läs också