Hoppa till huvudinnehåll

Forskare efterlyser studier om vindkraftsbuller

Utsikten från Krutar gård mot vindkraftsparken i Torkkola, fotograferat med teleobjektiv.
Några av de sexton vindmöllorna i Torkkola i Lillkyro som just nu är Österbottens största vindkraftspark. Utsikten från Krutar gård mot vindkraftsparken i Torkkola, fotograferat med teleobjektiv. Bild: YLE/ Marcus Lillkvist löfvik

Det finns ingen forskning i Finland där vindkraftsparkers verkliga buller jämförts med de teoretiska modellerna som presenteras inför byggstart. Det här är en stor brist, säger Denis Siponen, akustikforskare på forskningscentralen VTT.

Enligt Denis Siponens kartläggning finns det 22 "betydande" områden med vindkraftverk i Finland. Vid ungefär två tredjedelar, totalt 16 av dessa, har de som bor i närheten klagat på buller.

- Finland skulle ha ett verkligt stort behov av oberoende forskning kring förverkligade vindkraftsparkers buller över lång tid och olika väderförhållanden, säger Denis Siponen.

Utländsk forskning finns

Sådan forskning finns i utlandet, till exempel i Sverige där det har visat sig att modellerna har underskattat bullret med fem decibel, men enligt Siponen går det inte att använda de resultaten rakt av för de finländska väderförhållandena.

- Vi har redan flera större vindkraftsparker och har försökt få till stånd forskning på dem under en lång tid. Men det har inte lyckats och jag vet inte om det kommer att lyckas heller. Det är svårt att få finansiering. Vindkraftsföretagen vill inte bekosta forskningen och miljöministeriet har också haft svårt att hitta pengar.

Brister i bullermodellerna

Det finns till exempel svagheter i den ISO-certifierade metod (ISO 9613-2) som används för bullermodellerna, och som är aktuell just nu bland annat i Österbotten eftersom den används i Märkenkall, Korsholm, där man planerar för 20-30 möllor.

Metoden rekommenderas främst på ljudkällor upp till 30 meters höjd och på avstånd upp till en kilometer. Men vindmöllorna är betydligt högre än så och oftast är bebyggelsen längre bort än en kilometer.

Det här måste man ta i beaktande när modellen används, säger, Denis Siponen.

- I Finland tar man som regel inte hänsyn till metodens felmarginal på tre decibel. Det kan ha ganska stor betydelse.

Vasa stad har också noterat bullermodellens svaghet i sitt utlåtande gällande vindkraftsparken i Märkenkall, som till en del ligger i Lillkyro som numera hör till Vasa.