Hoppa till huvudinnehåll

”Intresserad av naturen sen jag var baby”

anders albrecht i naturen
Anders Albrecht i naturen anders albrecht i naturen Bild: Atte Kaartinen /Yle anders albrecht

Biologen Anders Albrecht är en finlandssvensk naturkändis. Han är en av världens få bladlusexperter, intendent på Naturhistoriska museet och i radions ”Naturväktarna” har han besvarat frågor om naturen i över 20 år. ”Jag har varit intresserad av naturen sedan jag var riktigt liten”, berättar han. ”Och det viktiga för mig är att skydda den”.

Ett stenkast från Helsingfors busstation ligger Naturhistoriska museet. I källaren två våningar under markytan finns museets väldiga insektsamlingar.

Det här är Anders Albrechts värld.

Han drar ut en låda och plockar fram en ask. Alla djur är nålade och försedda med en etikett med information om just det djuret. Och det handlar inte om några lådor, det handlar om åtskilliga miljoner djur.

Anders Albrecht och naturhistoriska museets insektarkivlådor.
Anders Albrecht framför Naturhistoriska museets insektarkivlådor. Anders Albrecht och naturhistoriska museets insektarkivlådor. Bild: Atte Kaartinen /Yle anders albrecht

- Själv har jag samlat skalbaggar och flugor och halvvingar och steklar, litet vad som helst, det är kanske en halvmiljon exemplar som jag har samlat ihop själv.

Började i början av 1970-talet

På museet började Anders Albrecht som assistent för över 40 år sedan, och sedan dess har utvecklingen varit enorm.

- Vi satt ju uppe i andra och tredje våningen då, det kunde bli 30-40 grader hett på sommaren så man kan bara tänka sig hur de här subtropiska skadegörarna stortrivdes. En stor del av vår tid gick åt till att övervaka att ingen kom åt att äta upp våra samlingar, men sedan vi fick det här stället har vi fått mera tid att göra annat i stället.

- Det som också har förändrats är att utställningssidan har gått framåt medan forskningssidan har gått bakåt. Pengarna finns i saker som är populära för allmänheten, och det satsas det på. Det är förstås rätt, det är skattepengar och det finns nog flera skattebetalare där ute i salarna än här i källaren.

- Men det här är ju Finlands nationalsamling och Finlands största universitet, och vi har som uppgift att sköta forskningen och dokumentationen av naturen, så visst borde det också få resurser.

- Liksom andra museer världen över blir långsamt nedkörda med minskade anslag och mindre personal så är vi också totalt underbemannade nu. Vi skulle behöva massor av mänskor till.

Boknätfjäril
Boknätfjärilen är rödlistad och sällsynt i hela Europa Boknätfjäril Bild: Anders Albrecht boknätfjäril

Började med fjärilar

- Jag har varit intresserad av naturen sen jag var riktigt liten. Jag är intresserad av djuren och växterna och biotoperna, det är både mitt jobb och min hobby. Jag vill skydda naturen så gott det går, det är det viktiga för mig.

- Det ger en så otroligt mycket, det är en sådan fantastisk värld som öppnar sig, och det varar livet ut för det tar aldrig slut.

Anders Albrecht säger att han har varit intresserad av naturen sen han var baby.

- Mina släktingar säger att jag blev stucken av en geting när jag satt på pottan som treåring. Det har jag inget minne av själv, men det som väl blev gnistan var att jag såg min fasters fjärilsamling och hon såg mitt intresse och gav mig ett par lådor med fjärilar och litet utrustning.

Bladlöss på ett strå
Bladlöss Bladlöss på ett strå Bild: Anders Albrecht bladlöss

- Jag var väl sex år då jag nålade min första insekt, och sen har jag nu hållit på.

- Jag har varit intresserad av både vatten och landdjur. Min första håv sydde jag ihop själv av mammas förkläden, det första mikroskopet var ett hobbymikroskop som man egentligen ska titta på vattendroppar med.

- Ett riktigt mikroskop fick jag först när jag började studera, dit gick mitt första studielån. Men mikroskopet har jag fortfarande kvar.

Varför det blev bladlöss?

- Jag skrev min pro gradu och doktorsavhandling om flugor som parasiterar på stritar (gräshoppor), men så blev jag så utled på dem och ville göra något annat och när jag har mitt växtintresse så… Växter och bladlöss hör så intimt ihop att jag tänkte att det här verkar spännande, och så började jag med dom.

Väldigt många nya arter

Ett område som Anders Albrecht regelbundet återvänder till, ligger i närheten av Borgå ås mynning. Där har han tagit prover i över 15 år.

Att ta prover innebär i det här sammanhanget att han samlar jordprover för att sedan undersöka vilka djur som följer med.

Albrecht inventerar naturen för en så kallad röd lista som utkommer vart tionde år – en lista över hotade arter som Europeiska Unionen förutsätter att alla medlemsländer gör enligt kriterier som har slagits fast.

Anders Albrecht och håven
Anders Albrecht och håven Bild: Atte Kaartinen /Yle anders albrecht

Nu försöker arbetsgruppen se vad som har hänt sedan senast, så man kan skriva ihop en ny version av listan. Samtidigt studerar man hur artrikedomen har förändrats.

Och vad är det som har förändrats?

- Närmast det att det har kommit till arter som inte har funnits här tidigare. Det finns väldigt många arter som har fått större utbredningsområden. Många av dem har kommit över riksgränsen nu under de senaste åren, och sprider sig stadigt norrut och västerut.

Vad beror det här på?

- Delvis handlar det förstås om klimatuppvärmningen. Vi befinner oss nu i en varm period som ungefär motsvarar den som var på 30-talet. Vi vet ju inte hur det kommer att fortsätta, men i alla fall har det tillsvidare blivit varmare så nya arter kommer och breder ut sig.

- De försöker ju hela tiden tänja på gränserna så fort det går, så blir det ett bra år försöker de genast och blir det ett dåligt år så försvinner de igen, och nu har trenden de senaste trettio åren varit ökande, att det ständigt har kommit in nya arter samtidigt som det inte just har försvunnit någonting.

- Det är jättespännande. Man vet ju aldrig vad som möter en, det är som att öppna ett paket som man inte vet vad det innehåller.

Inne i en håv med Anders Albrecht.
Fångst i håven. Inne i en håv med Anders Albrecht. Bild: Atte Kaartinen / Yle håv

Hur många insektarter finns det i Finland i dag?

- Jag tror det ligger någonstans på 30.000 nu. Ingen har räknat ihop dem och det kommer nya med en sådan fart att man inte hinner följa med, men ungefär så mycket.

Klimatförändringen påverkar naturen

Hur vågar du säga det så bestämt, eftersom det ju är omstritt?

- Vi vet att klimatet har blivit varmare eftersom arter som tidigare har funnits söderut har spritt sig norrut och blivit bofasta. När de hoppar över finska viken så tar det inte så länge innan de har erövrat hela sydkusten. Så det är helt klart att klimatet har förändrats, framför allt har vintrarna blivit mildare. Den här ökningen gäller inte nordliga arter, de har inte blivit flera och de har inte blivit vanligare heller, utan det är sydligare element som har kommit till. Och det är nog helt klart att det är en följd av uppvärmningen.

Bladlöss på en gren
Bladlöss Bladlöss på en gren Bild: Anders Albrecht anders albrecht

- Hos oss påverkar det i första hand väderleken, men på många ställen på jorden påverkar det på ett mycket tråkigare sätt, öknarna breder ut sig, det uppstår stormar eller skogsbränder. Här lever vi tillsvidare i trygghet, men man kan ju tänka sig att om golfströmmen vänder bort så sitter vi på tundran väldigt snabbt, och om ismassorna smälter med den hastighet som de kan tänkas göra så sitter vi ju med baken i vattnet väldigt kvickt.

- Frågan är ju hur långt det går och med vilken hastighet.

- Blir det en katastrof så… För jordklotets historia är det ingenting nytt med katastrofer, men för mänskligheten är det ju väldigt tråkigt. Men kanske jorden skulle behöva en liten puts, att man skulle få glömma allt det här man ser omkring oss och få börja från början igen. För nu mår ju jorden inte bra.

Att upptäcka fler arter måste väl vara roligt. Men när man vet att förändringarna har med klimatförändringen att göra, hur tänker man då?

bladlöss på ett blad
Bladlöss bladlöss på ett blad Bild: Anders Albrecht bladlöss

- Ja inte går det ju ihop. Att det kommer något nytt gör förstås en intresserad, men samtidigt när man tänker på orsakerna så blir man ju oroad. Fast visst är det jättesvårt att bli ledsen när man hittar någonting nytt. Man kan kanske säga att det är något gott i det onda. Och så långt som det har gått nu så är det ju ingen katastrof här hos oss fast det nog kan kännas för många den här torkan och översvämningarna och annat och de här överdrivna väderväxlingarna märks.

- Men vi kan hoppas att de här katastroferna speciellt i viktiga länder får världen att ändra riktning.

Människan har ett ansvar att skydda

När Albrecht talar om sitt engagemang för att skydda naturen, talar han också om människans ansvar.

- Som människor måste vi väl kunna vara så pass intelligenta att vi inser att naturen kan ha ett värde för sig, att det inte bara är vår plånbok som är värdefull. Och har vi makt och vilja att förstöra, så har vi också ansvar att skydda och bevara.

- Det är klart att det sker förändringar i naturen och att arter dör, och själva är vi väl också på väg bort härifrån någon gång. Men så länge vi låtsas vara de intelligentaste här på jorden så har vi ett ansvar att se till att andra också har det bra.

Anders Albrecht med håven i högsta hugg.
Anders Albrecht med håven i högsta hugg. Anders Albrecht med håven i högsta hugg. Bild: Atte Kaartinen / Yle håv

- Dessutom vet vi aldrig vad för slags betydelser olika djur och växter har i naturen, vad som händer om de försvinner. Det vet vi inte förrän det händer, och det kan ju gå illa. Vi vet exempelvis att om myggorna dör ut så kommer en stor del av de nordliga områdenas fåglar att få det väldigt svårt, för att en jättestor del av den mat de ger åt sina ungar består just av de här myggorna som larver eller som vuxna. Rubbas balansen vet man aldrig vad som händer.

- Så jag skulle säga att det viktiga är att vi har ett ansvar för att försvara alla organismer, eftersom vi är de som kan göra det.

- Det jag jobbar för är väl mest att få människorna att trivas och att tycka om naturen och vilja bevara den. Jag skulle säga att attityderna är det största hotet, att folk är beredda att förstöra naturen bara för att få litet pengar eller få det litet bekvämare, och om man bara skulle få dem att tycka om naturen skulle kanske också attityderna förändras.

Mer från programmet

Läs också

Vetenskap

Nyligen publicerat - Vetenskap