Hoppa till huvudinnehåll

Historiekollen: Socialdemokraterna letar efter sina väljare

Vem var Väinö Tanner? Vilken socialdemokrat var statsminister i över 3 000 dagar? Hur kommenterade Mikael Jungner sin kärleksvideo? Här finns det mesta du behöver veta om Socialdemokraternas historia.

Inför riksdagsvalet går Svenska Yle igenom riksdagspartiernas historia. Genomgången inleds med Socialdemokraterna.

Partiet grundades redan i slutet av 1800-talet, men fick sitt nuvarande namn vid partidagarna i Forssa 1903. Även i vårens riksdagsval, 112 år senare, hänvisar SDP till de legendariska partidagarna där åtta timmars arbetsdag, allmän rösträtt och minimilön skrevs in i partiprogrammet.

Sjukvård, läkarhjälp, mediciner och begravning på kommunens bekostnad. Dessa avgifter ska inte betraktas som fattighjälp.― Partiprogrammet 1903

SDP blev det största partiet i den autonoma lantdagen år 1907, föregångaren till Finlands Riksdag.

En av de invalda var Väinö Tanner, son till en bromsare på järnvägen. Han kom att bli en betydelsefull socialdemokrat under sex årtionden. Tanner ansåg att parlamentarism och demokrati under alla omständigheter bör respekteras.

Väinö Tanner 1950
Väinö Tanner var en kontroversiell person inom det socialdemokratiska partiet Väinö Tanner 1950 Bild: Yle/Arkiv väinö tanner

Det var ingen självklarhet i partiet där det även fanns revolutionärt lagda personer. De här spänningarna inom partiet kom ofta till ytan mellan inbördeskriget och det efterkrigstida politiska livet i Finland.

SDP i kylan

Efter kriget dömdes Vainö Tanner till fängelse i krigsansvarighetsrättegången. Sovjetunionen var mån om att få socialdemokraten Tanner dömd. Den nya östpolitiken lämnade SDP i kylan.

Partiprogrammet från 1903 höll i nästan 50 år och förnyades så sent som 1952.

Samtidigt hade den icke socialdemokratiska vänstern, Folkdemokraterna DFFF, fått en stark ställning i den finländska politiken efter kriget. I riksdagsvalet 1945 förlorade Socialdemokraterna 35 platser, medan folkdemokrater erövrade 49 platser.

1948 senare grundade Karl-August Fagerholm, med stöd av president Paasikivi, en socialdemokratisk minoritetsregering. Det här för att minska på den icke socialdemokratiska vänsterns inflytande.

Utbrytare

Kampen mellan Folkdemokraterna och Socialdemokraterna om vänsterns riktning blev lång. Ännu 1962 klarade sig DFFF bättre än SDP i riksdagsvalet. SDP påverkades av interna dispyter som ledde till att en utbrytargrupp, Arbetarnas och småbrukarnas socialdemokratiska förbund, bildades. Den backades upp av Moskva och president Kekkonen.

Rafael Paasio tog över Socialdemokraterna 1963. Han strävade efter att ena partiet och förbättra partiets relation till Sovjet. Paasios taktik gav resultat och 1966 blev SDP största partiet i riksdagen och fick bilda regering.

Erkki TUomioja, Kalevi Sorsa 1975
Erkki Tuomioja (till vänster) och Kalevi Sorsa Erkki TUomioja, Kalevi Sorsa 1975 Bild: Yle/Kalle Kultala kalevi sorsa

Den gyllene eran

På 1970- och 1980-talet var partiet självskrivet i regeringen. En ny generation politiker som Erkki Tuomioja, Ulf Sundqvist, Erkki Liikanen och Kalevi Sorsa tog plats i riksdagen.

Kalevi Sorsa blev statsminister i fyra repriser och är fortfarande den person som suttit längst på den posten i Finland.

Socialdemokrater leder statsministerligan

Kalevi Sorsa 3 653 dagar
Paavo Lipponen 2 928 dagar

Men mot slutet av 1980-talet tappade SDP nästan 200 000 väljare under två val.

Kräftgången fortsatte med Pertti Paasio (Rafaels son) som ordförande. År 1991 blev SDP ett oppositionsparti. Bankdirektör Ulf Sundqvist tog över partiet, men tvingades avgå på grund av inblandning i oklara affärer under tiden som chef för STSBanken.

Under depressionen på 1990-talet valdes Paavo Lipponen till partiordförande. År 1995 ledde han partiet till en storseger i riksdagsvalet. Han drev SDP långt från de socialdemokratiska idealen när han som statsminister tvingades till nedskärningar och sparprogram.

Men Lipponens regering fick till stånd en stark ekonomisk tillväxt under tiden vid makten. Kritiken från de egna leden var ställvis hård mot Lipponen.

Kritikerna ansåg att välfärdsstaten monterades ned.

Kampen om den arbetande mannen

Efter Lipponen har partiet inte haft statsministerposten. Partiet har tappat väljare och ingen ordförande har klarat av att vända trenden. Industrin i Finland har lagt ner fabriker under hela 2000-talet vilket har påverkat SDP:s traditionella anhängarkår

Fortsätter det så här går det illa― Jukka Kärnä om ordförande Jutta Urpilainen.

Jutta Urpilainen valdes till den första kvinnliga partiledaren år 2008.

Urpilainens försök att förnya partiets budskap och förbättra partiets image möttes av misstänksamhet bland partifolk.

Bland annat veteranpolitikern Erkki Tuomioja dömde ut hennes visioner om samhälleliga drömmar som snömos.

Med Sannfinländarnas skräll i valet år 2011 blev missnöjet med Urpilainen allt starkare. Flera manliga riksdagsledamöter med kopplingar till facket anklagade Urpilainen för att driva männen från partiet.

Dra aldrig på dig nätstrumpor då du ska bli fotograferad.― Jutta Urpilainens råd till nya ordförande Antti Rinne.

Urpilainens efterträdare blev juristen Antti Rinne, som saknade erfarenhet av politik på nationell nivå. Rinne har rötterna i facket där han gjorde sig känd som en tuff förhandlare. Han tog över finansministerposten efter Urpilainen. Vårens riksdagsval blir hans första som partiledare.

Historiekollen: Inför riksdagsvalet går Svenska Yle
igenom riksdagspartiernas historia

Historiekollen-kd-har-kampat-mot-synden-sedan-1958
Historiekollen-vansterforbundet-har-tappat-anhangare-i-snart-20-ar
Historiekollen-gron-politik-i-30-ar
Historiekollen-hogt-till-tak-i-sfp
Historiekollen-centern-har-overlevt-battre-landsbygden
Historiekollen-samlingspartiet-med-rotter-i-hem-religion-och-fosterland
Historiekollen-landsbygdspartiet-blev-sannfinlandskt

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle