Hoppa till huvudinnehåll

Vårt eget döda hav

Ett spegelblankt hav i skärgården.
Ett spegelblankt hav i skärgården. Bild: Yle/Stella Ollus nyhetsskolan

Vårt eget hav, Östersjön, är ett av de mest förorenade haven i världen som dessutom blivit mer förorenat under den senaste tiden. Nu hotar föroreningen såväl hälsa som ekonomi.

Förstås finns det en massa problem i världen, och kanske det här inte är ett av de största, men för oss i Finland är Östersjöns förorening ett problem vilket inte skall underskattas.

Östersjön är vårt närmaste stora hav, omringat av flera länder och 82 miljoner människor. De av oss som bor vid kusten har kunnat lägga märke till hur svårt det blivit att kunna simma på grund av alger under de senaste åren. Alger samlas på havsytan eller klumpar sig vid strandkanten och en del är giftiga för oss och våra husdjur.

Faktum är att vi själva förorsakat algernas uppkomst och spridning. Nu är det vår uppgift rena vårt hav, så att vi kan få våra barndomsminnen av fina, simdugliga somrar tillbaka.

Hur Östersjöns eutrofiering uppkom

Blågröna alger samt döda havsbotten, där de flesta organismer varken kan leva eller växa, har uppkommit på grund av tillskott av näringsämnen i havet, berättar den blivande marinbiologen Victoria Ollus. Näringsämnena härstammar från gödsel man använder i jordbruk, otillräcklig rening av avloppsvatten och avloppen som mynnar rakt ut i Östersjön, fortsätter hon.

Konstgödsel som används i jord- och skogsbruk rinner tillsammans med regnvattnet ut i havet. Även om konstgödslingen ökar produktionen för den med sig att mängden växter, alger och således också djur ökar.

Allt organiskt material sjunker ner till bottnen. När det organiska materialet dör bryts det ned. Vid nedbrytningen används syre och när det finns för mycket organiskt material tar syret slut. Detta leder till att varken djur eller växter kan leva på bottnen.

Enligt Ilkka Herlin hotar EU:s sanktioner mot Ryssland våra planer av miljöförbättring och vattenrening i Östersjön. Kriget i Ukraina har följts av ekonomiska problem för Ryssland, och Ryssland har kanske inte råd att behålla sina vattenreningskraftverk i skick.

Det här betyder att mer orenat vatten rinner ut i Östersjön och påskyndar föroreningen.

Som tur för oss, finns det något som kallas saltvattenpuls. Saltvattenpuls är då saltvatten från Atlanten når vårt hav och sätter igång den döda botten med hjälp av syre. Dock händer det inte ofta.

Följder vi alla kan undvika

Allting påverkar oss, och om Östersjön förorenas har det en stor inverkan på både vår hälsa och ekonomi. Allt fler kommer att insjukna pga. alger och vårt fiske kommer att minska radikalt. Även vårt förhållande till naturen kommer att påverkas, när vi kanske inte kan simma i havet eller vandra längs stranden som förut.

Det finns olika sätt hur vi själva kan påverka Östersjöns framtid, anser Victoria Ollus.
Genom att köpa ekologisk mat som odlats på åkrar där det inte används skadliga ämnen, stöder vi processen mot skadliga ämnen och kan på så sätt åtgärda Östersjöns förorening.

Dessutom skall man komma ihåg att inte skräpa och se till att avloppsvatten inte rinner direkt ut i havet utan att vattnet går via rengöringsverk. Vi kan alltså göra det bättre för djurvärlden och för växterna, och samtidigt också för oss om vi köper organiskt tillverkade och odlade produkter.

Stella Ollus, Winellska skolan i Kyrkslätt
Den här texten är skriven av en av Yle Nyhetsskolans unga reportrar.

Läs också

Nyhetsskolan

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Vad hittar man i vår skolmat?

    Maten i Winellska skolan i Kyrkslätt granskades.

    Elever i Winellska skolan i Kyrkslätt granskade sin skolmat. Resultatet visar både för- och nackdelar.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu. Facebook och Google hjälper sajterna få klick och göra pengar.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

Nyligen publicerat - Nyhetsskolan