Hoppa till huvudinnehåll

Det eviga revirtänket skapar lärarbrist?

Behovet av svenskspråkiga lärare är skriande i södra Finland. Och så har det varit länge. Är orsaken att lärarutbildningen ligger i Vasa, långt borta från Helsingfors?

Nästan alla skolor behöver nya lärare i Nyland, påpekar man i Obs debatt 2014. Svårast är det att besätta tjänsterna i de små skolorna, eftersom nyutexaminerade lärare hellre vill jobba i större lärargrupper. Bristen på barnskötare och barnträdgårdslärare är också stor.

Obs debatt diskuterar om ÅA har misslyckats med sin lärarutbildning. I studion sitter professor emeritus Håkan Andersson från Åbo akademi, Patrik Scheinen, dekanus vid Beteendevetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet, förbundsordförande Dan Johansson från Finlands svenska lärarförbund (FSL) och riksdagsledamot Mikaela Nylander, SFP.

Men frågan om lärarbrist och platsen för lärarutbildningen har dryftats ofta.

I Österbotten är det överutbud på lärare, i Nyland lärarbrist, påpekar man i Kustkanalen 1996. Det är värst i lågstadierna. De behöriga lärarna lyser med sin frånvaro. Rikard Thölix besöker Västankvarn i Ingå.

Christoffer Grönholm och Lilly Hollsten talar om problemet. Det utbildas många lärare, men den stora majoriteten stannar i Österbotten. I synnerhet om man är därifrån. Läraren Micaela Romantschuk talar om sin studietid i Vasa. I Vasa saknade hon det akademiska. Men ändå har hon stannat i Vasatrakten som färdig lärare. Camilla Westermark på Pedagogiska fakulteten menar att det finns hur mycket lärare som helst. Att de inte reser till Nyland är kanske regionens fel.

I Kanal två 1999 funderar man hur förskolan för alla sexåringar skall få kompetenta lärare när det råder lärarbrist i synnerhet i Östnyland

Lärarbristen är lika stor 2002. Länsstyrelsen i södra Finland och utbildningsstyrelsen anser att det behövs lärarutbildning i Helsingfors.

Närbild undrar 2002 om finlandssvenskar är dummare än de finska. Kan bristen på behöriga lärare vara orsaken? Är det därför de finlandssvenska barnen får sämre resultat i internationella och nationella undersökningar?

Åbo Akademi bestämde 2002 att man kan ta en extra lärarutbildning för att råda bot på lärarbristen i södra Finland.

Men 2003 är lärarbristen stor. Obs tar itu med frågan än en gång. Många kräver flytt av lärarutbildning till södra Finland. Lärarstuderande Ann-Sofi Bäckström förstår inte hur någon kan tro att studieplatsen är ett problem. För henne var det en rikedom att få fara till Vasa. Att det råder lärarbrist beror på läraryrkets dåliga status, i synnerhet i södra Finland, och de låga lönerna. Att man stannar i Österbotten kan beror på att hyrorna i Helsingfors är så höga. Med en lärarlön klarar man sig inte i södra Finland.

Maria Björnberg-Enckell och Ann-Mari Audas- Willman debatterar utbildningsfrågan i studion

Frågan om den svenskspråkiga lärarutbildningen i Helsingfors fortsätter. Man skall kunna avlägga kurser i pedagogik vid Helsingfors universitet. I Vasa skall man bara behöva tillbringa c. tre veckor. Och 2015 talar man om en fullständig utbildning i Helsingfors.

Spotlight undersökte hur det är med de behöriga lärarna 2015.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Reportage från vinterkriget

    Nyhetsrapport om att 16 städer i Finland har blivit bombade.

    Torsdagmorgon den 30 november 1939 flög bombplan in över Finland från Sovjetunionen. Och vinterkriget bröt ut.

  • Helsingfors under vinterkriget

    En inblick i livet vid hemmafronten.

    Hur var det att leva i huvudstaden Helsingfors under vinterkriget? Vi får en inblick i livet vid hemmafronten i dessa ljudklipp om bombningar, mörkläggning, fönsterglas och första hjälp.

  • Munsalasocialismen

    Under 1900-talets början skapades en egen rörelse.

    I Munsala utvecklades under 1900-talets början en helt egen form av socialism. Den kom till trakten genom forna emigranter som återvänt från USA med Marx och Engels verk i bagaget. Deras läror kom att prägla ortsbefolkningen från inbördeskriget 1918 till fortsättningskriget.

