Hoppa till huvudinnehåll

Riktigt smart AI låter vänta på sig

Bollfångarrobot, Lunds universitet.
Bollfångarrobot, Lunds universitet. Bild: Bo Ahlgren lunds universitet

Forskningen inom artificiell intelligens (AI) har fått nya möjligheter till exempel med utvecklingen inom big data, behandlingen av stora informationsmängder. Men nu gäller att hitta modellerna för hur man går igenom, tolkar och använder enorma mängder information för att få datorer och robotar smartare.

- Vi är ännu inte där, det finns idéer om hur man ska gå till väga, och det finns stor potential i alla delområden, men det kommer nog att ta lite tid, kanske 10 år innan vi har en integrerad helhet som kan använda video, ljud och har iakttagelseförmåga, säger professorn i tillämpad matematik på Lunds universitet Cristian Sminchisescu.

Hans områden är datorseende och maskininlärning, som bland annat innebär analys av ögonens rörelser, tredimensionell rekonstruktion av människans rörelser, och bildanalys. För tillfället håller Cristian Sminchisescu på att bygga upp ett nytt team för att att forska i analys av bilder och video.

- Vi försöker också komma på man kunde göra en modell för att förutse händelser på basen av bilder och video.

Prisbelönt projekt

Det här projektet hör till hans projekt Seed - learning to see in a dynamic world som ifjol tilldelades 2 miljoner euro av Europeiska forskningsrådet. Följande steg är att anställa doktorander som ska jobba inom projektet.

- Förutom det här finns det en klar röd tråd inom storskalig maskininlärning i vår forskning. Nuförtiden berör nästan alla områden inom artificiell intelligens, som datorseende, talbehandling eller textbehandling, behandling av stora mängder data. Du behöver den här stora datamängden för att skapa modeller, och de mest avancerade modellerna handlar om att analysera stora datamängder. Om du har miljarder av till exempel bilder, så blir till och med en enkel uppgift att söka ett fåtal objekt svåra på grund av mängden information. Så det här är mycket utmanande, säger professor Christian Sminchisescu.

Datorkapaciteten begränsar

I forskningen som siktar på att kombinera den artificiella intelligensen med tanke på till exempel iakttagelseförmåga, seende och ljudbehandling, så ställer datorernas kapacitet för tillfället så gott som oöverstigliga hinder. Varken minneskapaciteten eller processorkapaciteten räcker till, även om nya modeller med exempelvis djupa neurala nätverk på sikt ger nya möjligheter.

- För mig, som i datorvetenskapen överlag, är datorkapaciteten ett problem. Men även om det sker framsteg så vi kommer vidare, så har vi en tendens att komma på nya idéer som i sin tur igen kräver mer kapacitet, säger Cristian Sminchisescu.

Är artificiell intelligens ett hot mot mänskligheten?

Både litteraturen med robotar som tema, och forskare har varnat för att en artificiell intelligens kommer att bli farlig för mänskligheten om en "maskinhjärna" av något slag börjar tänka och dra för mycket slutsatser på egen hand. Fysikern Stephen Hawking, Microsoft-grundaren Bill Gates, och Apple-grundaren Steve Wozniak hör till dem som varnat för det här. Professor Cristian Sminchisescu tror inte helt och hållet på att det är så sannolikt att det finns en stor risk för ett sådant här hot. Åtminstone inte på kort sikt.

- Problemet är att vilken som helst datormodell kommer att vara en förenkling av verkligheten, som inte är någon slutlig lösning, och det är ett argument mot en kategorisk användning av datorer för att fatta beslut, säger han.

Men visst finns det områden där en utveckling och beslut om att låta datorsystem fungera självständigt kan vara oroande. Professor Cristian Sminchisescu nämner drönare som ett exempel. Han säger att det kan komma en dag när en militär organisation kommer med ett väl motiverat förslag att förbättra flygande drönare så de kan fatta beslut själva.

- I dagens läge är det ett mänskligt beslut att attackera ett mål med drönare, även om navigering och observation kan ske självständigt. Det här är en fråga som kommer att vara aktuell. Man kan nog tänka sig situationer där militären kommer med goda skäl till att ge drönare fullkontroll.

BO AHLGREN

Läs också

Nyligen publicerat - Vetenskap