Hoppa till huvudinnehåll

Veckans Sibbe: Säkkijärven polkka i slow motion

Psalm 451 i psalmboken
Psalm 451 i psalmboken Bild: Yle/Bertil Blom psalmboken

Det sägs att Jean Sibelius en gång slog vad om att han kunde skriva en psalm på melodin till ”Säkkijärven polkka”. Det är en bra historia, men tyvärr är den inte sann.

För det första så komponerade Sibelius sin musik år 1897 medan den karelska folkmelodin Säkkijärven polkka blev allmänt känd först på 1930-talet. För det andra så var det inte en psalm som Sibelius skrev.

Polkan i långsammare tempo

Likheterna mellan de båda melodierna är många. Om man spelar polkan i hälften långsammare tempo så framträder konturerna till den melodi som Sibelius komponerade och som numera finns som psalm 451 i psalmboken: ”Ljud högt du psalm att lova”. Men melodin var inte avsedd som en psalm. Musiken ingick i den kantat som Sibelius skrev till doktors- och magisterpromotionen vid Helsingfors universitet 1897. Kantaten innehöll nio satser, av vilka den sjätte hette ”Soi kiitokseksi Luojan” och hade en text av A.V.Forsman (senare Koskimies).

Promotionskantatens sång blev populär

"Ingen kunde väl påstå som tidigare att han inte kan förstå denna musik! Den är lika förståelig som en finsk folkvisa", skrev recensenten Oskar Merikanto i Päivälehti dagen efter uruppförandet. Tydligen anade Merikanto att sången hade folklig anknytning. Den blev populär bland körsångare och den spreds i vida kretsar tills den år 1899 publicerades tillsammans med de övriga körsångerna ur kantaten.

”Ljud högt du psalm att lova”

”Soi kiitokseksi Luojan” fann också sin väg till kyrkliga kretsar och togs med i ett andligt sånghäfte 1920. Slutligen, år 1938 kom sången med i psalmboken med en delvis omarbetad text och med ny titel ”Soi kunniaksi Luojan”. I dag är den en omtyckt psalm och framförs på båda språken. På svenska heter den ”Ljud högt du psalm att lova” i Alfons Takolanders översättning. Efter ”Giv mig ej glans” är den Sibelius mest kända andliga sång.

Säkkijärven polkka nonstop i radion 1941

Den karelska folkmelodin Säkkijärven polkka spelades in av dragspelaren Viljo Vesterinen år 1939 och blev snabbt en känd melodi under vinterkriget. Under fortsättningskriget fick den ett överraskande ”uppdrag”. Sovjetstyrkorna hade placerat ut radiostyrda bomber runt Viborg och den finska krigsledningen försökte lösa problemet på olika sätt tills någon kom på att man kunde störa de sovjetiska radiofrekvenserna med hjälp av musik. I början av september 1941 beordrades Rundradion att spela musik oavbrutet dygnet runt och av en slump hade man skivan med Säkkijärven polkka i studion. På så sätt lyckades man desarmera bomberna.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje