Hoppa till huvudinnehåll

"Lär eleverna att våga prata finska!"

Ströhö
Det gäller att minska rädslan för att säga "fel" i finskundervisningen (arkivbild) Ströhö Bild: YLE/Stella Brunberg strömborgska högstadiet

Minska på grammatiken och uppmuntra eleverna att våga öppna munnen, på så vis förbättras attityden till finskundervisningen. Så kan man summera resultatet av Yle Österbottens kartläggning "Fatta finskan".

Med frågorna "Hur upplevde du finskundervisningen när du gick i skolan? Lärde du dig tillräckligt eller har du lärt dig finska i vuxen ålder?" bad vi folk berätta om sina erfarenheter från skolans finskalektioner.

Totalt fick vi genom vårt frågeformulär in 24 berättelser. Dessutom kom det ett 40-tal kommentarer till de artiklar vi gjorde på temat.

Inget tal om "tvångsfinska"

Språkundervisningen är ett tema som väcker känslor. Då den obligatoriska skolsvenskan för finskspråkiga diskuteras förekommer ofta argument av typen "Pois pakkoruotsi!".

I vår kartläggning har vi uttryckligen inte sökt åsikter om skolfinskans vara eller inte vara. Kommentarer av typ "bort med tvångsfinskan" har också lyst med sin frånvaro.

De flesta som skrivit har konstaterat att det är viktigt och värdefullt att kunna finska. Däremot har många kritiserat undervisningens fokusering på grammatik. Några exempel på detta:

Iron-eye: "Det är som att lära sig cykla genom att lära sig fysik först och sedan cykla korrekt genom att tillämpa realtidsberäkningar om centrifugalkrafter, tröghetsmoment, tyngdpunkter etc... Dessutom så fokuserar skolfinskan på högfinska. Det tog bra länge på mitt första jobb innan jag fattade att "lätkä" syftar på hockey.

Sofie: "De tre finsklärare jag hann erfara under högstadiet och gymnasiet var duktiga pedagoger, men jag tror att undervisningen dikterades långt av läroplanen, som verkar ha haft fokus på skriftspråket och oanvändbara grammatikaliska piruetter.

Ostrobothnic: "Jag är bitter på de språklärare jag hade i finska. Ni försökte inte ens lära mig finska, ni gömde er bakom läroplanen och det vara grammatikaliska piruetter och grammatikaliska benämningar som ingen mindes eller förstod."

En ny läroplan är under arbete och den träder i kraft år 2016. Heidi Vikman, lektor i finska på Oxhamns skola i Jakobstad, sade i en intervju att hon hoppas på en större betoning av det praktiska. Hon tycker också att man kunde föra in finskan i andra ämnen:

- Så mycket finska som möjligt, från alla håll och kanter. Det är bra för eleverna, säger Vikman.

Drama och handdockor

I Övermark i Närpes är man föregångare på att göra finskundervisningen mera praktisk. Genom drama, sketcher och sånger lär sig eleverna för livet, snarare än för skolan.

- Om man vågar tala inför publik kanske man också vågar tala i en affär, funderar sjätteklassaren Moa Rönnqvist.

I Solf i Korsholm ingår finskundervisning redan från första klass. Det här infördes år 2008 och har visat sig vara en bra mjukstart, säger klassläraren Marica Friman:

- Tidigare när eleverna började med finskan först i årskurs tre skulle de lära sig både nya ord och att skriva på finska samtidigt. Nu när de börjar med finskan i ettan har de redan ett litet ordförråd när de ska börja skriva, .

Våga öppna munnen

Rädslan för att göra bort sig, att säga något som inte är grammatikaliskt korrekt, är också det något som tas upp i kommentarerna.

Ann-Louise: "Största problemet är nog att vi inte vågar prata finska för vi är så rädd att säga fel. Undervisningen som den är nu bygger upp denna rädsla - allt skall vara rätt inget får vara fel."

Bob: "Vem bryr sig om du råkar ha satt rätt form på ordet eller inte så länge du kommer på rätt ord och framför allt VÅGAR klämma fram med det fast det kan bli fel ibland."

Attityden är avgörande

Centralt för att vilja lära sig någonting nytt är motivation och attityd. Om eleven inte upplever sig behöva kunna det som lärs ut, så minskar intresset för att vilja lära sig.

Det motsatta gäller förstås också. Om till exempel språkkunskaper gör att man kan ta del av någon verksamhet så ökar det ivern att lära sig. Flera kommentarer handlar om det:

Mats: "Jag lärde mig ingen praktisk finska i skolan. All energi gick åt till att lära mig en grammatik som var för krånglig för mig... Parallellt lärde jag mig en fungerande talfinska genom att prata finska och läsa Tekniikan Maailma."

Elin: "Undervisningen borde göras mer praktiskt betonad och tyngdpunkten borde vara på sånt man har nytta av i vardagslivet. Inte att böja några konstiga temporalkonstruktioner tjohejsan hit o dit"

Erik Riska, Vasa Sport
Erik Riska Erik Riska, Vasa Sport Bild: YLE vasa sport
Föreningsverksamhet kan vara en väg till att träffa och umgås över språkgränserna. Ishockeyspelaren Erik Riska i Vasa Sport intervjuades om det här

- Jag möter många människor via ishockeyn, när vi spelar i samma lag har vi ett gemensamt mål och då gäller det att kunna kommunicera för att uppnå målet, säger Riska.

Ta lärdom av invandrarundervisningen!

Att vara invandrare i ett främmande land kan vara något som kraftigt påverkar viljan att lära sig det nya landets språk. Det här är något som Marika Boström, språklärare på Vasa Arbis, håller med om.

Marika Boström, språklärare vid Arbis.
Marika Boström Marika Boström, språklärare vid Arbis. Bild: Yle/Ulrika Stagnäs-Lund marika boström
- De har inte samma ok som vi, att vi borde kunna mera och därför inte riktigt vågar... Vi vill gärna tala korrekt och ha alla ändelser rätt. De vill lära sig språket snabbt och komma in i samhället. Då är det bäst att bara kasta sig in i det och börja våga tala.

Finlandssvensk: "Något fel på undervisningen är det ju nog när många finlandssvenskar läser finska i skolan 10 år men kan inte tala. Utlänningar kommer hit och lär sig på några månader."

Attityder: "En invandrare har inte från barnsben fått höra att finska är ett språk som det är omöjligt att lära sig. Hen har inte heller fått lära sig att den undervisning som ges i skolan är värdelös."

Yle Österbotten tackar alla som delat med sig av minnen och erfarenheter kring finskundervisningen.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten