Hoppa till huvudinnehåll

Syna TTIP-avtalet!

TTIP-demonstration i Helsingfors hösten 2014
TTIP-demonstration i Helsingfors hösten 2014 Bild: Yle ttip

Det behövs mera insyn och debatt om det planerade frihandelsavtalet mellan EU och USA, även känt som TTIP (Tranatlantic Trade and Investment Partnership). Den tvistlösningsmekanism (ISDS) som öppnar dörren för företag att stämma stater för demokratiskt fattade beslut borde omprövas.

Så kan man kort sammanfatta en färsk rapport om TTIP, som har getts ut av den gröna tankesmedjan Cogito och det fackliga idéinstitutet Katalys. Rapporten som publicerades i Sverige nyligen kallas "I frihandelns goda namn" . Det är en kritisk granskning av TTIP, men innehåller en enkät- och intervjustudie med olika intressen i handelsdiskussionen så frågan blir belyst från olika håll.

Blicka framåt

Rapportförfattarna Rikard Allvin och Markus Larsson anser att det nu är dags att titta närmare på innehållet i det planerade frihandelsavtalet och att blicka framåt snarare än att hänga upp sig på svartvita ideologiska ställningskrig. De menar att frågan inte så mycket borde handla om vem som säger något i debatten utan vad som sägs.

tusen personer demonstrerade på Nrinkens torg
tusen personer demonstrerade på Nrinkens torg Bild: Pekka Palmgren/Yle frihandelsavtal usa-eu

De flesta tycks vara överens om att (fri)handel i grunden är något att sträva efter. Det som däremot är mindre självklart är på vilka premisser det ska ske. Men diskussionen om frihandelns vara eller inte vara är redan gammal. Det finns fördelar och nackdelar beroende på hur avtal utformas slår rapporten fast.

Stängda dörrar

Ett av problemen med de handelsförhandlingar som nu pågår är att de långt sker bakom stängda dörrar. Det var också en av anledningarna till att Spotlight för ett år sedan började gräva i frågan. Det resulterade i programmet ”Världens största affär”, som sänds i repris tisdagen den 7.4 kl. 20 på Yle Fem.

Den första frågan vi ställde oss den gången var hur väl de ekonomiska kalkylerna som presenterades för allmänheten höll streck. Det sades då att varje finländskt hushåll skulle vinna 545 euro på TTIP-avtalet. Den siffran har tonats ner efterhand och nämns allt mera sällan i debatten.

Glädjekalkyl

I den nya rapporten avfärdas den här siffran och andra ekonomiska uträkningar närmast som en glädjekalkyl. Man har gått igenom ett stort antal internationella rapporter och de ger sammantaget en komplex bild av situationen. Argumentet att TTIP automatiskt skulle ge så stora ekonomiska vinster ifrågasätts:

”Det finns, i nuläget, inga bevis för att TTIP skulle vara en vitamininjektion till Europas skuldtyngda ekonomier. Vi väljer, precis som flera av respondenterna i vår enkät- och intervjuundersökning, att ta de ekonomiska prognoserna med en rejäl nypa salt.”

Stämma stater

Vid sidan av de rent ekonomiska kalkylerna handlar ett avtal som TTIP om så mycket annat. Och den fråga som särskilt lyfts fram är den om investeringsskydd och tvistlösningsmekanismen ISDS (Investor State Dispute Settlement). ISDS gör det möjligt för bolag att stämma en stat om de upplever att vinstmöjligheterna naggas i kanterna av till exempel ny lagstiftning. Det skulle ske i skiljedomstolar med begränsad insyn. Rapporten slår fast:

ISDS-grafik
ISDS-grafik Bild: Yle/Mira Gartz tvistlösning

”Inkluderandet av ett omfattande investeringsskydd och tvistlösningsmekanismen ISDS riskerar att skapa omfattande möjligheter för investerare att juridiskt utmana politiska beslut och indirekt hämma staters förmåga att lagstifta.”

Dessutom skriver man att sannolikheten för att ett avtalsutkast stöter på protester är större om ISDS är med än om det utesluts.

Protester

Från EU-kommissionens sida har man ända från början varit inne på den linjen att den kontroversiella tvistlösningsmekanismen behövs i avtalet. Samma gäller för övrigt också vår egen regering, som har gett kommissionen mandat att förhandla för Finlands räkning med USA.

Men nu tyder mycket på att de starka protesterna mot detta förfarande börjar ge resultat. När kommissionen i fjol ordnade ett offentligt samråd om den här frågan fick man 150.000 svar. De flesta svaren var kritiska till att företag ska ges denna möjlighet. Bara hotet om en stämning från ett stort bolag kan enligt kritikerna räcka för att skrämma beslutsfattarna. Processen är nämligen dyr. Och i gemen betalar båda parterna sina egna rättegångskostnader.

Nyckelroll

Blivande kommissionären Cecilia Malmström hörs i EU-parlamentets handelsutskott.
Blivande kommissionären Cecilia Malmström hörs i EU-parlamentets handelsutskott. Bild: EPA/JULIEN WARNAND cecilia malmström

Det är EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström från Sverige som har en nyckelroll i hur avtalet framskrider. Hon är tydlig med att avtalet är ”oerhört viktigt” och att det har en ”enorm potential att skapa jobb och tillväxt”.

När det gäller kritiken mot investeringsskyddet och tvistlösningen har Malmström i alla fall dragit öronen åt sig. Hon har betonat att folks oro måste tas på allvar och har lagt fram fyra reformförslag för diskussion:

Reformförslag

1. Vi föreslår en paragraf som säger att ett investeringsskydd inte är en garanti för investerare om att lagar och regleringar alltid kommer vara desamma.

2. Sättet på vilket skiljedomstolarna fungerar behöver förbättras. Många är idag bekymrade över att det kan finnas en intressekonflikt i och med att skiljedomare även är advokater eller affärsjurister och kan hoppas på framtida uppdrag från investerarna.

3. Det ska, till skillnad från idag, gå att överklaga ett beslut från skiljedomstolen.

4. Relationen mellan nationell lagstiftning och ISDS behöver belysas. Idag upplever många att ISDS är orättvist eftersom investerare får en andra chans om de inte är belåtna med utslaget i en nationell domstol.

Livsmedel

Eftersom tullarna mellan EU och USA idag redan är låga handlar det mera om att harmonisera regleringar i EU och USA. Det som kallas regulatorisk samsyn.

17 broilers per kvadratmeter ser du här - de här har det bättre ställt än kollegorna i många andra länder
17 broilers per kvadratmeter ser du här - de här har det bättre ställt än kollegorna i många andra länder Bild: Patrik Skön/Yle livsmedelsproduktion

Ett av de områden som lyfts fram är livsmedelssäkerheten. Farhågan här är att konkurrensen leder till sänkt standard på de europeiska produkterna. Å andra sidan har EU-kommissionen varit tydlig så här långt vad gäller livsmedel: man tänker inte tillåta hormonbehandlat kött eller klordoppade kycklingar på den europeiska marknaden.

Kemikalier

Kemikalierna är ett annat potentiellt tvistefrö i TTIP-förhandlingarna. Harmoniseringen kan bli svår eftersom det förekommer betydande skillnader mellan de båda kontinenterna. Rapporten framhåller att den så kallade REACH-lagstiftningen som trädde i kraft 2007 är hotad. Den utgår från den så kallade försiktighetsprincipen; det betyder att en kemikalie måste vara bevisligen säker innan den marknadsförs.

Enligt den amerikanska modellen ligger bevisbördan i större utsträckning hos myndigheterna; de ska kunna påvisa att en kemikalie utgör en orimlig risk för att den ska kunna tas bort från marknaden. Rapporten drar därför slutsatsen att det konsultationsförfarande mellan EU och USA som planeras i avtalet skulle riskera att hämma möjligheten att ta fram ny lagstiftning för att reglera farliga kemikalier:

”USA har historiskt betraktat REACH-förordningen som ett handelshinder. Risken är betydande för att enskilda intressen kan använda förhandlingarna för att utmana försiktighetsprincipen.”

EFILA

Senaste sommar bildade några stora juristfirmor en organisation vid namn EFILA (European Federation for Investment Law and Arbitration). Deras uttalade mål är att vara ett språkrör för högsta möjliga investerarskydd. EFILA vill att ISDS-förfarandet tas med i avtalet.

Spotlight tog upp denna verksamhet i programmet ”Staten inför rätta” i december i fjol. Vårt program uppmärksammas också i rapporten:

”EFILA har även en rådgivande panel där tjänstemän från flera EU-regeringar tidigare ingick. Efter att organisationen granskats av det finska YLE-programmet Spotlight avgick samtliga regeringstjänstemän från panelen, däribland finländska regeringens expert på investeringsskydd, efter anklagelser om intressekonflikter.”

Spotlights första program om TTIP-avtalet har vi kallat "Världens största affär". Programmet sändes 11.3.2014. Det utreder de ekonomiska kalkylerna och tar upp den växande kritiken mot avtalet:

Här finns del 2 av Spotlights satsning på TTIP-avtalet, "Vi ses i rätten". Programmet sändes 18.3.2014. Det handlar om tvistlösning (ISDS) och hemlighetsmakeri:

"Staten inför rätta" är del 3 i Spotlights granskning av TTIP-processen. Programmet sändes 2.12.2014. Det handlar om de stora juristfirmornas intressen och intressekonflikter:

I Obs debatt 11.6.2015 diskuterade universitetslektorn i juridik Martin Björklund och europaparlamentarikerna Miapetra Kumpula-Natri (SDP) och Nils Torvalds handelsavtalet.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle