Hoppa till huvudinnehåll

"Vi kommer att bränna ditt hjärta"

Över hälften av flyktingarna i Baharka i Kurdistan är barn, som behöver särskild omsorg och trygghet. Biståndsorganisationerna gör sig nu redo för en ny väldig flyktingström när offensiven mot Mosul inleds.
Över hälften av flyktingarna i Baharka i Kurdistan är barn, som behöver särskild omsorg och trygghet. Över hälften av flyktingarna i Baharka i Kurdistan är barn, som behöver särskild omsorg och trygghet. Biståndsorganisationerna gör sig nu redo för en ny väldig flyktingström när offensiven mot Mosul inleds. Bild: TED NIETERS 2015 isis

Två och en halv miljoner irakier har drivits från sina hem sedan Islamiska staten, IS, inledde sin offensiv för drygt ett år sedan. Största delen av flyktingarna har flytt till Kurdistan i norra Irak. Svenska Yles utsände Song-Hak Ra har träffat djupt traumatiserade flyktingar som vittnar om ofattbar grymhet under IS styre.

Vita tält står uppradade i hundratal på ett fält utanför Erbil, det självstyrda Kurdistans huvudstad i norra Irak.

Över 3 000 flyktingar har sina nya trånga hem här i flyktinglägret Baharka, som är ett litet läger jämfört med de flesta andra överbefolkade tältlägren i Kurdistan.

Dessvärre bor endast en liten del av flyktingarna i välutrustade läger, de flesta måste ta skydd där de kan, ofta i övergivna skjul och lador som inte ens används för djur.

Nästan två tredjedelar av flyktingarna här är barn under 18 år, såsom 14-åriga Aifa och hennes tre yngre syskon, som förlorade sin far i Mosul.

Liksom Aifa, som vi träffar senare, kommer de flesta flyktingar i Baharka främst från sunnimuslimska områden i Mosul och från sönderbombade städer och byar i provinserna Anbar, Niniveh, Diyala och Salahuddin, söder och väster om Kurdistan.

Min bror dog av sorg, säger Manal Karim som flydde från Mosul med två brorsdöttrar. Fadern dog av av hjärtslag under flykten medan deras bror kidnappades av jihadister.
Min bror dog av sorg, säger Manal Karim som flydde från Mosul med två brorsdöttrar. Fadern dog av av hjärtslag under flykten medan deras bror kidnappades av jihadister. Min bror dog av sorg, säger Manal Karim som flydde från Mosul med två brorsdöttrar. Fadern dog av av hjärtslag under flykten medan deras bror kidnappades av jihadister. Bild: TED NIETERS 2015 manal karim

Broderns hjärta brast av sorg

- Barnens far dog av hjärtslag då vi var tvungna att fly hit i september. Min brors hjärta brast av sorg, säger 37-åriga Manal Karim med två brorsdöttrar i sin famn.

Flickorna som är 10 och 11 år gamla, har inte sett sin mor som är i Bagdad sedan IS anföll Mosul i fjol somras.

Modern har inte lyckats ta sig norrut till Kurdistan genom våldsdrabbade områden i mellersta Irak, så den splittrade familjen måste nöja sig med att tala per telefon då och då.

Tog 14-årig brorson som gisslan

- Vi flydde från Mosul då IS kom till vårt bostadshus och började döda folk och kidnappa unga flickor, förklarar Manal Karim, som döljer sitt ansikte med en huvudduk. Hon vågar inte visa sitt ansikte eftersom hon ännu har många anhöriga i Mosul som hon oroar sig för.

IS, eller Daesh, som hon kallar gruppen på arabiska, tog flickornas 14-åriga bror som gisslan.

- De ville ha lösen för honom men vi är utfattiga, vi hade inga pengar, säger Manal Karim.

- Till slut lyckades vi skrapa ihop 4 000 dollar tack vare pojkens farbror som äger en verkstad. Vi fick loss pojken, som omedelbart flydde till Bagdad med sin mor medan vi hade tagit oss till Erbil tidigare, av rädsla för att även flickorna skulle kidnappas.

- Gud vete vad som skulle ha hänt med dem om de hade råkat i händerna på jihadisterna, utbrister fastern medan flickorna stumt följer med vårt samtal.

Vår högsta prioritet är barnskydd och utbildning, så att barnen kan hantera den nya verkligheten, säger Sari Kaipainen vid Rädda barnen. Hon har arbetat med flyktingbarn i Kurdistan i ett halvår.
Vår högsta prioritet är barnskydd och utbildning, så att barnen kan hantera den nya verkligheten, säger Sari Kaipainen vid Rädda barnen. Hon har arbetat med flyktingbarn i Kurdistan i ett halvår. Vår högsta prioritet är barnskydd och utbildning, så att barnen kan hantera den nya verkligheten, säger Sari Kaipainen vid Rädda barnen. Hon har arbetat med flyktingbarn i Kurdistan i ett halvår. Bild: TED NIETERS 2015 sari kaipainen

Djupt traumatiserade barn

De flesta flyktingar här är djupt traumatiserade. En del vill berätta om sitt öde i detalj medan andra är stumma och helst vill glömma det som de lämnade efter sig i ett försök att läka såren.

- Vi har ingen regelrätt, officiell skola här, men vi har skolliknande verksamhet för att ge barnen en chans att lära sig och att tänka på annat. Men tyvärr får inte alla barn plats i klassrummen, berättar Sari Kaipainen från Rädda Barnen.

Kaipainen har arbetat med barnflyktingar i Erbil i sex månader. Hon bär ansvar för barnens utbildning och trygghet. Barnen behöver särskild omsorg efter hemska upplevelser inför och under flykten norrut.

Föräldrar lider av depression

- Vi sköter om hygienen, matförsörjningen, utbildningen och barnens trygghet. Kvinnor och barn är alltid sårbara och i ett underläge i sådana här situationer, säger Kaipainen.

Flyktinglägret i Baharka har inga regelrätta skolor med erbjuder barnen skolliknande verksamhet som ger dem möjlighet att leka och lära sig. Tyvärr får inte alla barn rum i de små klassrummen.
Flyktinglägret i Baharka har inga regelrätta skolor med erbjuder barnen skolliknande verksamhet som ger dem möjlighet att leka och lära sig. Tyvärr får inte alla barn rum i de små klassrummen. Flyktinglägret i Baharka har inga regelrätta skolor med erbjuder barnen skolliknande verksamhet som ger dem möjlighet att leka och lära sig. Tyvärr får inte alla barn rum i de små klassrummen. Bild: TED NIETERS 2015 baharka

- Barnens bakgrund varierar, men det de alla har gemensamt är att de är djupt traumatiserade av sina erfarenheter. De var ofta tvungna att fly på ett ögonblicks ingivelse och vi försöker få dem att förstå vad de har gått igenom och varför de är här. Varför de måste lämna sin vanliga, trygga omgivning och varför deras kamrater försvann.

Enligt Sari Kaipainen förvärras problemen av att även föräldrarna är traumatiserade och lider av depression.

- Vår högsta prioritet är barnskydd och utbildning som ger barnen en möjlighet att hantera sin nya verklighet. Vi erbjuder positiva auktoriteter så att hatet och konflikten inte kastar en skugga över varje aspekt i barnens vardag.

Såg sin far förblöda

Mitt i lägret har man ställt upp tält inne i ett stort övergivet lagerutrymme. I ett mörkt hörn hittar vi 14-åriga Aifa (fingerat namn) och hennes tre yngre syskon som är 7, 12 och 13 år gamla.

Modern har bråttom med att tvätta byk men låter oss tala med sin äldsta dotter vars far dog i hennes famn i Mosul.

- En dag kom IS till vår gata. Vi såg hur tre jihadister kidnappade ett fyra år gammalt barn på gatan och min far öppnade dörren för att be mina två yngre syskon att skynda in hem. Jihadisterna såg honom och öppnade eld omedelbart och min far träffades av sex kulor, berättar Aifa. Också min farbror dödades utanför huset, tillägger flickan tyst.

Aifa såg sin skjutne far sjunka ihop och dö i sin famn. Varför gjorde de det, det är inga riktiga muslimer som gör något sådant, säger Aifa (fingerat namn).
Aifa såg sin skjutne far sjunka ihop och dö i sin famn. Varför gjorde de det, det är inga riktiga muslimer som gör något sådant, säger Aifa (fingerat namn). Aifa såg sin skjutne far sjunka ihop och dö i sin famn. Varför gjorde de det, det är inga riktiga muslimer som gör något sådant, säger Aifa (fingerat namn). Bild: TED NIETERS 2015 aifa

- Jag rusade till dörren och min far sjönk ihop i min famn. Jag såg hur han förblödde. Vi tog honom till sjukhuset, men då var det redan för sent. Vår mor var skräckslagen och vi flydde genast hit med det lilla som vi hann plocka med oss, för knappt en månad sedan.

Brodern stum efter mordet

Hennes yngre bror, som också bevittnade mordet, har inte talat sedan dess.

- Han hör och lyssnar, men talar inte ännu, förklarar Aifa.

- Jag har ingen aning om varför de gjorde så åt min far, han hade ju inte gjort något åt dem. Det är inga riktiga muslimer som gör något sådant, utbrister Aifa.

Hon säger att hela Mosul måste befrias och staden måste vara säker och trygg innan familjen vågar återvända hem.

- Det är många unga män som vill gifta sig med mig, men jag vill inte det. Jag vill hellre gå i skola först än gifta mig så ung, säger Aifa medan systern och en bror klänger sig fast vid henne utanför det lilla vita tältet.

"Vi bränner ditt hjärta för vad du har gjort"

Vi vandrar vidare i lägret och stöter på Abdullah Shems, en tystlåten, tårögd man som leker med barn utanför sitt lilla tält.

Han bjuder in oss och presenterar oss för sin fru, Saida abd Alhamid, som stirrar ner på mattan framför sig. Den 47-åriga före detta polisen sätter sig ner och börjar berätta sin historia medan ögonen vattnas igen.

- Jag förde befäl över en vägspärr i Tikrit i augusti när vi stoppade åtta bilar med beväpnade jihadister. Vi förde dem till vår polisstation men polischefen, som stödde IS, befriade jihadisterna när en polisman sköts ihjäl i staden som hämnd.

- Gruppens ledare, en skäggig saudiarab klädd i svart, såg mig i ögonen och sa att vi kommer att bränna ditt hjärta för vad du har gjort men jag tänkte inte mer på det då, så chockad var jag över att kommendören lät dem gå, säger Abdullah Shems och suckar.

- Jag borde ha fått en medalj och befordrats för vad jag gjorde men i stället släpptes männen,

Slaktade fadern

- Så en dag knackade de på dörren, just när min 63 år gamle far var på besök från Bagdad, fortsätter Abdullah Shems.

- De trängde sig in i huset, medan min fru gömde sig skräckslagen i badrummet. De genomsökte först vårt hem och tog sedan ut min far och skar halsen av honom inför mina ögon. De hade knivar som är vassa som rakblad och slaktade min far.

Det blir tyst en lång stund innan Shems orkar berätta vad som hände sedan.

"Min son klängde sig fast vid mig"

- Allt medan detta hände hade jag min sex månader gamla dotter i min famn medan min fem år gamle son klängde sig fast vid mitt ben.

- Saudiaraben sa att vi kommer att bränna ditt hjärta nu. Han rev i min pojke Abdullah och jag släppte taget om honom i tron att de bara skulle ta honom men släppa honom senare.

- Mannen grep i stället sin kniv och sa Allahu Akbar och slaktade även min son inför mina ögon, säger Abdullah Shems med ett illa medfaret passfoto av sonen i sina händer. Vad är det här för slags islam?

Abdullah Shems och hans fru Saida abd Alhamid förlorade sina enda barn. De är bittra och arga både på jihadister och regeringen i Bagdad.
Abdullah Shems och hans fru Saida abd Alhamid förlorade sina enda barn. De är bittra och arga både på jihadister och regeringen i Bagdad. Abdullah Shems och hans fru Saida abd Alhamid förlorade sina enda barn. De är bittra och arga både på jihadister och regeringen i Bagdad. Bild: TED NIETERS 2015 saida abd alhamid

Plötsligt var alla tre borta

- Men det var inte slut än. Han grep min dotter som grät i min famn. Han slaktade henne inför mina ögon. Alla tre slaktades och plötsligt vara alla tre borta.

Abdullah Shems sitter sedan tyst och torkar sina ögon medan vi som lyssnar fylls av våra egna tankar om den ofattbara förlusten.

- Jag försöker att inte komma ihåg vad som hände, men jag grubblar ständigt över det och minns hur min son klängde sig vid mitt ben. Jag ångrar att jag inte bar mitt vapen med mig hem, men jag var ju rädd för att min son skulle få tag på det och leka med vapnet.

Våld föder våld

Abdullah berättar att de flesta av männen hade förklätt sig så att man bara såg de mörka ögonen. Endast ledaren talade med honom, de andra var tysta och Abdullah tror att de kanske var utlänningar som inte talade arabiska.

Gruppens ledare varnade Abdullah att även han skulle dödas om han och hans fru ännu var kvar hemma efter morgonbönen.

Paret var tvunget att lämna det mesta de ägde för att fly i natten, söderut till Bagdad. Där stannade paret i ett par månader innan de flydde vidare till Kurdistan.

Till slut frågar jag Abdullah om han är redo att gripa till vapen för att hämnas.

- Jo, jag är redo att hämnas, svarar han. Men allra först tänker jag få tag på polischefen som gav våra namn och adresser åt jihadisterna som han släppte. Mina kolleger vid vägspärren lyckades fly och det vara oss som jihadisterna lyckades få tag på.

- Jag kommer att döda kommendören för att han gav vapnen tillbaka åt jihadisterna, försäkrar Abdullah Shems med hög röst.

Abdullah Shems är sunnimuslim liksom jihadisterna i IS. Han riktar sin ilska över läget både mot sunni- och shiamuslimska politiker och särskilt regeringen som enligt honom böjer sig för grannlandet Iran.

Han säger det inte rakt ut men låter förstå att inget gott kommer att hända när shiamuslimska regeringsstyrkor tränger in i sunniarabiska områden som hans hemstad Tikrit.

- Våld föder våld, och det här inte slut på länge än, säger Abdullah Shems, medan hustrun nickar dystert bredvid.

Läs också:
Unicef: Nödvändigt att förhandla om hjälp med IS

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes