Hoppa till huvudinnehåll

Galet tjocka läppar och smala ben i jakten på det perfekta

flickor ur nyhetsskolan gör intervju
Wilhelmina Lehtola, Clarissa och Filippa Mellin tar selfies flickor ur nyhetsskolan gör intervju filippa mellin

Att ta bilder på sig själv och lägga ut på sociala medier är verklighet för en stor del av ungdomar och för många blir pressen och utseendekraven för höga.

Som ung tänker man ofta på utseendet och hur andra uppfattar en. Fyra elever i Hoplaxskolan i Munksnäs i Helsingfors berättar hur de upplever utseendekrav.

- Inte spelar det någon roll om jag har fixat mig eller inte men jag tycker det alltid är roligare om man fixar sig, säger Malin Wallgren som går i sjuan.

Alexandra Airas tycker att många av dagens skönhetsideal är onödiga, så som till exempel onaturligt stora och fylliga läppar.

- Kylie Jenner -läppar och sådana skönhetsideal är så onödiga att jag brukar inte gå efter sådant, säger Airas.

Oftast talar man mera om utseendekomplex när det gäller flickor men Felix Dahlberg, åk 8 tror att pojkar också har något att fundera på.

- Det är kanske så att man bryr sig mer om sitt hår, säger Dahlberg.

Klasskamraten Alec Ijäs håller med.

- Nuförtiden är det ananasfrisyren som man ska ha och stiliga kläder, säger Ijäs.

Clarissa fick elaka kommentarer

24-åriga popartisten Annette "Clarissa" Lundell tror att kraven på ett perfekt utseende kan vara ännu högre i kändisvärlden.

- När man är artist och offentlig person så tror människor att de har rätt att kritisera mig. Till exempel i samband med UMK 2014 -tävlingen så fick jag många elaka kommentarer om utseende. Visst var det tungt till en början men jag valde att inte ta åt mig, säger Lundell som är aktuell med sin färska EP-skiva.

Clarissa kommer att bedöma 37 låtar i Eurovisionen.
Clarissa Clarissa kommer att bedöma 37 låtar i Eurovisionen. Bild: YLE clarissa

Clarissa beskriver dagens skönhetsideal med onaturliga läppar och övertränade kroppar som "galna". I stället för att låta sig knäckas av andras åsikter försöker Lundell jobba vidare med en så naturlig image som möjligt.

- Jag ser att jag har ett ansvar och en chans att vara en god förebild för de unga och visa att man inte behöver vara den smalaste, snyggaste och mest fixade. Det räcker att man ser frisk ut och är glad, säger Lundell.

Tyck om dig själv!

Utseendefixering kan i värsta fall leda till psykiskt illamående och ätstörningar.

Skolpsykolog Maria Höglund tycker att det är viktigt att jobba med självförtroende.

- Att kunna acceptera sig själv och tycka om sig själv oavsett hur man ser ut, det är jätteviktigt att stöda. Att acceptera att jag har kanske inte världens snyggaste ben enligt ett visst ideal men jag har de här benen och kan vara nöjd och stolt över dem ändå! säger Höglund.

tv-inspelning
Yle Nyhetsskolans Filippa Mellin intervjuar Clarissa tv-inspelning filippa mellin

Wilhelmina Lehtola, Filippa Mellin, Winellska skolan i Kyrkslätt
Den här texten är skriven av en av Yle Nyhetsskolans unga reportrar.

Läs också

Nyhetsskolan

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna

    Falska nyheter sprids lätt, vi listar falska "mediehus".

    Osanna nyheter har på senare år blivit en stor business och ett sätt att forma politisk opinion. Ändå är det få som med avsikt går på in på sajter för så kallad alternativ media eller lögnmedia. Men det går bra för sajterna tack vare att Facebook möjliggör spridningen av innehållet – det är få som läser mer än rubriken innan de delar artikeln. Här listar vi några sajter som inte är tillförlitliga nyhetskällor.

  • Undersökning visar att falska nyheter påverkar oss regelbundet

    Desinformation att vänta också i presidentvalet.

    En majoritet av finländarna tror att falska nyheter som sprids på nätet påverkar vår uppfattning om aktuella frågor. 67 procent av de som svarade i Medieförbundets undersökning tror att falska nyheter påverkar finländarna mycket eller ganska mycket.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men som inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

Nyligen publicerat - Nyhetsskolan