Hoppa till huvudinnehåll

Kärlek i olag

Pärmbild till boken om Ida Bäckmann, "Den umbärliga"
Pärmbild till boken om Ida Bäckmann, "Den umbärliga" Pärmbild till boken om Ida Bäckmann, "Den umbärliga" Bild: Norstedts förlag pärmbild till den umbärliga

Stalkade läraren Ida Bäckmann författarna Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf? Bland annat det har den svenska författaren och kulturjournalisten Sigrid Combüchen varit inne på i sin bok om Bäckmann, kallad ”Den umbärliga”.

Sigrid Combüchen
Författaren Sigrid Combüchen Sigrid Combüchen Bild: Andreas Rasmusson, Norstedts sigrid combüchen

Av sin samtid blev läraren och författaren Ida Bäckmann moraliskt förkastad, intellektuellt hånad och hon uppfattades till och med som socialt omöjlig. Hennes bok ”Gustaf Fröding skildrad av Ida Bäckmann” väckte skandal 1913. Idas skildring av sin och skaldens relation sågs som alltför naken och möjligen också osann.

Den första gången

Det var de blå ögonen som Ida Bäckmann inte kunde slita sig ifrån där i stadsträdgården i Karlstad i slutet av 1800-talet. Förmodligen med hänvisning till mareld har hon poetiskt liknat det blåa i Frödings ögon vid de fiskar som gör eldkammar på vågorna i de södra vattnen.

fotografi av Gustaf Fröding
Författaren Gustaf Fröding fotografi av Gustaf Fröding Bild: Mi Wegelius/Yle gustaf fröding

Trots att det därefter går hela sex år sedan gången i Karlstad, glömmer Bäckmann inte ”sin Fröding”. När hon senare i boken om sig och Fröding skildrar återseendet 1895 i Lillehammer, inleder hon med orden:

- Jag visste knappast, var jag var – om i en lycklig dröm, ur vilken jag snart skulle vakna, eller i en situation jag diktat för att trösta mig.

Efter ömsesidiga betygelser om att ingendera just då och där längtade hem och med Frödings ögon spelande bakom pince-nezen vandrade de så i Bäckmanns beskrivning i fjällen och vid Mjösa och var romantiska och pratade om djupa ting.

Brevbombardemang

Därefter överöser Bäckmann Fröding med brev, som han upplever som besvärande. Det går så långt att han skriver henne hårda ord, ord som hon senare går åt med sax och tusch när hon skall publicera sin bok om honom.

Bäckmann erbjuder sig också att förlova sig med Fröding. Hon vill rädda hans rykte då sedlighetsprocessen mot hans dikt En morgondröm i Stänk och flikar 1896 går åt honom som värst.

Senare under det att Gustaf Fröding är intagen på Uppsala hospital, bland annat för delirium tremens, blir det tal om giftermål igen. Ida är nu hans nästan enda besökare.

Portförbjuden till hospitalet

Idas tidigare förtrolighet med Frödings syster Cecilia är vid det här laget bortblåst. Cecilia ser till att den nye överläkaren, Frey Svensson, portförbjuder Ida från sjukhuset. Ida uppfattas som sexuellt upphetsande och skadlig för Fröding och ryktet talar om en försämring av den sjuke.

Senare skriver läkaren Svensson en bok om Fröding och Bäckmann. Den har fått akademisk status. Samtidigt som sjukhusets tidigare överläkare, rasbiologen Herman Lundborg, tvärtom upplevde att Ida hade en god inverkan på patienten.

Resereportern

Som portförbjuden till hospitalet reser Ida Bäckmann – målardottern från Åmål – ut i världen. Hon blir faktiskt Sveriges första resereporter, med flera reportage och också skildringar från andra länder i bokform.

Men inte heller under sina resor glömmer Bäckmann Fröding. I ett kibbutzartat samfund i Holland talar hon med läkaren där om inte detta kunde vara rätt miljö för den sjuke Fröding.
Det föreslår hon sedan också för läkarna på hospitalet i Uppsala, som blir lite intresserade av tanken.
Men det blir ingenting av planerna om Fröding på kibbutz.

Istället blir det nya resor till främmande länder för Ida. Hon skriver bland annat en bok om svenska handelsintressen i Ryssland. Också exportföreningen börjar anlita henne att skriva för dem. Ida upplever länder som Argentina, Paraguay och Brasilien. I Ryssland intervjuar hon till exempel Leo Tolstoj.

Kärlek vänds i hat

Väl hemma igen får Ida av Frödings bästa vän höra att Fröding aldrig har nämnt hennes namn. Fröding har dött ett halvt år tidigare och blivit firad i Uppsala som en nationalskald med en storartad begravning.

Ända tills Ida möter Selma Lagerlöf på en kvinnokonferens i Stockholm 1911 hatar hon nu Fröding. Men Lagerlöf vill gärna höra Ida berätta om honom. Hon uppmuntrar henne också att skriva om Fröding.

selma lagerlöf, fotografi
Författaren Selma Lagerlöf selma lagerlöf, fotografi Bild: Mi Wegelius/Yle selma lagerlöf på bokpärm

Men också Selma Lagerlöf reagerar starkt på Ida. Lagerlöf beklagar sig i brev till sina vänner. Om Ida har hon bland annat skrivit ”jag avskyr henne”. Och trots att Selma först lovar skriva ett förord till Idas bok om Fröding, gör hon det sedan inte.

Ett fullständigande

Många skribenter har tagit upp att Sigrid Combüchen inte lyckas ge Ida Bäckmann upprättelse i sin bok ”Den umbärliga”.

Min bild är den att Combüchens främsta mål inte har handlat om försök till upprättelse. Det viktiga för henne har istället varit att utvidga bilden av Ida Bäckmann. Och det har hon lyckats med. Fram ur karikatyren stiger en helgjutnare bild.

Pippi Långstrumpföregångare

Som läsare får vi följa Ida Bäckmann ända till hennes sista decennier före hon dog 1950. Under 1930-talet skrev hon ännu en halvt självbiografisk trilogi om flickan Röpecka.

Ida Bäckman, bokpärm
Teckningen på Ida Bäckmanns första bok om Röpecka Ida Bäckman, bokpärm Bild: Mi Wegelius/Yle ida bäckmann bilden på pärmen

Sigrid Combüchen kallar Röpecka en föregångare till Pippi Långstrump – den rödhåriga yrhättan, som orädd ångar fram. För mången irriterande, jo. Men också med ett gott hjärta när det gäller.

Så var då Ida Bäckmann en stalker? Javisst, hon hade drag av en stalker, menar Sigrid Combüchen.

Dokumenterat 12.04.2015 kl. 09.03 med repris 15.04.15: Kärlek i olag – vem var den efterhängsna Ida Bäckmann?

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje