Hoppa till huvudinnehåll

Stefan Winiger: Grekland spelar nazikortet

Stefan Winiger är redaktör på Svenska Yle.
Stefan Winiger är redaktör på Svenska Yle. Stefan Winiger är redaktör på Svenska Yle. Bild: Yle stefan winiger

Fråga: Hur långt kommer man med drygt 278 miljarder euro? Svar: Väldigt långt. Om man som Grekland är skuldsatt upp över öronen skulle det rent av lösa nästan alla problem i ett slag.

Mitt under brinnande statsskuldkris har den grekiska regeringen satsat mycket omsorg på att beräkna värdet av de skador som landet drabbades av under den tyska ockupationen under andra världskriget. Resultatet är att den största delen av Greklands statsskuld skulle kunna betalas, bara Tyskland hostar upp pengarna.

Den beräknade summan består av återbetalning av tvångslån som Grekland tvingades ge Nazityskland, värdet av de materiella skador som kriget orsakade i Grekland och skadestånd för de greker som dog till en följd av kriget, rapporteras i internationella medier.

Skulle lösa alla problem

Den grekiska statsskulden ligger på en bit över trehundra miljarder euro. En hiskelig summa.

Grekerna ser den tyska regeringen som den huvudsakliga kraften bakom de stränga sparkrav som landet fått underkasta sig. Att i det läget kunna lägga fram ett skadestånds- och återbetalningskrav mot Tyskland på omkring 280 miljarder kan nästan tyckas vara för bra för att vara sant.

Det skulle mer eller mindre lösa alla problem. Så varför inte försöka?

Alla vet att Grekland inte kommer att betala

Att dra fram skulder från andra världskriget tjänar flera syften. Dels skulle det öppna för en politisk lösning – som Grekland velat ha från första början – i ett läge när det är rätt uppenbart att det inte finns en ekonomisk lösning. Det vill säga när i princip alla är överens om att Grekland ändå aldrig kommer att betala tillbaka sina skulder.

Dels är det ett sätt att räcka lång näsa åt Tyskland och alla andra EU-stater som anser att den grekiska vänsterregeringen måste stå för de skulder som tidigare grekiska regeringar har försatt landet i.

Nu vänder de på steken. Hitlers regering är i den bemärkelsen också ”en tidigare tysk regering” som har styrt och ställt med besked. Inte ska väl den nuvarande tyska regeringen med Frau Merkel kunna svära sig fri därifrån? Budskapet är: Ni vill att vi står för våra gamla synder, då ska ni också stå för era.

Skulderna var inget tema

Tyskland må vara EU:s invånarrikaste stat, EU:s mäktigaste ekonomi och EU:s dominerande politiska kraft. Men när det kommer till det förflutna så är nazitiden och det världskrig den startade ett evigt trauma. Det här är Tysklands svaga punkt och grekerna är inte dummare än att pröva att utnyttja just den.

Helt poänglöst är det inte. Skadeståndskraven mot Tyskland blev en ingrediens i behovet att inbädda Västtyskland i den västliga gemenskapen under det Kalla kriget. Eventuella skrivningar om skulden drunknade i dagspolitiska behov och en allmän framtidsoptimism.

Det är bara det att ingen annan på många decennier har funderat på att ta upp det igen.

Berlin har hittills reagerat irriterat och hänvisar till olika avtal. Men även tyska experter tvivlar på att det juridiska läget är så solklart som den tyska regeringen skulle vilja att det var.

Polen försökte också

Det är inte första gången som nazikortet tas upp i EU-sammanhang. Visst har vi fred och visst är vi bröder och systrar och visst kan man inte göra de sent födda tyskarna ansvariga i all evighet.

Men så drev till exempel Polen för ett knappt tiotal år sen vid ett tillfälle ståndpunkten att OM inte andra världskriget med sina många polska dödsoffer ägt rum, DÅ skulle Polen i dag ha lika många invånare som de största EU-länderna - och DET borde vägas in i fördelning av röstvikt etcetera.

Polackerna lyckades inte med sin strategi. Det ska bli intressant att se hur långt grekerna kommer med sin.

Tyskland säger blankt nej

Läs också

Nyligen publicerat - Debatt