  • När Finland var fem före att bli fascistiskt - högerradikala skjutsade den liberala president Ståhlberg till gränsen

    Extremhögern kidnappade president Ståhlberg.

    Det var ett våldets och orons år i Finland. Den högerradikala Lapporörelsen var stark och samlade 12.000 personer till en demonstration som synligt togs emot av Finlands statsledning i Helsingfors. Det som kunde ha lett till en statskupp och diktatur, fick ett abrupt slut då man gjorde misstaget att kidnappa Finlands första president. Lapporörelsens hatretorik har återuppstått i dagens diskussionsklimat.

  • Finland stod stilla i 19 dagar

    Den 1.3 1956 utbröt en generalstrejk som lamslog Finland.

    Generalstrejken i mars 1956 berörde närmare en halv miljon arbetstagare och lamslog trafik och industri. Rundradion vägrade rapportera om strejken.

  • Regionalen följer postens väg 1985

    Förr fanns det postkontor i varje utkrok.

    Posten anno 1985 tänker bara på lönsamhet, menar Regionalen. Posten automatiseras, men ute på landsbygden dras postkontor in och servicen blir allt mer ojämlik. Hur snabbt färdas ett brev reser från Sibbo till Helsingfors?

  • Firmajulfester

    Firmafester

    Hur firar man firmajulfester i Finland och vad allt kan hända på en våt julfest? Redaktör Tom Östling intervjuar en portier, en forskare och flera människor på gatan.

  • I december sups det

    Större alkoholkonsumtion i Finland 1989

    1987 talade man om att finländare dricker sig till alkoholförgiftning t.ex. i december med alla firmajulfester.

  • På 1990-talet gjorde man alkoholdrycker hemma

    Vintillverkning på 1990-talet

    I recessionens Finland på 1990-talet var det många som började tillverka sitt eget vin. För vissa blev det en bestående hobby, andra övergick till starkare och olagligare drycker.

  • Minns i november – thriller i Småstad

    Lik, otrohet, internationell brottslighet och diamantstölder

    Småstad är en liten harmonisk stad, men under ytan pyr det. Lik, otrohet, internationell brottslighet och diamantstölder. De duktiga poliserna får ta itu med en riktig härva.

  • Någon borde sörja

    En överkörd man vid domkyrkan och en strypt kvinna på Kåren.

    En överkörd man vid Åbo domkyrka och en strypt kvinna på Kårens vind - har de något samband? Åbopolisen får ett knepigt fall att ta itu med, men de stressade karlarna hinner också roa sig.

  • Mormor – drama om ålderdom

    När gamla föräldrar inte längre klarar sig sig själva

    Sommarlovet börjar men allt kretsar kring mormor. Vad skall man göra med sina gamla föräldrar när de inte längre klarar sig själv?

  • Kvinnans åldrar – från 0 till 80 år

    Ålder, alla talar om ålder.

    Barndomen färgar oss alla. Och är en kvinnans liv slut efter 50? I "Kvinnoåldrar" berättar Sanna Tahvanainen, Monika Fagerholm, Birgitta Boucht och Barbara Winckelmann om kvinnans väg genom livet.

  • Märta Laurent talar om att åldras

    Vad innebär det för en vacker kvinna att bli gammal?

    Hur skall man åldras och vad innebär det för en vacker kvinna eller skådespelare att bli en gammal patient? Märta Laurent talar i Gogo om hur hon ser på skönhet, åldrande och skådespelarkarriären.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Lotsen är livvakt på haven

    Lotsarnas historia fram till 1994.

    Finlands skärgård är svår att navigera i. Fartyg manövrerar förbi många öar och grund. Därför är lotsarna viktiga. I dokumentären "Med havet som arbetsplats" (1994) av Bosse von Willebrand och Rikard Thölix får vi höra lotsarnas historia.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    Hur är det att vara lots och hjälpa fartyg? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Fraktfartyget m/s Pamela

    Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

    Far och son Tollander har ett rederi. Pappa Ingmar Tollander sköter businessen i land, medan Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

  • Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen

    Finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

    Carl Mesterton tar oss med på lastfartyget m/s Norrö från Kotka till Antwerpen och vi får uppleva finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

Nyligen publicerat - Arkivet