Hoppa till huvudinnehåll

Tjädrar, råkor och berusade sidensvansar i Naturväkteriet

Sidensvans
Sidensvans Sidensvans Bild: Mikael Kilpi sidensvans

Våren är på kommande och naturen lever upp - även om det kom en köldknäpp med snö i veckan. Biolog Hans Hästbacka tog emot en mängd observationer i april månads Naturväkteri.

Från Björkö ringde en lyssnare in och berättade att staren anlänt. En dryg halvtimme före sändningens början hade också ett bekant fiskmåspar - döpta till Herman och Hilda - återvänt från vintersemestern. Paret har häckat på samma plats i snart 30 år.

- Våren är en tidigare än normalt och därför kommer också fåglarna tidigare, konstaterar Hästbacka.

En råka
Råka (arkivbild) En råka Bild: Yle/Roger Källman kråkfågel
Råkan är en fågel som förekommer i kolonier utspridda längs kusten. Bland annat i Vasa finns de och har en koloni i ett skogsparti nederom centralsjukhuset.

- De har kommit nu, ringde Ragnhild Hedkrok in och rapporterade. Boplatsen är vald och byggandet är på gång.

Ulla-Maj i Sundom har en rödhake hemma hos sig, Den dyker upp sommar efter sommar.

- Den är ganska orädd av sig, säger Ulla-Maj och berättar att fågeln en sommar satte sig på skaftet till spaden som hon hade satt ifrån sig - en knapp meter bort.

Marjatta Lönnqvist ringer in och har en fråga om turturduvorna. Är de stannfåglar eller flyttar de bort under vintern?

- De brukar vara här hela vintern, säger Hästbacka. Nu i (den milda) mars månad har de börjat sjunga och kuttra.

Hans Hästbacka
Hans Hästbacka Hans Hästbacka hans hästbacka
Ett par lyssnare berättar att de varit på Lapplandsresa och på hemvägen har de sett sångsvanar. Hur klarar de sig i kylan?

- De flyttar i mars till sina häckningsplatser, säger hans Hästbacka. De rastar på stubbåkrar och äter spillsäd. Tack vare sina fettreserver klarar de av att svälta någon vecka även om häckningssjön skulle vara frusen.

Harungar på gravgården

En lyssnare besökte gravgården i Solf senaste veckoslut. Då hon lyfte undan en granrisruska från graven så upptäckte hon tre små harungar som låg och tryckte.

- Det är säkert en fältharehona som fött sin första kull tidigt på året. De klarar sig nog bara du lämnar riset kvar, mamman kommer någon gång om dagen och ger ungarna di, säger Hans Hästbacka.

Från Tölby ringde Ulla-Maj in och berättade att hon har två bofinkar på fågelbrädet utanför köksfönstret. I Purmo finns bofink, bergfink och trana.

Peter i Kvevlax ringre in och berättade om en flock sidensvansar som verkar ha ätit sig berusade på rönnbär. De hade ätit av bär som fallit till marken.

- De for inte bort då jag kom närmare - på två, tre meters håll - utan satt bara och såg på mig som om de var förlamade.

Hans Hästbacka konstaterar att jo, antingen är bären jästa och innehåller alkohol, eller så har fåglarna helt enkelt ätit sig så mätta att de blivit för slöa att fly.

- De är på väg norrut i sakta mak, de häckar bland annat i barrskogarna i lappland.

En tjäders kall
Spelande tjäder (arkivbild) En tjäders kall Bild: YLE/Timo Sipola fågelvinter

Spelgalen tjäder

Håkan i Kvevlax berättar om ett möte i skidspåret i Lappland. Det var en spelande och aggressiv tjäder som kommit ut ur skogen.

- En kamrat skulle ta ett foto och lag ner sin ryggsäck på marken. Då började tjädern anfalla ryggsäcken! Den slog med vingarna som en proffsboxare, säger Håkan.

Hans Häckbacka säger att de fick skatta sig lyckliga att tjädern nöjde sig med att anfalla ryggsäcken och inte gav sig på dem. Bakom tjädrars "spelgalenhet" hänger att de har en extremt hög testosteronhalt och blir blinda för eventuella faror.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten