Hoppa till huvudinnehåll

Yrsel – när ska man söka vård?

Bild över lägesyrsel Bild: Yrselcenter balans

Yrsel är en vanlig åkomma som kan ha många olika orsaker. Enligt den medicinska tidsskriften Duodecim söker sig ungefär sju procent av patienterna till allmänläkare i Finland p.g.a. yrsel som huvudsymptom. Oftast är yrsel inte farligt, men om yrseln uppträder i samband med vissa andra symptom bör man uppsöka läkarvård.

Vad händer vid yrsel?

Yrsel är ingen sjukdom, utan ett symptom och en subjektiv upplevelse som är svår att mäta. Över hälften av befolkningen har någon gång haft yrsel. Yrsel kan ha många orsaker, varav flera är godartade och ofarliga, medan andra kan vara potentiellt livshotande.

Yrsel är intimt förknippat med vårt balanssinne. Det är ett intrikat samspel mellan många olika organ: innerörats balansorgan som känner av huvudets rörelser, synsinnet, proprioceptionen – det vill säga muskel- och ledsinnet samt hudens känsel. Huden är viktig för balansen via det vi uppfattar om underlaget med hjälp av fotsulorna.

När ska man uppsöka läkarvård?

Om man inte har några andra symptom än yrsel är sannolikheten för stroke väldigt liten. Men i sådana fall då yrseln uppkommer i samband med något av följande symptom ska man uppsöka vård:

  • vid trauma som fall eller slag
  • huvudvärk, oförklarlig feber eller öronvärk
  • stelhet i nacken, t.ex. om nacken blivit manipulerad hos en massör och man börjar känna svår yrsel
  • problem med hjärtat som bröstsmärta, pulsförändringar, dvs. att hjärtat slår antingen ovanligt snabbt, ovanligt långsamt eller oregelbundet
  • andnöd
  • väldigt högt blodtryck (högre systoliska värdet över 180mmHg)
  • förändringar i medvetandegraden: glömskhet, trötthet
  • symptom som kan tyda på hjärninfarkt, hjärnblödning eller hjärntumörer. Då handlar det ofta om plötsliga nya neurologiska symptom som man inte haft tidigare, t.ex.

- man känner att benen eller armarna inte fungerar som de ska
- talet blir otydligt
- mungipan hänger
- man tappar känseln i olika kroppsdelar
- kraftig huvudvärk

Olika former av yrsel

Den vanligaste orsaken till yrsel är så kallad godartad lägesyrsel, som också kallas kristallsjuka. Lägesyrsel uppstår oftast på morgonen och känns som en kraftig, karusellartad yrsel som kan vara ungefär en minut. Här kan du läsa mer om godartad lägesyrsel, och också se en video med en övning för att motverka åkomman.

Yrsel kan också bero på något av följande:

Spänningar i nacken
En orsak till yrsel som blivit vanligare speciellt hos yngre personer är svindel som uppkommer på grund av spänningar i nacken. Yrseln är då svajande till karaktären och patienten upplever ofta lindrig huvudvärk i nacken och bakhuvudet. Ibland kan man känna att ett band spänner runt huvudet. I sådana fall kan det vara bra att besöka en fysioterapeut, som kan ge fysikalisk vård och råd om vad man kan göra hemma för att förebygga yrseln.

Mediciner
Yrsel kan orsakas bland annat av övermedicinering av högt blodtryck, som leder till att blodtrycket bli för lågt. Många sorters psykofarmaka, epilepsimediciner och mediciner mot Parkinsons sjukdom kan orsaka yrsel.

Vestibularisneuronit
Inflammation i balansnerven (vestibularisneuronit) orsakar kraftig yrsel. Yrseln kan hålla på i flera dagar och associeras ofta med illamående och uppkastningar. Patienter med vestibularisneurit tillfrisknar oftast spontant efter några veckor och kan också behandlas med steroider.

Åldersbetingad yrsel
Det är naturligt att kroppens balanssystem börjar fungera sämre med högre ålder. En del yrsel kan minskas med rätt sorts träning. Det kan handla om att stärka musklerna, motionera regelbundet eller be en fysioterapeut göra ett personligt program som kan förbättra proprioceptionen, alltså muskel- och ledsinnet. Det är också viktigt att se till att man dricker tillräckligt.

Migrän ackompanjeras ibland av yrsel. Yrsel förekommer också i Ménières sjukdom, som också innebär hörselnedsättning och tinnitus. I tio procent av yrselfallen kommer man aldrig fram till någon orsak.

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.
Sakkunnigläkare: Ilja Nystrand, hälsocentralläkare

Läs också

Webbdoktorn

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa