Hoppa till huvudinnehåll

Yrsel – när ska man söka vård?

Bild över lägesyrsel Bild: Yrselcenter balans

Yrsel är en vanlig åkomma som kan ha många olika orsaker. Enligt den medicinska tidsskriften Duodecim söker sig ungefär sju procent av patienterna till allmänläkare i Finland p.g.a. yrsel som huvudsymptom. Oftast är yrsel inte farligt, men om yrseln uppträder i samband med vissa andra symptom bör man uppsöka läkarvård.

Vad händer vid yrsel?

Yrsel är ingen sjukdom, utan ett symptom och en subjektiv upplevelse som är svår att mäta. Över hälften av befolkningen har någon gång haft yrsel. Yrsel kan ha många orsaker, varav flera är godartade och ofarliga, medan andra kan vara potentiellt livshotande.

Yrsel är intimt förknippat med vårt balanssinne. Det är ett intrikat samspel mellan många olika organ: innerörats balansorgan som känner av huvudets rörelser, synsinnet, proprioceptionen – det vill säga muskel- och ledsinnet samt hudens känsel. Huden är viktig för balansen via det vi uppfattar om underlaget med hjälp av fotsulorna.

När ska man uppsöka läkarvård?

Om man inte har några andra symptom än yrsel är sannolikheten för stroke väldigt liten. Men i sådana fall då yrseln uppkommer i samband med något av följande symptom ska man uppsöka vård:

  • vid trauma som fall eller slag
  • huvudvärk, oförklarlig feber eller öronvärk
  • stelhet i nacken, t.ex. om nacken blivit manipulerad hos en massör och man börjar känna svår yrsel
  • problem med hjärtat som bröstsmärta, pulsförändringar, dvs. att hjärtat slår antingen ovanligt snabbt, ovanligt långsamt eller oregelbundet
  • andnöd
  • väldigt högt blodtryck (högre systoliska värdet över 180mmHg)
  • förändringar i medvetandegraden: glömskhet, trötthet
  • symptom som kan tyda på hjärninfarkt, hjärnblödning eller hjärntumörer. Då handlar det ofta om plötsliga nya neurologiska symptom som man inte haft tidigare, t.ex.

- man känner att benen eller armarna inte fungerar som de ska
- talet blir otydligt
- mungipan hänger
- man tappar känseln i olika kroppsdelar
- kraftig huvudvärk

Olika former av yrsel

Den vanligaste orsaken till yrsel är så kallad godartad lägesyrsel, som också kallas kristallsjuka. Lägesyrsel uppstår oftast på morgonen och känns som en kraftig, karusellartad yrsel som kan vara ungefär en minut. Här kan du läsa mer om godartad lägesyrsel, och också se en video med en övning för att motverka åkomman.

Yrsel kan också bero på något av följande:

Spänningar i nacken
En orsak till yrsel som blivit vanligare speciellt hos yngre personer är svindel som uppkommer på grund av spänningar i nacken. Yrseln är då svajande till karaktären och patienten upplever ofta lindrig huvudvärk i nacken och bakhuvudet. Ibland kan man känna att ett band spänner runt huvudet. I sådana fall kan det vara bra att besöka en fysioterapeut, som kan ge fysikalisk vård och råd om vad man kan göra hemma för att förebygga yrseln.

Mediciner
Yrsel kan orsakas bland annat av övermedicinering av högt blodtryck, som leder till att blodtrycket bli för lågt. Många sorters psykofarmaka, epilepsimediciner och mediciner mot Parkinsons sjukdom kan orsaka yrsel.

Vestibularisneuronit
Inflammation i balansnerven (vestibularisneuronit) orsakar kraftig yrsel. Yrseln kan hålla på i flera dagar och associeras ofta med illamående och uppkastningar. Patienter med vestibularisneurit tillfrisknar oftast spontant efter några veckor och kan också behandlas med steroider.

Åldersbetingad yrsel
Det är naturligt att kroppens balanssystem börjar fungera sämre med högre ålder. En del yrsel kan minskas med rätt sorts träning. Det kan handla om att stärka musklerna, motionera regelbundet eller be en fysioterapeut göra ett personligt program som kan förbättra proprioceptionen, alltså muskel- och ledsinnet. Det är också viktigt att se till att man dricker tillräckligt.

Migrän ackompanjeras ibland av yrsel. Yrsel förekommer också i Ménières sjukdom, som också innebär hörselnedsättning och tinnitus. I tio procent av yrselfallen kommer man aldrig fram till någon orsak.

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.
Sakkunnigläkare: Ilja Nystrand, hälsocentralläkare

Läs också

Webbdoktorn

Nyligen publicerat - Hälsa