Hoppa till huvudinnehåll

Tankeställare eller propp - avtalet som delar åsikter

Skor och en slips på stentrappa
Är konkurrensförbudsavtal ett nödvändigt ont? Skor och en slips på stentrappa pravda

Årligen får fackförbunden över hundra samtal om konkurrensförbud. Bland chefer och personer i nyckelposition i ett företag är det vanligt med ett konkurrensförbud i arbetsavtalet, men också den vanliga personalen har allt oftare ett sådant. Många vet inte vad ett konkurrensförbud betyder, och det är också tveksamt om det alls behövs för den vanlige ingenjören.

Ett konkurrensförbud i anställningsavtalet förbjuder dig som anställd att börja jobba hos en konkurrent, eller starta egen konkurrerande verksamhet, i ett halvår efter att du sagt upp dig. Tanken är att skydda företaget från att strategisk information läcker ut till konkurrenter. Avtalen är vanliga inom ICT-branschen, bland konsulter, kodare och försäljningschefer.

Enligt lagen måste det finnas tungt vägande skäl för att ett konkurrensförbudsavtal ska vara giltigt. Men enligt akademikerfacket Akava och dess medlemsföreningar är de här avtalen inte riskfria för personalen. Enligt fackförbunden har arbetstagaren ingen möjlighet att förhandla arbetsgivaren erbjuder ett arbetsavtal med konkurrensförbud. Problemet är också att ringa in exakt vad som räknas som konkurrerande verksamhet.

Den sista utvägen är att avgöra saken i domstol.

Över 100 samtal per år

För Matti Orkovaara, arbetsmarknadsjurist på Tjänstemannaförbundet för specialbranscher ERTO, är frågor kring konkurrensförbudsavtal numera vardagsmat.

- Nyligen gick jag igenom ett arbetsavtal med en trettonsidig konkurrensförbudsklausul, säger han.

En tredjedel av de samtal ERTO får som berör arbetsavtal gäller uttryckligen konkurrensförbud - över 100 samtal per år. Orkovaara är inte förtjust i konkurrensförbudsavtalen.

- De blir en propp på arbetsmarknaden. Ju vanligare det blir med konkurrensförbudsavtal, desto svårare blir det att fritt byta jobb inom sin egen bransch, säger Matti Orkovaara.

På Ingenjörsförbundet IL håller chefsjurist Kati Hallikainen med.

- Saken har varit aktuell de senaste fem åren. Jag förstår att det behövs ett konkurrensförbud om man har en ledande position i företaget eller ansvarar för produktutveckling. Men de här avtalen blir allt vanligare också hos andra än chefer, och då är frågan om det alls är nödvändigt. Enligt våra uppgifter innehåller merparten av de nya arbetsavtal som våra medlemmar skriver under ett konkurrensförbud.


På Akava tvekar man inte: Konkurrensförbudsklausulen borde slopas. Företagen kan skydda sina intressen på andra sätt än genom att förhindra att människor byter jobb inom sin egen bransch.

- Konkurrensförbud är gammaldags, säger Maria Löfgren, direktör på Akava. Konkurrensförbuden borde bara gälla väldigt specifika arbetsbilder, men de skrivs slentrianmässigt in i arbetsavtal för vanlig personal utan eftertanke. De styr arbetstagarens beteende och man vågar inte ens tänka på att byta jobb eller starta eget ifall det kan uppfattas som konkurrens.

Konkurrensförbudet viktigt för arbetsgivare

Mika Kärkkäinen, arbetsmarknadsjurist på Näringslivet EK, anser att konkurrensförbudsavtalen behövs men att de måste användas med omdöme. Han är inte färdig att slopa konkurrensförbudet och köper heller inte Akavas argument om att konkurrensförbudsavtalen borde förbjudas helt.

- På samma sätt kunde man också säga att man borde förbjuda uppsägningar eftersom arbetsgivarna ibland förlorar rättegångar om uppsägningar. Den här logiken håller inte.

"Det är en tankeställare"

Jag kontaktar 30 företag inom teknologi- och ICT-branschen. Väldigt få vill ställa upp på intervju gällande sin policy kring konkurrensförbudsavtal. En som gärna berättar är Stefan Taurén, kunddirektör på Visma Enterprise. Han poängterar att grundtanken med konkurrensförbudsklausulen är att ge arbetstagaren en tankeställare:

- Speciellt inom programmeringsbranschen är det ytterst viktigt med kännedom om de egna systemen och speciellt om kommande projekt, och om en nyckelperson då går till en konkurrent är konkurrensavtalet viktigt.

Enligt Taurén har inte all personal hos Visma Enterprise en konkurrensförbudsklausul i arbetsavtalet. Vid nyrekryteringar är det positionen som avgör. Han tycker ändå det är logiskt att konkurrensförbudsklausulerna också gäller vanlig personal.

- Arbetstagarna kräver mer öppenhet, och ju fler som vet om kommande projekt, desto viktigare blir det för företagen att förhindra att konkurrenskraftig information läcker ut, säger Stefan Taurén.

En konkurrensförbudsklausul i ett arbetsavtal.
Så här kan en konkurrensförbudsklausul vara formulerad i arbetsavtalet. En konkurrensförbudsklausul i ett arbetsavtal. Bild: Yle/Eva Pursiainen konkurrensförbudsavtal

Nödvändigt eller inte?

Konkurrensförbudets giltighet kan enbart prövas i domstol, och det är mycket sällsynt att det händer. I juli år 2014 kom Högsta domstolen med ett prejudikat.

Målet gällde en ingenjör som varit anställd vid ett robotikföretag i Åbotrakten. Företaget stämde mannen eftersom han började arbeta för ett annat företag i samma bransch utan att vänta ut karenstiden på fyra månader. Både tingsrätten och hovrätten gav ingenjören en fällande dom, men Högsta domstolen friade honom. Enligt Högsta domstolen bröt mannen inte mot sitt konkurrensförbudsavtal eftersom det inte var giltigt. Mannens nya arbetsuppgifter konkurrerade inte med den gamla arbetsgivaren.

Sällsynta fall

Det finns två orsaker till varför man sällan ser rättsfall av den här typen, säger Heikki Kauppi, verksamhetsledare för Teknikens Akademikerförbund TEK. Många avtal är gränsfall och då vill arbetsgivaren väldigt sällan pröva ett eventuellt kontraktsbrott i rätten. Om arbetsgivaren förlorade fallet, skulle det bli ett prejudikat och konkurrensförbudet skulle tappa en del av sin avskräckande verkan.

Den andra orsaken är pengar:

- Avtalsboten är ofta oproportionerligt stor och då blir våra medlemmar väldigt försiktiga och undviker noggrant att bryta mot avtalet. Det är också många som bara skriver på oberoende av avtalets innehåll. Man vill ju ha ett jobb, säger Kauppi.

Ifall avtalet inte fastslår ett bötesbelopp måste företaget bevisa att en skada har skett för att få skadestånd. Skadeståndets storlek bestäms enligt hur stor skadan är. Om en bot finns inskriven ska arbetstagaren betala den ifall hen brutit mot avtalet.

– Då kan summan vara liten i förhållande till skadan som skett, men också tvärtom alldeles oproportionerligt stor med tanke på kontraktsbrottets verkliga skadeverkningar, förklarar Kauppi.

Enligt lagen får bötesbeloppet motsvara högst sex månadslöner. Om arbetsgivaren betalar en skälig kompensation kan karenstiden vara upp till ett år efter att arbetstagaren sagt upp sig.

Närbild av dokument på bord och människor omkring.
Närbild av dokument på bord och människor omkring. Bild: Yle chefer

Sekretessavtal som alternativ

Går det att säkra företagets intressen utan ett konkurrensförbudsavtal? Ja, säger fackförbunden. Olika sekretessavtal räcker. Men för arbetsgivaren är det upplägget inte lika simpelt, säger Minna Saarelainen, jurist och ordförande för Advokatförbundets expertgrupp i arbetsrätt.

- Ett sekretessavtal är inte lika tydligt ur arbetsgivarens synvinkel. Paragrafen om konkurrensförbudsavtal och hur det ska användas finns i arbetslagen, medan sekretessavtal inte regleras i lagstiftningen.

Det går inte att ge något generellt omdöme om konkurrensförbudsavtal, utan varje avtal måste granskas separat, säger Saarelainen.

- En annan femma är om det alltid är möjligt att hänvisa till klausulen eller om kraven på speciellt vägande skäl verkligen uppfylls. Ofta kan man ju fritt byta jobb utan att arbetsgivaren hänvisar till konkurrensförbudet.

Handskakning.
Handskakning. Bild: Yle/Catariina Salo skaka hand

Juridiskt gungfly

Det har också blivit vanligare med en så kallad icke-värvningsklausul. Med den vill arbetsgivare hindra en före detta anställd att locka med sig före detta kunder eller kollegor till sitt nya jobb.

- Det här är en problematisk klausul rent juridiskt, speciellt om det finns ett bötesbelopp. Enligt lagen är det bara i konkurrensförbudsavtal man kan lägga till ett vite, förklarar Minna Saarelainen.

Dessutom är det väldigt svårt att bevisa värvning.

Unikt i Europa

Vi har en arbetsgivarvänlig lagstiftning i Finland, säger Saarelainen.

- Många europeiska kollegor har höjt på ögonbrynen då vår lagstiftning om konkurrensförbudsavtalen har kommit på tal, säger hon.

I många EU-länder måste arbetsgivare betala en kompensation för konkurrensförbudets karenstid. Det finns ändå ingen särskild EU-lagstiftning om konkurrensförbudsavtal mellan arbetsgivare och anställda när anställningsavtalet löper ut.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle