Hoppa till huvudinnehåll

Vatten, vatten, ge oss vanligt vatten!

Barn hämtar vatten
Traditionell vattenhämtning, här på flyktingbosättningen i Kyangwali Barn hämtar vatten Bild: Liselott Lindström vattenhämtning

Flera delar av Kampala har varit utan vatten sedan i måndags eller tisdags. Det som skulle vara ett tolv timmars uppehåll i vattendistribueringen på grund av att ett rör skulle bytas ut har nu blivit ett uppehåll på flera dagar. Under reparationerna lyckades de ha sönder ett annat rör, och nu tar det oroväckande länge att reparera det.

I mitt lilla hus har vi haft vatten ända till idag. I morse när jag skulle fylla vattenkokaren luktade vattnet överjäst öl. Jag antar att vi hade vatten så länge för att vår vattentank inte var tom – men lukten tyder på att tankens botten nu börjar synas.

I förrgår lovade vattenverket att vattnet skulle vara tillbaka i förrgår klockan fem. Igår lovade vattenverket att vattnet skulle vara tillbaka igår klockan fem. Nu har vattenverket slutat lova saker (de bara postar proffsiga nattfotografier där de visar att de faktiskt arbetar nätterna igenom för att åtgärda problemet). Ryktena säger nu att vattnet kanske är tillbaka på måndagen. Men det är onödigt att spekulera, det kommer när det kommer.

Några har sett detta som sin stora möjlighet att tjäna extra pengar. För om det är någonting människan inte klarar sig utan så är det vatten. Det finns tankbilar som kommer och fyller på din vattentank – och tar fem gånger mer betalt än det vanligtvis kostar. Människor säljer också vatten vid vägkanten i 20-liters-dunkar för 3000 shilling (knappa en euro), ett rövarpris enligt mina kolleger. Män, kvinnor och barn (oftast kvinnor och barn) bär gula vattendunkar på huvudet mot hemmen.

Det är väl bara att ta skeden i vacker hand och leva stugliv tills vattnet kommer tillbaka. Att tvätta sig i kallt vatten i en balja gör ju ändå många finländare sommaren igenom (och många ugandier livet igenom). Men visst blir man medveten om hur beroende man är av rinnande vatten i sin vardag. Också strömavbrott är vanliga här, en söndag var jag utan både el och vatten i 12 timmar när ett rör vid vårt hus hade gått sönder. Då känner man sig liten och ynklig. Tur att vi har gasspis så att man ändå kunde laga mat.

Det åtgärdades ganska snabbt, hoppas det stora röret också fixas snabbt. Tyfusfallen lär skjuta i höjden. Och människornas tålamod håller på att ta slut. Tänk om det slutar i vattenkravaller?

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes