Hoppa till huvudinnehåll

”Mörk period” väntar i flyktingkrisen på Medelhavet

Medlem i Amnesty International placerar ut symboliska gravstenar i Amsterdam till minne av de hundratals migranter som har drunknat i Medelhavet under färden till Europa.
Symboliska gravstenar i Amsterdam till minne av de hundratals migranter som har drunknat i Medelhavet under färden till Europa. Medlem i Amnesty International placerar ut symboliska gravstenar i Amsterdam till minne av de hundratals migranter som har drunknat i Medelhavet under färden till Europa. Bild: EPA/MARTIJN BEEKMAN druknade

Under de två senaste dagarna har över 400 människor dött då båtar med flyktingar råkade i sjönöd på Medelhavet. Allt tyder på att många fler flyktingar kommer att dö på vägen till Europa, säger Pieter-Jan van Eggermont vid Läkare utan gränser.

– Verkligheten på och omkring Medelhavet är att det pågår en enorm humanitär katastrof som håller på att förvärras år efter år, säger Pieter-Jan van Eggermont som är humanitär rådgivare på Läkare utan gränser i Sverige.

Läkare utan gränser har sedan flera år team på plats i bland annat Grekland, Italien och Serbien som vårdar nyanlända flyktingar.

För första gången ska nu några läkare och skötare från organisationen för första gången ge sig ut på havet.

Vård ute till havs är något organisationen inte har erfarenhet av och van Eggermont säger att det blir en stor utmaning. Men då antalet flyktingar som försöker göra den ofta farliga resan över medelhavet ökar, ökar också behovet för insatser ute till havs.

– Vår verksamhet innebär att vi måste försöka rädda liv när vi ser en möjlighet att göra det. Det betyder att vi inte längre bara kan hålla oss till land, utan måste flytta vår verksamhet till havet, säger van Eggermont.

Livsfarlig resa

Läkare utan gränser har nu slagit ihop sina insatser med en annan organisation, MOAS eller Migrant Offshore Aid Station.

MOAS har fartyg och erfarenhet av att rädda flyktingar.

– Men det de inte hade var just medicinsk kompetens. Så vi kommer alltså att bidra med medicinsk nödhjälp i ett befintligt projekt, till en början med ett mindre medicinskt team.

Den medicinska hjälpen behövs. Det är inte bara förlisningarna som skördar liv bland flyktingarna till havs.

Själva resan kan ofta innebära dödliga påfrestningar.

– Våra läkare kommer att arbeta med de mest direkta medicinska behoven, som ofta är att direkta följder av resan. Väldigt många lider av uttorkning, hjärtproblem, brännskador, nedkylning men också ofta kroniska problem som inte har vårdats på en lång tid under en väldigt tuff resa. Dessutom är många undernärda efter att inte ha fått tillräckligt med näring en längre tid, säger van Eggermont.

Med den tuffa resan menar han inte bara den över Medelhavet.

Största delen av flyktingarna har redan innan de kommer till mänskosmugglarna i Libyen eller Egypten tusentals kilometer av prövningar bakom sig.

I många år har folk tagit sig undan krig, fattigdom och förföljelse till Afrikas nordkust från bland annat Västafrika, Somalia, Eritrea och Afghanistan i hopp om att kunna ta sig till Europa.

Under resan har de fått utstå både fysiska och psykiska prövningar, och ibland våld.

Politik driver människor till desperata val

I och med kriget i Syrien har trycket vuxit enormt och samtidigt menar van Eggermont att EU:s politik har drivit fler människor att välja den livsfarliga rutten över Medelhavet.

– Europa har under ganska många år stängt sig själv för utomstående. Samtidigt har flyktingar, asylsökande och andra migranter tagit de möjligheter som finns tillgängliga och mänskosmugglarna har då sett det som en möjlighet att tjäna pengar. Det har betytt att båttrafiken över Medelhavet med ofta helt odugliga farkoster har ökat kraftigt.

Ifjol räddade bara den italienska flottan 100 000 människor på Medelhavet. Under samma period dog 2 500 människor som inte kunde hjälpas i tid. Allt tyder på att de siffrorna kommer att förvärras i år.

Bara under den gångna veckan har 10 000 människor räddats från båtarna eller ur havet. Hittills har 900 människor dött ute till havs i år.

En delorsak till att Läkare utan gränser nu ger sig ut till havs är också att belysa hur massiv den humanitära katastrofen faktiskt är.

Stängda gränser kräver offer

Eggermont säger att då det på kort sikt inte finns något sätt att lösa problemen som leder till flyktingströmmen, finns det egentligen bara ett sätt att stoppa de allt för ofta återkommande tragedierna på Medelhavet.

– Så länge vi inte kommer att se ett avtagande antal flyktingar är det väldigt viktigt att man öppnar fler säkra och legala vägar att ta sig till Europa för dem som är i behov av skydd. Det vi ser idag är det motsatta. Det ena landet efter det andra låser sina dörrar och försöker bara hålla problemet utanför sina gränser.

Med tanke på de växande antalen flyktingar och offer, står nu valet enligt Eggermont mellan att göra något för att rädda flyktingarna eller att välja att ignorera att tusentals människor kommer att dö vid EU:s gränser.

– Om man tittar på siffrorna hittills från år 2015 pekar allt på att vi kommer att se en enorm ökning av antalet båtar och antalet olyckor. Det finns för tillfället ingen storskalig räddningsoperation, och inga planer på att finansiera en. Så jag tror dessvärre att vi står inför en väldigt mörk period om politikerna inte tar sitt ansvar och agerar så fort som möjligt, säger van Eggermont.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes