Hoppa till huvudinnehåll

Hankeiter: Fem frågor till Kristdemokraterna

Antonia Bäckman och Stina Wahlsten.
Antonia Bäckman (t.v.), ansvarig för högskole- och socialpolitik i styrelsen för Svenska Handelshögskolans Studentkår (SHS), och Stina Wahlsten, ansvarig för kommunikation och internationella ärenden i styrelsen, har hittat på frågorna. Antonia Bäckman och Stina Wahlsten. Bild: Yle/ Antonia Bäckman. stina wahlsten

När Hankenstuderande får chansen att ställa Kristdemokraterna mot väggen blir det frågor om kvinnligt företagande, Ukrainakrisen, studerande med barn och arbete vid sidan om studierna. Det är riksdagsgruppens ordförande Peter Östman som svarar på frågorna.

Ekonomin är den viktigaste frågan i riksdagsvalet. Därför bad Svenska Yle finlandssvenska ekonomstuderande och teknologer att ställa fem frågor till partiledningen i riksdagspartierna.

Partierna lottades ut bland studentföreningarna så att Merkantila Klubben i Åbo, Svenska Handelshögskolans Studentkår i Helsingfors, Studentföreningen vid Svenska Handelshögskolan i Vasa och Teknologföreningen vid Aaltouniversitetet fick två partier per man. Frågorna och svaren publiceras under Väljaren i fokus-dagarna, då varje riksdagsparti har en egen temadag på Yle.

Svenska Handelshögskolans Studentkår (SHS) i Helsingfors blev tilldelad Kristdemokraterna och Samlingspartiet. I dag publiceras frågorna till Kristdemokraterna och partiets svar. Det var Antonia Bäckman, ansvarig för högskole- och socialpolitik i styrelsen för SHS, och Stina Wahlsten, ansvarig för kommunikation och internationella ärenden i styrelsen, som hittade på frågorna.

1. Studerande med barn är ekonomiskt sett en utsatt grupp i Finland och ca 60 % av dessa familjer lever under den relativa fattigdomsgränsen. Hur värnar ni om dessa familjer och deras välmående i samhället? Borde de få mera understöd än andra familjer?

Peter Östman, Kristdemokraterna: Kristdemokraterna har länge framhållit, även under vår tid i oppositionen, att de studerande familjernas ekonomiska situation måste förbättras. Vi anser att de borde beviljas någon form av förhöjt studiestöd. Inkomstgränserna borde även höjas utan att det skulle drabba studiestödet. Vi föreslår också att föräldrarnas inkomst inte ska beaktas för de 18–19-åringar som studerar på andra stadiet och bor självständigt.

2. Ni säger er vilja förbättra förutsättningarna för kvinnliga företagare i Finland. Hur tänker ni främja just den kvinnliga företagsamheten?

Peter Östman, Kristdemokraterna: Dagens system bromsar tillväxten, sysselsättningen och internationaliseringen i kvinnodominerade branscher. Det är framför allt kvinnodominerade branscher som betalar kostnaderna för föräldraskapet. Ett barn kostar moderns arbetsgivare cirka 17 000 euro.Till följd av det nuvarande systemet är bara ca 30 procent av företagarna kvinnor. Problemet har inte kunnat lösas vid trepartsförhandlingar om inkomstavtal. Vi anser att staten bör stå för en utjämning av kostnaderna för föräldraledigheten genom en bred skattebas.

3. Ni säger i er valkampanj att det behövs mer flexibilitet på arbetsmarknaden. Ingår arbete vid sidan av studierna i detta, och hur skulle ni främja ungas företagande?

Peter Östman, Kristdemokraterna: Vi anser att aktiva unga studerande som önskar jobba deltid men ändå klarar av att slutföra studierna inom utsatt tid inte skall drabbas av studiestödets inkomstgränser. Man skall inte straffas för att man är aktiv och orkar jobba. Det bästa alternativet skulle vara att slopa inkomstgränserna. Skolorna borde också i större utsträckning än nu bjuda in företagare för att berätta konkret om hur det är att vara företagare. Företagarnas egna framgångsstoryn kan uppmuntra till att nya företagsidéer föds.

4. I er kampanj talar ni om vikten av finansiering av äldreomsorg, polisen och rättsväsendet. Var tänker ni, i tider som dessa då nedskärningarna i budgeten torde bli stora, hitta medel för dessa fokusområden? Vad skär ni bort från i stället?

Peter Östman, Kristdemokraterna:: Tyngdpunkten ligger helt klar på strukturella förnyelser som ger inbesparingar på längre sikt, som bland annat social-och hälsovårdsreformen. Anställningsskyddet för de offentligt anställda på fem år kostar också enorma summor och bör därför förkortas. Det ger 1,5–2 miljarder i besparingar. Slöseriet med datasystem och programvara inom den offentliga sektorn kostar också flera hundra miljoner. Med de här inbesparingarna kan vi finansiera tilläggsresurser för äldreomsorgen, polisen och rättsväsendet. Nedskärningar kan och bör verkställas då nyttan överväger de negativa effekterna.

5. Ser ni att Finland har intresse att ingripa mer i Ukrainakrisen, varför/varför inte? Vad anser ni att vi kan göra för att hjälpa?

Peter Östman, Kristdemokraterna: Finland ska stå i den gemensamma EU-fronten när det gäller utrikespolitiken. Men eftersom Finland har ett speciellt förhållande med Ryssland kan vi erbjuda ett mervärde inom den Europeiska Unionens utrikespolitik. Vår statsledning har i Ukrainakrisen, genom presidentens och utrikesministerns aktiviteter, också agerat utgående från Finlands erfarenheter och geopolitiska läge. En linje som vi Kristdemokrater ansett vara riktig.

Läs också:
Chatta med Päivi Räsänen
Var finns styrkan, vad är svaghet?
Markku Salo-Räsänen är kristdemokraternas man
Kasper Strömman: Förbereder sig KD för en lång period av mörker?

Läs också

Val

Nyligen publicerat - Val