Hoppa till huvudinnehåll

Byråkrater skriver så man inte förstår

Föredragningslista, Lojo stad
Föredragningslista, Lojo stad Föredragningslista, Lojo stad Bild: Yle föredragningslista

Hannele Maittila fick nog av snåriga föredragningslistor och framför allt missvisande rubriker på ärendena. Hon representerar gruppen Vårt Lojo i stadens fullmäktige, och skrev en motion i ärendet.

I motionen kräver Maittila att rubrikerna i föredragningslistor och protokoll inte får vara vilseledande, utan ärendenas centrala innehåll måste tydligt framgå av rubriken.

Nedläggningar göms

Maittila har flera exempel på motsatsen.

- Av rubrikerna i föredragninslistorna var det omöjligt att gissa sig till vad ärendena handlade om. För en enskild medborgare är det hopplöst att vada igenom alla dokument för att få reda på vad saken gäller, säger Maittila.

Rubriken ”Organiseringen av resultatenheten för äldrevården”väcker knappast några stora passioner.

En sådan fanns på Lojo stads listor i december ifjol. Det som hände var att en hel bäddavdelning i Nummi-Pusula lades ner.

Andra exempel gäller ett planerat daghemsbygge som drogs in, en skola som lades ner och så vidare. Av rubrikerna framgår inget.

- En så här viktig sak borde inte gömmas under diffus rubrik, säger Hannele Maittila.

Hon misstänker inte staden för att avsiktligt vilseleda invånarna, men säger sig förstå dem som tror det. Vad annat ska man tro, frågar hon sig.

Staden lovar skärpning

Maittilas motion föll i god jord. Stadsstyrelsen berömmer motionen, och säger att behovet av större tydlighet är uppenbart.

- Vi har utan vidare problem med rubrikerna. Det beror delvis på tekniska saker, men visst finns det mycket vi kan göra för att förbättra situationen, säger förvaltningsdirektör Hanna-Maria Grandell.

Staden ska tillsammans med tjänstemän från alla sektorer arbeta fram nya, gemensamma sätt att rubricera, berättar Grandell.

Alla beredande tjänstemän kommer att få enhetliga direktiv om hur ärendena ska rubriceras, och under hösten kommer tjänstemännen att erbjudas utbildning i klarspråk, berättar Grandell.

Svåra frågor

En annan sak är sedan att många ärenden är krångliga i sig, och att regler och bestämmelser kräver ett rätt så omständigt språk.

Men det ska inte hindra att rubriksättningen blir tydligare för både medborgare och beslutsfattare, säger Hanna-Maria Grandell.

Hannele Maittila är övertygad om att ett tydligare språk också skulle vara bättre för demokratin. Hon nämner de otaliga besvären och klagomålen som lämnas in i efterskott.

- Det skulle vara mycket bättre och lättare att påverka på förhand, innan besluten fattas, men nu gör språket det hopplöst svårt. I stället får man klaga efteråt, vilket kräver både tid och resurser.

Eivor Sommardahl jobbar med myndighetsspråk på forskningscentralen för de inhemska språken. Hon har ett tydligt råd till tjänstemän då det gäller rubriker:

- Rubriken ska inte vara bara en etikett, utan förklara de centrala konsekvenserna av ett beslut.

Myndighetsspråket engagerar i hela landet

För ett drygt år sedan gjordes en stor rapport över svårigheterna med myndighetsspråket i landet. I rapporten föreslogs en mängd åtgärder, bland annat en språkombudsman, som skulle ha i uppgift att övervaka begripligheten i all myndighetskommunikation.

Än så länge har det inte blivit något av ett sådant ämbete.

- Men visst är kommunerna och myndigheterna mycket mer medvetna om språk och begriplighet än tidigare, konstaterar Sommardahl.

Tidsbrist skapar otydlighet i Raseborg

Stadssekreterare Thomas Flemmich i Raseborg har lång erfarenhet att skriva kommunala texter. Han säger att tidsbristen gör att han ibland inte hinner läsa genom sina texter en extra gång.

- Det blir ibland svårt att hinna granska om det man skrivit är vettigt och om alla syftningar är rätt. Man borde ha mer tid att tänka på sådant här.

Flemmich påpekar att det inte är något självändamål att krångla till språket. Han antyder ändå att det finns beredande tjänstemän som helt enkelt inte har så lätt att producera text.

- Vi borde nog sträva efter att använda ett tydligare språk med korta meningar med få bisatser.

Rubrikerna ska vara korta

I fråga om rubriker finns också en del regler att följa berättar Flemmich.

- Vi försöker dels ha korta rubriker. Dessutom använder vi ofta snedstreck för att göra dem tydligare. Rubriken blir då i princip en rad nyckelord.


Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland