Hoppa till huvudinnehåll

Vad står på spel i Jemen?

Sanaa
Befolkningen i huvudstaden Sanaa har drabbats hårt av kriget och bristerna på mat och mediciner det har fört med sig. Sanaa Bild: EPA/STR houti

På kort tid drev Houthi-rebellerna i Jemen regeringen på flykt och lade under sig stora delar av landet. Men vem är de och de andra parterna i konflikten som har drivit Jemen till katastrofens brant? Och vad står på spel i konflikten?

På vad som verkar vara en mycket kort tid har Jemen fallit in ett inbördeskrig med flera parter som hotar att utvecklas till både en humanitär katastrof och en scen för en bredare regional konflikt.

Efter att arabländernas koalition ledd av Saudiarabien satte in sina stridsflyg mot rebellerna riskerar konflikten att utvecklas till ytterligare en scen för en maktkamp mellan de två stormakterna i regionen, sunnimuslimska Saudiarabien och shiamuslimska Iran.

Demonstrationer mot Ali Abdullah Saleh år 2012.
Folkresningen tvingade efter flera månaders oroligheter Saleh att avgå. Demonstrationer mot Ali Abdullah Saleh år 2012. Bild: EPA/YAHYA ARHAB demonstration,Jemen,sanaa

De två länderna tävlar sedan länge om inflytande i Mellanöstern, och i en region där sekteristiska spänningar redan flammat upp i blodiga konflikter bland annat i Irak och Syrien är ytterligare ett krig en allvarlig utveckling.

Humanitär katastrof nära

Jemen är ett av världens fattigaste länder och en stor del av landets befolkning lever också i normala förhållanden på mathjälp.

Jemen i årtal

1968 Britterna lämnar sitt protektorat i Sydjemen och landet blir självständigt. Nordjemen är sen länge en egen stat och utropas samma år till republik efter ett långt inbördeskrig där också flera andra arabländer deltar på olika sidor.

1972 Efter en tids försämrade relationer bryter krig mellan det marxistiska Sydjemen och Nordjemen ut. Arabförbundet förhandlar fram ett eldupphör.

1978 Ali Abdullah Saleh utnämns till Nordjemens president.

1979 Nya strider mellan staterna bryter ut. Samtidigt växer kraven på sammanslagning.

1986 Inbördeskrig bryter ut i Sydjemen. Presidenten tvingas fly till Nordjemen tillsammans med Abd Rabbuh Mansour Hadi och en ny regering tar över i Sydjemen.

1990 Staterna slås samman. Saleh utnämns till president för ett enat Jemen.

1991 Jemen röstar i FN mot USA:s angrepp mot Irak efter invasionen av Kuwait. Som straff utvisar Saudiarabien 800 000 jemeniter.

1992-1993 Matbrist leder till kravaller. Det ger upphov till en ny regering där syd och nord har lika representation. Sydjemenitiska vice presidenten anklagar ändå Saleh för att ignorera sydbornas behov och attacker mot sydjemeniter. Han reser till Aden och vägrar återvända före hans krav om förbättring tas på allvar. Hadi väljer Salehs sida i tvisten trots att han är från syd.

1994 Inbördeskrig bryter ut trots förhandlingar. Kriget slutar i en seger för Saleh över de sydjemenitiska styrkorna, trots att de får hjälp av Saudiarabien. Hadi utnämns till vice president.

1999 Saleh vinner presidentvalet med över 95 procent av rösterna. Valfusk misstänks.

2000 Det amerikanska fartyget USS Cole utsätts för ett bombdåd och 19 man ombord dödas. Al-Qaida anmäler sig ligga bakom attacken. Yemen och Saleh ansluter sig sen till USA:s krig mot terror.

2004 Inbördeskrig bryter ut då Saleh skickar trupper till Sadaa för att kväsa Houthi-rörelsens demonstrationer.

2007 Saleh vinner presidentvalet med över 75 procent av rösterna.

2009 Al-Qaida på Arabiska halvön bildas då de organisationens saudiarabiska och jemenitiska vingar slås samman. USA börjar utföra drönarattacker mot gruppen. De kräver också många civila offer.

2011-2012 Demonstrationer utmynnar i Salehs avgång. Hadi efterträder honom som president.

Hela 41 procent av befolkningen lider av dålig matsäkerhet, medan 12 procent av befolkningen är kroniskt undernärda.

Landet importerar största delen av sin mat och på grund av fattigdomen finns inga stora matreserver.

Till följd av kriget och det kaos det har utlöst har tillgången till mat skurits av och till och med basvaror som mjöl och matolja håller på att ta slut.

Samtidigt håller också mediciner, bränsle och tillgången till rent vatten på att ta slut.

Bland annat FN varnar för att läget kan utvecklas till en allvarlig flyktingkris om kriget fortsätter. Osäkerheten och kaoset gör dessutom biståndsoperationer svåra.

Över 100 000 mänskor är enligt FN redan på flykt inom landet. Om konflikten inte stoppas kan den siffran snart vara tiofaldig.

– Om konflikten fortsätter och utvecklas till ett fullskaligt krig kan vi snart bevittna en humanitär kris värre än den i Syrien, säger professor Fawaz A. Gerges på London School of Economics till Washington Post.

Hur gick det såhär?

I efterdyningarna av arabvåren tvingades president Ali Abdullah Saleh motvilligt avgå i november 2011 efter månader av protester som också utmynnade i regelrätta strider i huvudstaden Sanaa.

Saleh gick efter påtryckningar från bland annat Arabförbundet i exil och Abd Rabbuh Mansour Hadi utsågs först till tillfällig president och valdes sedan till president utan motkandidater.

Hadi försökte bilda en bred regeringskoalition och ville införa federalism med långtgående självstyre för regionerna. Han försökte också reformera armén för att bryta de olika enheternas lojalitet till Saleh, andra mäktiga personer och klaner.

Planerna började ändå gå om intet. Dels på grund av svårigheterna med att ena ett land splittrat enligt olika stammar, klaner och sekteristiska skiljelinjer, och dels på grund av att de många allianser Ali Abdullah Saleh hade byggt upp under sina 33 år vid makten. Det här betydde att Hadi hela tiden hade aktivt motstånd.

Houthi-rebellernas framfart

Efter en tids ökande oroligheter intog Houthi-rebellerna huvudstaden Sanaa i september ifjol. Hadi ingick då ett avtal med rebellerna om att bilda en ny enhetsregering, men rebellerna höll sig inte till avtalet.

Hadi flydde huvudstaden till Aden på landets sydkust, men rebellerna fortsatte sin framfart och lade på kort tid under sig största delen av västra Jemen.

Vilka är då Houthi-rebellerna? Rebellerna från den nordliga och fattiga bergsregionen Sadaa är till skillnad från största delen av jemeniterna shia-muslimer.

Anhängare till ex-president Ali Abdullah Saleh och lojala till Houthi-rebellerna höjer sina vapen i huvudstaden Sanaa.
Houthi-rebellerna har många erfarna krigare i sina led och tros få vapenstöd av Iran. Anhängare till ex-president Ali Abdullah Saleh och lojala till Houthi-rebellerna höjer sina vapen i huvudstaden Sanaa. Bild: EPA/YAHYA ARHAB houthi-rebeller

De tillhör de kring 30 procent av befolkningen som följer Zaidi-inriktningen inom shiitiska islam, som på många teologiska och juridiska punkter anses ligga nära sunniternas trossatser.

Deras konflikter med den jemenitiska staten har kanske därför inte haft samma sekteristiska drag som konflikter mellan sunni- och shiamuslimer i andra delar av Mellanöstern.

Houthi-rebellernas ursprung finns i en teologisk rörelse, Ansar Allah eller Guds parti, som predikade fred och öppenhet.

Gruppen splittrades mellan dem som förespråkade den ursprungliga linjen och dem som ville ta till vapen då president Saleh skickade soldater för att kväsa rörelsens protester mot regeringen i Sadaa.

Gruppen har fått sitt namn av den dåvarande ledaren Hussein Bader Addian al-Houthi, som dödades i striderna år 2004.

Sen dess har Houthi-rebellerna med jämna mellanrum utkämpat krig mot Salehs styre och de stödde också revolten mot honom år 2011.

Makt, representation och fattigdom

Den nuvarande konflikten fick sin början då utkastet till en ny konstitution offentliggjordes och föreslog indelningen av Jemen i en federalstat med sex delstater.

Houthi-rebellerna motsatte sig planen som de såg som ett försök att utesluta dem ur beslutsfattandet, och krävde bland annat bättre representation i parlamentet och ekonomiska satsningar i det underutvecklade och länge försummade Sadaa.

Gruppens nuvarande ledare Abdulmalik al-Houthi sa att regeringen skulle få känna av konsekvenserna om kraven inte möttes. De anklagade Hadi för att gå den gamla maktelitens och stormakternas ärenden.

– Den här regeringen går i inflytelserika krafters ledband, krafters som är likgiltigt inställda till folkets legitima och uppriktiga önskemål, sa al-Houthi precis före våldsamheterna bröt ut.

Då kraven inte möttes gick Houthi-rebellerna till angrepp och intog inom kort huvudstaden Sanaa.

Ett avtal om en omfördelning av makten ledde till ett kortvarig lugn. Snart blossade ändå striderna upp igen och presidenten tvingades fly till Aden i söder och vidare till Saudiarabien då striderna hotade också hans nya regeringssäte.

Karta över områden som kontrolleras av de olika parterna i konflikten i Jemen, 25.3.2015
Houthi-rebellerna lade under sig stora delar av landet och stridern nu om kontrollen över den strategiskt viktiga hamnstaden i Aden där regeringen hade sitt säte. Karta över områden som kontrolleras av de olika parterna i konflikten i Jemen, 25.3.2015 jemen karta

Exakt vad Houthi-rebellerna nu vill uppnå med sin kamp är svårt att säga. Deras anhängare ser kampen som ett sätt att försöka rätta till tidigare politiska misstag och marginaliseringen av shiastammarna. De ser den som en kamp mot korruption hos den gamla politiska eliten och inte minst som en kamp mot al-Qaidas inflytande.

Motståndare menar att de går Irans stormaktspolitiska ärenden och har allierat sig med den gamla fienden Saleh för att få makt.

En av orsakerna till att Houthi-rebellernas framfart har varit så snabb anses vara stödet från Iran, den shiamuslimska stormakten i regionen.

Både Hadi, Saudiarabien och dess koalitionspartners och USA har anklagat Iran för att skicka vapen till rebellerna, i ett försök att utöka sitt inflytande genom att hjälpa shiarebellerna till makten.

Hur stort och avgörande stödet från Iran har varit är ändå oklart och det tros ha påverkat konflikten långt mindre än stödet från rebellernas gamla fiende, den avsatta presidenten Ali Abdullah Saleh.

Saleh och hans osannolika allians

Ali Abdullah Saleh har varit en av de mäktigaste personerna i vad som idag är Jemen ända sen 1970-talet. Han var president för Nordjemen från 1978 och blev president för det nya enade Jemen då syd och nord slogs ihop år 1990.

I ett land som i stort sett fortfarande är organiserat enligt olika stammars och klaners intressen, lyckades han genom list, nepotism, våld, intriger och korruption bygga en maktbas som höll honom på presidentposten i 33 år.

Ali Abdulla Saleh
Ali Abdullah Saleh tvingades avgå. Han skadades allvarligt under en granatattack mot presidentpalatset under striderna i Sanaa. Ali Abdulla Saleh Bild: EPA/STRINGER ali abdullah saleh

Och inte ens då han störtades var han helt utslagen ur maktspelet.

Genom att placera familjemedlemmar, släktingar och vänner på viktiga poster inom armén och statsapparaten och genom att skapa beroendeförhållanden som belönade lojalitet till honom och inte staten, lyckades Saleh få ett grepp om Jemens styre som inte lättade då han själv tappade makten.

