Hoppa till huvudinnehåll

Åtgärder i Svartån ska rädda musslorna

Flodpärlmussla i Svartån.
Den utrotningshotade flodpärlmusslan kippar efter andan i Svartån. Flodpärlmussla i Svartån. Bild: YLE/Mikaela Sonck svartån

Efter runt 60 år i celibat så ser framtiden nu ljusare ut för flodpärlmusslans förökning i Svartån. Om det omfattande fiskvägsprojektet går vägen så finns det hopp att musslorna överlever - men det kommer inte vara enkelt.

Flodpärlmusslan i Svartån har inte kunnat föröka sig sedan kraftverken kom till på 1950-talet.

Sedan dess har nämligen laxfiskarna inte lyckats ta sig upp i ån och musslorna är beroende av laxfiskarna för att kunna föröka sig.

Ungdomliga musslor i Svartån

Flodpärlmusslan kan lätt bli hundra år gammal och i Sverige har man daterat musslor som skulle vara runt 200 år eller mera.

- Musslorna i Svartån är rätt ungdomliga men reproduktionsförmågan avtar med åldern, berättar Ralf Holmberg.

Han är vattendragsforskare vid Västra Nylands vatten och miljö som håller i trådarna för fiskvägsprojektet.

Vattendragsforskaren Ralf Holmberg
Ralf Holmberg. Vattendragsforskaren Ralf Holmberg Bild: Yle/Bubi Asplund vattendragsforskare,Ekenäs

Lever som parasiter på laxen

Flodpärlmusslan släpper sina ägg på sommaren och när de har befruktats och kläckts så finns det riktigt små minimusslor som driver omkring i vattnet.

När minimusslorna stöter på en laxfisk så tar de fast vid gälarna. Sedan lever de som parasiter i gälarna över vintern.

Följande år faller dom av och landar på bottnen som färdiga musslor.

Det här är ett kritiskt skede, berättar Ralf Holmberg. Bottnen måste vara stadig för är det mjuk dy så täcks musslorna in och dör.

- Bottnen är hemskt mjuk i Svartån så att restaurera forsområden är också en viktig del av projektet, förklarar Holmberg.

Med andra ord löser inte fiskvägarna allt utan många andra saker måste förbättras vid sidan om för att flodpärlmusslans överlevnad ska kunna tryggas.

Laxfisk.
Laxfisken behövs vid pärlmusslans förökning. Laxfisk. Bild: Aki Janatuinen laxfiskar

Avrinningen ett problem

Vattenkvalitén i Svartån är hyfsad. Den har blivit bättre sedan punktbelastningen från Karis-Pojo reningsverk upphörde.

Det stora problemet är att mycket fast substans sköljs från land ner i ån och sedan bildar mjuka bottnar.

- Det är illa för projektet. Man borde få avrinningen från land under kontroll, säger Ralf Holmberg.

Lång väg att gå innan man kan fiska lax

Fiskvägsprojektet har nu vind i seglen och det gör sportfiskarna glada. De tror att laxfisk i Svartån skulle innebära ett lyft för regionens turism.

Men hur länge det kan ta innan man kommit så långt att man kan börja fiska lax i ån, är svårt att uppskatta säger Holmberg. Det är mycket jobb som måste göras innan det.

- Man måste på konstgjord väg odla musslor och sedan få till ett vettigt fiskbestånd, säger Holmberg.

Det kommer nog att ta många år innan det stiger upp så mycket lax i ån att det skulle hålla för fiske.

- Det tar länge men en vacker dag hoppeligen, säger Ralf Holmberg.

Läs också:
Laxfiskarna kan återvända till Svartån
EU betalar för laxtrappor i Svartån

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland