Hoppa till huvudinnehåll

Stor, stilla, helig – veckan före påsk

Solnegång vid strand med vass
Solnegång vid strand med vass Bild: Maria Sten kvällsbild

Nu har vi gått in i stilla veckan – i kristen tradition börjar den med palmsöndag och fortsätter fram till påsklördagen. Den firas, på litet olika sätt, i alla kristna samfund och utgör tillsammans med påskdagen (söndag) och annandag påsk hela kristenhetens största högtid. Naturligt nog är det lidande, offer och botgöring som står i centrum tills påskglädjen tar över natten mot söndag.
I ortodox tradition talar man om stora veckan, medan veckan ofta är ’helig’ i andra språk, som franska, spanska och italienska (settimana santa) – finskans piinaviikko tar fasta på lidandet.

Aktläsningar och sjuksmörjelse

I evangelierna berättas om de synnerligen dramatiska händelser som utspelade sig under den judiska påsken, sedern, i Jerusalem ca år 30 av vår tideräkning. Under stilla veckan hålls i de flesta lutherska kyrkor andakter med läsningar ur de aktuella Bibelställena, s.k. aktläsningar. I många katolska kyrkor ordnas extra tillfällen till bikt under Stilla veckan och i ortodoxa kyrkor firas en särskild gudstjänst på dymmelonsdagens kväll, där alla, friska som sjuka, får ta emot sjuksmörjelsens sakrament.

Kyrkklockorna i Säynätsalo
Kyrkklockorna i Säynätsalo Bild: Yle säynätsalo

Dymlar i kyrktornen och rena fötter

Dymmelonsdag, ja. Det namnet kommer från att man i Skandinavien har haft traditionen att byta kyrkklockornas metalkläppar mot sådana av trä – de kallas dymlar. Det här för att göra klockklangen dov och dyster. Det förekom också att kläpparna lindades med halm för att dämpa deras ljud.

I vissa dialekter, bl.a. i Nyland används ordet klockonsdag.

Skärtorsdagen firas till minne av den första nattvarden, gemenskapsmåltiden Jesus åt med sina lärjungar. Ordet skär används här i den gamla betydelsen ”ren” och har alltså ingenting med färgen rosa att göra! Jesus tvättade, renade, sina lärjungars fötter inför måltiden.

Lång, men god och helig

Långfredagen firas till minne av Jesus’ dödsdag och namnet lång har att göra med den långa och plågsamma döden. Att man på svenska har använt just ordet långfredag finns belagt från 1500-talet. I den anglosaxiska världen talar man om den goda fredagen, Good Friday, eftersom resultatet av dagens plåga var uppståndelsen och hoppet om det eviga livet.

På tyska talar man om Karfreitag (klagofredag) eller Hoher Freitag (höga fredagen) och på romanska språk är dagen helig (t.ex. franskans vendredi saint).

I norra Europa är långfredagen en ledig dag med lov från skolorna och stängda affärer (till år 1969 var det förbjudet att ordna nöjestillställningar på långfredagen i Finland!). I t.ex. Italien och Frankrike är det en vanlig arbetsdag. Att långfredagen blivit så viktig hos oss anser en del teologer att beror på 1600-talspietismen och dess betonande av Jesu försoningsdöd. För en katolik är långfredagen en fastedag, men alltså inte nödvändigtvis en arbetsledig dag.

Triduum

Förutom Stilla veckan som pågår från Palmsöndag till lördag finns i kyrkorna (särskilt den romersk-katolska) en annan liturgisk tidshelhet, den som kallas påskens Triduum sacrum. I den helheten ryms påskens kärna – torsdagens nattvard, fredagens tortyr och korsfästelse, lördagens melankoli och väntan och påskdagens jubel och fröjd.

Tro

Nyligen publicerat - Tro