Hoppa till huvudinnehåll

Många elever saknar behörig lärare

I Nyland finns lågstadier utan en enda behörig klasslärare. En del elever får undervisning som inte håller måttet, andra barn tvingas byta lärare gång på gång. Varför har vi fått vänta så länge på lärarutbildning i Helsingfors?

Frida Melén och Amelie Julin har haft tio lärare under sina fem år i Månsas lågstadieskola i Helsingfors. Bristen på behöriga lärare gör att många lärare kommer och går.

– Det känns dumt att hela tiden ha olika lärare, man skulle vilja lära känna dem bättre, säger Frida Melén.

För Amelie Julin blev det svårt att hänga med i matematiken när lärarna byttes ut ofta.

– Vi hoppade över långa stycken i boken, säger hon.

Inte en enda av de tre klasslärarna i Månsas är behörig det här läsåret. Heidi Harju-Luukkainen har en dotter i skolan.

Heidi Harju-Luukkainen har en dotter i Månsas lågstadieskola i Helsingfors, som helt saknar behöriga klasslärare.
Heidi Harju-Luukkainen säger att våra barn har rätt till behöriga klasslärare. Heidi Harju-Luukkainen har en dotter i Månsas lågstadieskola i Helsingfors, som helt saknar behöriga klasslärare. Bild: YLE/Antti Lempiäinen. heidi harju-luukkainen

– Jag är orolig. Jag vill ju att mina egna barn ska ha lärare med en så hög kompetensnivå som möjligt. Det är också elevernas rätt och föräldrarnas rätt att närskolan håller hög klass. Vi betalar skatter för det, säger Harju-Luukkainen.

Harju-Luukkainen är själv pedagogie doktor och undervisar vid flera universitet. Hon har tidigare arbetat som klasslärare och är utbildad speciallärare.

För få behöriga lärare

Pia Silvander har börjat som rektor för Månsas lågstadieskola hösten 2014, hon säger att hon därför inte har rekryterat den nuvarande personalen.

– Jag är helt säker på att om det hade funnits behöriga sökande hade de varit här på intervju, och om de hade tackat ja skulle de vara här som lärare. Det finns för få behöriga lärare, säger Silvander.

71 procent av alla grundskollärare i svenska skolor Nyland är behöriga, mot 78 procent i Egentliga Finland och 90 procent i svenska skolor i Österbotten. Behörighetsläget ser vid första anblick bättre ut för klasslärarna, som har ansvar för en klass i lågstadierna. 77 procent av dem är behöriga i Nyland mot 84 procent i Egentliga Finland och 98 procent i Österbotten.

Men det finns också lärare som är anställda som timlärare fastän de sköter klassläraruppgifter. Räknar man med dem faller behörighetsgraden i nästan alla kommuner i Nyland, och särskilt i de svenska skolorna. Då blir bara 66 procent av klasslärarna i svenska lågstadier i Helsingfors behöriga, i Kyrkslätt är man nere i 56 procent.

Pia Silvander är rektor för Månsas lågstadieskola i Helsingfors.
Rektor Pia Silvander säger att det finns för få behöriga klasslärare. Pia Silvander är rektor för Månsas lågstadieskola i Helsingfors. Bild: YLE/Antti Lempiäinen. pia silvander

Föräldrar väljer finsk skola

Heidi Harju-Luukkainen har fått signaler från en del föräldrar om att de väljer finsk skola i stället för det svenska lågstadiet i Månsas. En del familjer väljer att flytta till ett annat område. De reagerar på att närskolan inte längre når ribban.

– Jag frågar mig om man kan kalla en skola utan behöriga klasslärare för en skola? säger Harju-Luukkainen.

Det kan man absolut, svarar rektor Pia Silvander.

– Vi jobbar enligt de principer som finns för en god skola. Det här är en riktigt bra skola, säger Silvander.

Silvander betonar, liksom många andra rektorer, att en stor del av de obehöriga lärarna har ämneslärarutbildning eller klasslärarstudier som är på hälft. Men det här är inte hela sanningen.

Spotlight reder ut de obehöriga lärarnas utbildning

Svenska Yles TV-program Spotlight bad alla rektorer i lågstadierna i huvudstadsregionen och i Kyrkslätt berätta vilken utbildning de obehöriga lärarna i skolan har.

Nästan var tredje obehörig klasslärare är antingen ämneslärare ellerr klasslärarstuderande.

En knapp tredjedel har en lägre eller högre akademisk examen, till exempel i biologi, kemi eller vuxenpedagogik.

Den största enskilda gruppen, 39 procent av de obehöriga klasslärarna, har en kortare yrkesexamen eller enbart studentexamen. Här finns till exempel idrottsinstruktörer, merkonomer, trädgårdsmästare och fysioterapeuter.

– De som lider mest av det här är de barn som kommer från resurssvaga familjer där föräldrarna inte hjälper barnen lika mycket med skolarbetet, och de barn som har inlärningssvårigheter, säger Heidi Harju-Luukkainen.

– Det här är en rättvisefråga. Nyländska barn har sämre utgångspunkter än österbottniska barn vad beträffar de lärare de möter i skolan, säger Fritjof Sahlström som är docent i pedagogik vid Helsingfors universitet.

Fritjof Sahlström vid Helsingfors universitet säger att lärarbristen är en orättvisefråga.
Fritjof Sahlström vid Helsingfors universitet säger att lärarbristen är en orättvisefråga. Fritjof Sahlström vid Helsingfors universitet säger att lärarbristen är en orättvisefråga. Bild: YLE/Antti Lempiäinen. fritjof sahlström

"Det är som på 1930-talet"

Vi talar med några föräldrar i huvudstadsregionen som vill vara anonyma. De är bekymrade över den undervisning barnen får av obehöriga lärare.

– Vår sons lärare kan inte sitt jobb. Hon förstår inte alls barnen. Och när barnen ifrågasätter henne blir det problem, berättar en pappa i huvudstadsregionen.

Vi hör om en lärare som kräver att barnen sitter stilla hela lektionerna. Barnen får inte röra vid eller ens småprata med sin granne under lektionerna.

– Det är som på 1930-talet, säger en mamma.

Ronnie Rehn är rektor för tre skolor i Helsingfors, lågstadierna Kronohagen, Cygnaeus och Minerva.

Ronnie Rehn är rektor för tre lågstadieskolor i Helsingfors, Kronohagen, Minerva och Cygnaeus.
Det finns horrorstoryn i alla branscher, säger rektor Ronnie Rehn. Ronnie Rehn är rektor för tre lågstadieskolor i Helsingfors, Kronohagen, Minerva och Cygnaeus. Bild: YLE/Antti Lempiäinen. ronnie rehn

– Det finns horrorstoryn i alla branscher, det finns också utbildade lärare som inte mår bra. Då är det alltid rektorns sak att ingripa, säger Rehn.

Regionalpolitik bakom lång väntan

Lärarbristen har varit ett problem i Nyland i årtionden. På 1990-talet krävde Nylands landskapsförbund lärarutbildning i Helsingfors, och debatten om det här gick het. Bland annat Åbo Akademi och Finlands svenska lärarförbund var emot lärarutbildning i söder. Argumenten var ungefär de samma som vi har hört de senaste åren.

Arkivet om lärarbristen under flera årtionden

Om ett år 2016 inleds lärarutbildning i Helsingfors Åbo Akademi och Helsingfors universitet ska starta den tillsammans. Varför dröjde det till mars 2015 innan vi fick den här nyheten?

Mikko Hupa, rektor vid Åbo Akademi.
Mikko Hupa, rektor för Åbo Akademi, säger att lärarutbildning på två orter kräver större resurser. Mikko Hupa, rektor vid Åbo Akademi. Bild: YLE/Antti Lempiäinen. mikko hupa

– Det handlar om regionalpolitik, tidigare har man benhårt hållit fast vid att utbildningen ska ges på en och samma ort i Vasa. Att utbildningen koncentrerades till Vasa var en stor seger för många i Österbotten, och den andan har levt kvar starkt. Man har velat koncentrera resurserna, säger Fritjof Sahlström vid Helsingfors universitet.

– Den största svårigheten på vägen har varit kravet på mera personal och mera pengar, säger Åbo Akademis rektor Mikko Hupa.

En ny lärarutbildning i Helsingfors kräver nyanställd personal, och universiteten behöver extra pengar för de första åren när inga studerande utexamineras. Åbo Akademi måste få grönt ljus av finansiärerna för sina planer innan beslutet kunde fattas.

Helsingfors svenska lärarutbildning hjälper inte de barn som nu går i lågstadierna i Nyland. De första klasslärarna blir utexaminerade först 2021.

Här finns de oberhöriga klasslärarna i Nyland

Vilken erfarenhet har du av obehöriga lärare?

Vilken är din erfarenhet av obehöriga lärare? Hur stor andel av ditt barns tid i lågstadiet har läraren varit obehörig? Kommentera gärna artikeln nedan!

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle