Hoppa till huvudinnehåll

Läkare: Man ser nog tecken på överdiagnosticering

Överläkare Mogens Lindén, specialist på barnsjukdomar och allmän medicin i Mariehamn, säger att frågan om överdiagnostisering är viktig att diskutera.

- Man kan nog se tecken på överdiagnostisering inom vissa områden. Men det handlar om svåra avvägningsfrågor, och det finns olika metoder att väga risken mot nyttan. Diskussionen går het inom många områden.

Mogens Lindén
Mogens Lindén Mogens Lindén Bild: Mogens Lindén mogens lindén

Praxis kan också variera mellan länder och det finns inte alltid en enhetlig syn, vilket på sitt sätt kan vara bra eftersom det genom en ständigt kritisk diskussion kan ske en utveckling, säger Lindén.

Närmare en halv miljon människor ordineras antidepressiva i Finland

- Man kan fråga sig om det är rätt att cirka 430 000 vuxna människor lider av medicineringskrävande depression och bör äta antidepressiva medicin. Här kan det nog vara fråga om en överdiagnosticering.

Lindén ger ett exempel: En patient ligger inne på en vårdavdelning och framstår som ledsen och deprimerad. Patienten kanske då ordineras en antidepressiv medicin.

Ett halvt år senare kommer patienten på kontroll till sin husläkare. Det kunde kanske vara aktuellt att försöka avstå från medicinering vilket erfordrar ett nedtrappningsschema och återbesök, men det är lätt hänt att den stressade läkaren i stället förnyar receptet på den antidepressiva medicinen.

På så sätt kan en medicin hänga kvar i åratal utan att behovet egentligen prövas.

Statiner – för säkerhets skull

När mediciner ges åt helt friska människor med förhöjda kolesterolvärden kallas det för primärprofylax. Syftet är att minska risken för att de senare ska insjunkna i hjärt- och kärlsjukdom.

Ett mått för att mäta nyttan är NNT (Number Needed to Threat), det vill säga hur många som måste behandlas för att ett fall av död eller hjärt- och kärlsjukdom ska undvikas.

NNT vid primärprofylax har angivits i olika nivåer mellan 60-120, vilket visar att flertalet äter dessa mediciner i onödan. Alla mediciner som har verkan, har i regel också biverkningar. Gällande statiner är bland annat muskelvärk och en ökad risk för diabetes kända biverkningar.

Adhd - en epidemi eller ett förändrat synsätt?

Ytterligare ett exempel som Lindén pekar på är medicineringen av barn som anses vara överaktiva. Antalet farmakologiskt behandlade barn har ökat kraftigt – också i Finland. USA toppar listan på barn som medicineras för adhd.

Har Pippi Långstrump adhd? Bild: X3M/Teemu Kiviniemi det var en gång enligt sd

- Omkring 10 procent av alla pojkar uppges lida av adhd. Om man definierar adhd som en sjukdom, handlar det om en enorm epidemi som rimligen borde ha en orsak. Det kan också handla om ett paradigmskifte i synsätt, och ibland är beteendet mer ett pedagogiskt än ett medicinskt problem. Kanske den här formen av beteende utgör en del av vår naturliga genetiska variation och oftast inte ett medicineringskrävande sjukdomstillstånd?, frågar sig Lindén.

Att behandla barns och ungdomars växande hjärnor med psykoaktiva mediciner kräver nog ett mycket starkt och entydigt vetenskapligt stöd. Den kraftigt ökande medicineringen av barn och ungdomar stämmer nog en till eftertanke, tycker Lindén.

Vid screening måste nyttan vägas mot nackdelar

Det finns i dag inget stöd som talar för en generell screening med laboratorieprovet PSA. Flertalet av de män vars prostatacancer fångas genom screening skulle aldrig ha haft besvär av sin cancer.

Mellan tjugo och fyrtio män behandlas troligen helt i onödan för att rädda livet på en man som skulle dö i sjukdomen. Behandlingen är dock förenad med komplikationer som impotens och inkontinens - förutom cancertraumat.

Cancerscreening kan vara ett mycket viktigt sätt att minska cancerdödligheten men nyttan är inte alltid entydig. I Finland anses bröstcancerscreening vara till nytta och där finns ett entydigt samband mellan tidig diagnos och prognos.

Inom den offentliga sjukvården bär man ett stort ansvar för att försöka bygga behandlingspraxisen på solid vetenskap och inte på tyckande.

Läkemedelsindustrin och sjukvården har naturligtvis inte alltid samma bevekelsegrund, vilket betyder att en ständig kritisk debatt alltid är välkommen och viktig.

Se också: SVT: Experten råder till fortsatt mammografi
Läs också: Läkare: Friska människor görs sjuka i onödan

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes