Hoppa till huvudinnehåll

Det sade pang i Rebeccas hjärna

Rebecca Mattsson på seminaium om unga vuxnas möjlighet att försörja sig på landsbygden och i skärgården.
Rebecca Mattsson på seminaium om unga vuxnas möjlighet att försörja sig på landsbygden och i skärgården. Rebecca Mattsson på seminaium om unga vuxnas möjlighet att försörja sig på landsbygden och i skärgården. Bild: YLE/ Tiina Grönroos rebecca mattsson

- Det är en känsla av samhörighet och en möjlighet att kunna andas Så beskriver Rebecca Mattson sin kärlek till skärgården. Rebecca kommer från Vårdö i den åländska skärgården. När många unga längtar bort till stora städer, andra länder och till och med världsdelar, då drömmer Mariehamnsbon Rebecca om att flytta tillbaka till Vårdö. Samtal om livet handlar om företagsamhet, men också om utbrändhet, något som drabbar allt yngre, bland dem 21-åriga Rebecca.

Seminaium om unga vuxnas möjlighet att försörja sig på landsbygden och i skärgården.
Seminaium om unga vuxnas möjlighet att försörja sig på landsbygden och i skärgården. Bild: YLE/ Tiina Grönroos seminariedeltagare

Jag träffade Rebecca Mattsson i samband med en konferens om ungdomars och unga vuxnas möjligheter att försörja sig på landsbygden och i skärgården. Rebecca var en av deltagarna och hon är själv något av en mångsysslare. Redan som barn hjälpte hon sina föräldrar med att sälja fisk. Genast efter sin studentexamen fick hon jobb på ett företag som behövde en bokförare. Rebecca försörjer sig i dag med att sälja hälsokostprodukter och bokföringstjänster. Dessutom är hon ordförande i Skunk, en intresseorganisation för skärgårdsungdomar.

”Jag älskar min ö”

Det var egentligen en grupp estniska ungdomar som fick Rebecca att inse hur vacker skärgården är. Hon deltog i ett läger som Skunk arrangerade och där ungdomar från Estland och Åland möttes. Ganska snabbt insåg hon att esterna älskar sin skärgård. De kom också från en liten skärgårdskommun. Temat för lägret var ”I love my island”, det vill säga "jag älskar min ö".

- Före jag åkte iväg på det här lägret var jag helt säker på att jag aldrig kommer att bo på Vårdö. Vårdö var enligt mig tråkigt och litet. Men när jag fick träffa ungdomar som brann för sin hembygd började också jag inse fördelarna med att bo i skärgården.

- Det är tryggt att bo i skärgården, det är lätt att påverka här och vi har en fantastisk natur.

Efter lägret frågade Skunks verksamhetsledare om Rebecca ville komma med i styrelsearbetet. På den vägen är Rebecca.

Skunk bevakar alltså de åländska skärgårdsungdomarnas intressen. Föreningen vill att de unga i skärgården ska kunna syssla med liknande fritidsintressen och aktiviteter som ungdomarna på fastlandet och i större städer. Skunk har bland annat ordnat ridläger och utbytesresor.

Till Skunks uppgifter hör också att stärka ungdomarnas inflytande och möjligheter att påverka utvecklingen i skärgården.

- Vi vill att de vuxna ska se ungdomarna som en resurs i samhället. Vi är kompetenta och vi kan tycka till, här och nu.

Skärgårdsbor är mångsysslare

Idag vet Rebecca att hon vill flytta tillbaka till Vårdö eller någon annan liten skärgårdskommun. När det blir dags att bilda familj vill hon att hennes barn ska få växa upp i skärgården. Det hon däremot inte vill är att barnen ska känna samma ensamhet som hon tidvis kände som barn på Vårdö. När hon började skolan hade hon till exempel bara en klasskamrat.

För att få liv i skärgården och landsbygden krävs det att det finns arbete. För att kunna försörja sig måste de flesta vara mångsysslare, det vill säga ha flera jobb.

Rebecca Mattsson på seminaium om unga vuxnas möjlighet att försörja sig på landsbygden och i skärgården.
Rebecca Mattsson på seminaium om unga vuxnas möjlighet att försörja sig på landsbygden och i skärgården. Bild: YLE/ Tiina Grönroos rebecca mattsson

- Det är gammelmodigt att föreställa sig att man ska ha en arbetsgivare. Mina föräldrar jobbar visserligen som polis och närvårdare, men de har också sysslat med fiske vid sidan av sina ordinarie jobb.

Utbränd som 21-åring

När Rebecca började gymnasiet gjorde hon som många andra åländska skärgårdsungdomar, hon flyttade till Mariehamn.

- Efter gymnasiet började jag arbeta. För tillfället har jag ingen lust att studera. Jag vet att jag kommer att studera och i något skede flyttar jag nog till en större stad för att studera. Men tillsvidare vill jag inte studera. Jag vill inte gå miste om studieglädjen bara för att snabbt få en utbildning. Jag har ännu gott om tid.

Rebecca fick som nybakad student jobb som bokförare. Hon jobbade med det några år, men började småningom må dåligt.

- Min familj är viktig för mig, men jag började skippa att åka hem eftersom jag kände mig stressad. Jag hade inte tid. I samma veva började jag tappa lukt- och smaksinne. Jag märkte också att jag kunde sitta flera timmar framför datorn utan att få något gjort.

Rebecca hade sin unga ålder till trots utmattningssymptom. Hon började gå hos en psykolog.

- Jag fick ett otroligt fint stöd av psykologen. Därför vill jag i min tur hjälpa andra.

Rebecca sade upp sig från sitt jobb. Idag livnär hon sig på att sälja hälsokostprodukter och bokföringstjänster. I framtidsplanerna finns att studera psykologi.

- Första tiden var jag orolig för att mina pengar inte skulle räcka till, men redan efter ett halvt år märkte jag att det går att leva som företagare.

Rebecca har också flera nya företagsidéer som hon bollar med.

- Men just nu tar jag det ganska lugnt. Jag äter ännu antidepressiv medicin och vill hellre vara med min familj och min pojkvän Nico än förtjäna mycket pengar.

Rebecca känner många unga som bränt ut sig. Det är inte speciellt ovanligt, säger hon.

- Redan på lågstadiet säger speciellt flickor att de känner sig stressade.

- Samhället är uppbyggt på att vi ska jobba som små maskiner. Men när hjärnan inte hänger med, säger det pang. Det var det som hände mig.

- Det är en så konstig sak att vara utbränd. Man ska vara stressad och må lite dåligt. Det hör till. Men man får inte må för dåligt. Det är tabu. I ett skede trodde jag att jag var den enda. Nu vet jag att vi är många.

Familjen är det viktigaste

Före sin utbrändhet och depression jobbade Rebecca i ett hårt tempo.I dag skulle hon aldrig sätta sitt arbete före familjen. Ute på den lilla ön Trätö har hon sin släkt och familj. Från Vårdö till Mariehamn kommer hon på en kort stund. Det är nära till staden, men ändå lugnt.

- Mina föräldrar värdesätter lugnet. De vill syssla med sina hundar och med jakt och fiske.

- Vill du jobba hårt ska du i så fall se till att du jobbar med något du verkligen gillar. Jobb ska vara roligt!

Rebecca har accepterat att det tar tid att bli återställd. Hon är symptomfri, men vill ge sig själv tid att läka. Därför planerar hon att flytta ut till skärgården med sin sambo Nico.

- Han är en storstadsbo, men jag tror att han skulle trivas i skärgården. Om några år kan vi sedan flytta till en stor stad och pröva på det livet.

Rebecca kan tänka sig att bo till exempel i Stockholm under den tid hon studerar.

- Man ska välja det liv man vill ha, men man ska pröva på allting. Det jag hoppas är att allt fler kommer att förstå skönheten med det lilla livet.

- Det klassiska livet med jättemycket jobb och lite tid för familj är inte bra och hälsosamt. I skärgården finns utrymme för det alternativa livet… det fina livet enligt mig.

Rebecca Mattsson intervjuades i Samtal om livet på Radio Vega fredagen den 20 mars 2015. Du kan också lyssna på henne lördagen den 21 mars kl 20.03.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle