Hoppa till huvudinnehåll

Elmer Diktonius – diktare, ordvrängare och sanningssägare

Att bita är ett tvång, så länge bett ger liv. Elmer Diktonius var en av de viktigaste modernisterna i det svenskspråkiga Finland.

Elmer Diktonius var som ung intresserad av att bli kompositör. Skrivandet tog dock överhanden. 1921 debuterade Diktonius med Min dikt. Han gav ut dikter, aforismer, essäer och noveller samt en expressionistisk kortroman, Janne Kubik (1932),

Elmer Diktonius läser själv sina dikter. I det första programmet hör vi Dikter ur samlingen Annorlunda (1948). Vi hör är Ordet, Tung våg, Ljus ödemark, Aftonlåt och Beethoven i Hammarby.

Här hör vi Elmer Diktonius läsa Eino Leino, Ensam tall till Sibelius, R.R.E, Lång torka, Jamen jamen och Fem ton.

Diktonius politiska syn skilde sig från den tidens finlandssvenska borgerlighet, han var vänster och revolutionär. Han vågade också behandla inbördeskriget på ett sätt som var nytt och provocerande.

Också med språket och stilen ville Diktonius bryta med den borgerliga estetiken, skaka om och omskapa det litterära språket, bland annat genom att använda talspråk och röra sig mellan högt och lågt.

I den kända diktberättelsen "Balladen om Röd-Eemeli" om inbördeskriget, ur samlingen Stark men mörk (1930), bryter Elmer Diktonius med sin realism totalt med den ideella och upphöjda människosyn som rådde före modernismen, menar Mårten Ringbom.

Våra modernister hade det inte lätt, de var illa ansedda och betraktades inte som rumsrena, berättar P.O Barck.

Som student 1929 kom Barck i kontakt med den nya litterära generationen Henry Parland, Gunnar Björling, Rainer Enckell. Elmer "Kuben" Diktonius träffade han i Hella Wuolijokis litterära salong.

Lilla Teatern satte 1974 upp en pjäs om Elmer Diktonius, skriven av Tua Forsström och Claes Andersson. Timo Hämäläinen talar om pjäsen utgående från frågorna: Vad har konsten och författaren för roll i samhället? Blev Diktonius offer för det repressiva kulturmaskineriet? Vad har vi att lära av hans öde? Men en fråga saknar han, nämigen Diktonius betydelse för den finskspråkiga kulturen.

I utdraget ser vi Otto Ville Kuusinen (Roland Hedlund) och Elmer Diktonius (Tuomas Laustiola) uppföra Jaguaren.

När Elmer Diktonius fyllde 100 år (1996) utgavs en redigerad utgåva av hans spännande brev ut av Marit Lindqvist och Jörn Donner.

Finland genom historien

Kultur

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Påsken - en salig blandning av traditioner

    Kristen tro möter hedniska traditioner på påsken.

    Påsken är den största kristna högtiden och har väldigt långa anor. Men påsken är också väldigt mycket mer än en kristen fest - framför allt en högtid med inslag av många gamla, hedniska traditioner.

  • Pesach är det osyrade brödets fest

    Den judiska påsken är det osyrade brödets högtid.

    Pesach, den judiska påsken, är det osyrade brödets högtid. Den firas till minne av uttåget ur Egypten och är en av de viktigaste judiska högtiderna.

  • Trolldomspåsk och häxeri

    Skrämmande och viktiga påskseder

    Förr var påsken inte bara småbarn som klädde ut sig och tiggde choklad och kristen påsk. Det fanns påskseder som var både skrämmande och viktiga för folket. Häxhysteri och nakna kvinnor som sopar med kvast och en äkta rädsla för onda makter och djävulen.

Nyligen publicerat - Arkivet