Istället uppstod ett maktvakuum då Hadi tog över.

Då Houhti-rebellerna utnyttjade vakuumet och gick till angrepp var de alltså inte ensamma, utan stöddes och stöds av hela militärenheter som fortfarande är Saleh lojala.

Redan då Saleh avgick från presidentposten sa många att det bara var en tidsfråga innan han skulle försöka göra come back och försöka ta sig tillbaka till makten.

Det var ändå få som trodde att försöket skulle komma genom en allians, om än bräcklig, med de forna fienderna.

Hadi och regeringen

Abd Rabbuh Mansour Hadi gjorde karriär inom den sydjemenitiska armén innan han genom flera omvägar och trogen tjänst landade som vice president till Saleh, efter ett av landets inbördeskrig år 1994.

Under folkresningen 2011 var han inte någon synlig profil, men han tog kraftigt avstånd till Saleh då det blev klart att trycket på presidenten hade vuxit sig ohållbart och situationen hotade att urarta i inbördeskrig.

Hadi ansågs vara den enda som kunde rädda Jemen från katastrof efter Salehs avgång, men lyckades inte ena landet. Bild: Yahya Arhab/EPA abdrabuh mansour hadi

Han sågs vara en person som kunde hålla ihop landet efter Salehs fall, men lyckades inte snabbt nog skapa enighet bakom landets nya riktning.

Han tvingades fly undan Houthi-rebellerna och det är nu oklart hur stor del av de militärenheter som inte stödde Saleh han fortfarande kontrollerar från Saudiarabien.

En stor del av de styrkor som strider mot rebellerna ,men som inte var en del av landets militär, har i stort sett från början agerat självständigt, utan Hadis och regeringens kontroll.

Södra Jemen, och klanerna

Bland annat i Aden, där Hadi hade sitt regeringssäte innan han lämnade landet, anses nu nästan hela styrkan som gör motstånd mot rebellerna bestå av anhängare till den sydjemenitiska självständighetsrörelsen, i folkmun al-Hirak.

Krigare som bekämpar Houthi-rebellerna går igenom en saudiarabiska vapen som fälldes i staden i april 2015
Krigare i Aden ser över vapen som fälldes med fallskärm av det saudiarabiska flygvapnet. Krigare som bekämpar Houthi-rebellerna går igenom en saudiarabiska vapen som fälldes i staden i april 2015 Bild: EPA aden

Rörelsen har sen 2007 krävt mer frihet och självbestämmanderätt för de södra delarna av landet, medan de mer radikala grupperna inom rörelsen vill att landet igen ska delas enligt de gamla gränserna före sammanslagningen år 1990.

Rebellerna har också motståndare bland de sunnimuslimska klanerna, som är löst organiserade i olika väpnade styrkor.

Klanmiliserna är för det mesta inte tungt beväpnade och deras mål är i första hand att förhindra Houthi-rebellernas intrång på klanernas områden, men en del av dem har svurit trohet till antingen Hadi och regeringen eller till al-Hirak.

Den nya kungens koalition

Karta över MÖ och norra Afrika med Saudiarbiens Jemenkoalition och Iran utmärkt. Gjord 25.3.2015
Saudiarabien samlade snabbt ihop en bred koalition av sunnidominerade arabländer för att slå tillbaka mot Houthi-rebellerna och hindra att Irans inflytande i landet växer. Pakistan har meddelat att landet överväger att delta i koalitionens angrepp. Karta över MÖ och norra Afrika med Saudiarbiens Jemenkoalition och Iran utmärkt. Gjord 25.3.2015 jemen karta

Tillsammans med 8 andra arabländer har Saudiarabien både bombat militära mål och fört in vapen till styrkorna som bekämpar Houthi-rebellerna i Aden.

Enligt Saudierna själva står dessutom en styrka på 150 000 man i beredskap att gå in över gränsen till Jemen.

Många såg det saudiarabiska beslutet att skicka en samlad arabisk flygstyrka in i kriget mot Houthi-rebellerna som den nya kungen Salman bin Abdulaziz al-Sauds sätt att visa beslutsamhet och handlingskraft.

Saudiarabiens nya kung
Den 79 år gamla kung Salman har suttit på tronen sen slutet av januari 2015. Saudiarabiens nya kung Bild: Lintao Zhang / EPA salman bin abdulaziz

Men sannolikt hade kungahuset fattat samma beslut oberoende av vilken al-Saud som sitter på tronen.

Kungahuset känner sig redan hotat av utvecklingen i Irak och gränsen norrut har förstärkts med tusentals soldater, stängsel och murar.

Ytterligare en potentiell fientlig granne har definitivt inte varit en välkommen utveckling.

Framför allt är det ändå Irans inflytande som spökar i bakgrunden. Saudiarabiens största fiende i regionen är det shiamuslimska Iran, vars inflytande har vuxit de senaste åren.

Ett shi-muslimskt säte i Jemen ses som en domänförlust i Riyadh, till Teherans fördel.

Det är därför framför allt Iran som är mål för saudiernas och de övriga sunniländernas bomber, även om de briserar och skördar också civila offer i Jemen.

Iran och storkrigets spöke

Den största orsaken till att Saudiarabien ännu inte har gått in i landet är också troligen osäkerheten kring Irans reaktion.

Iran har fördömt flygangreppen och skickat krigsfartyg till den jemenitiska östkusten.

Officiellt heter det att skeppen är där för att trygga handelsfartygens rutter, men de utgör ett stort spänningsmoment då koalitionslandet Egyptens fartyg patrullerar nära intill.

Alla ingredienser för ett storkrig har nu blandats in konflikten i Jemen. Även om kriget inte bryter ut kommer ett utdraget skuggkrig mellan kungahuset al-Saud och Iran i Jemen att få förödande konsekvenser, framförallt för de civila.

Al-Qaida på Arabiska halvön

En lång tid var Jemen mest under lupp i väst på grund av närvaron av den starka terrorgruppen al-Qaida på Arabiska halvön (AQAP), och de amerikanska drönarangreppen mot gruppens läger i landet.

AQAP har sedan länge ett starkt fäste i Jemen. Gruppen ansågs redan tidigare vara den militärt starkaste, mest kunniga och välfinansierade al-Qaidaknutna gruppen i världen.

Nasser al-Wahaishi, ledaren för al-Qaida i Jemen.
Nasser al-Wahaishi tros vara ledare för al-Qaida i Jemen. Nasser al-Wahaishi, ledaren för al-Qaida i Jemen. Bild: EPA al-qaida i jemen

Många av gärningsmännen bakom uppmärksammade terrordåd i regionen och väst har utbildats vid gruppens läger i Jemen.

Kaoset i landet har bara förstärkt gruppen, en utveckling som befaras fortsätta så länge konflikten gör det.

Al-Qaida i Jemen har en strikt och militant sunnimuslimsk ideologi, och ser den shia-muslimska befolkningen som kättare.

Medlemmar i al-Qaida i Jemen håller upp gruppens flagga i domstolen medan de döms till fängelse.
Al-Qaida medlemmar döms till fängelse år 2014. Många av gruppens fängslade medlemmar har fritagits sen inbördeskrigets början. Medlemmar i al-Qaida i Jemen håller upp gruppens flagga i domstolen medan de döms till fängelse. Bild: EPA/YAHYA ARHAB al-qaida i jemen

Gruppen har framförallt fått nya rekryter bland dem som ser AQAP som det starkaste alternativet i kampen mot Houthi-rebellerna, vilket också kan förstärka de sekteristiska dragen i kriget.

Sedan konfliktens början har man också lyckats befria medlemmar och andra militanta från fängelser.

Också terrorgruppen Islamiska staten (IS) uppger sig ha fått fotfäste i Jemen.

Experter tror ändå att gruppen högst har någon cell i landet, och knappast kan räknas som en av de större spelarna i konflikten.

Källor: al-Jazeera, BBC, New York Times, Washington Post, The Guardian, CNN, Carnegie Center for the Middle East, WFP, Reuters, AP

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes