Hoppa till huvudinnehåll

Jag, Ingrid Öhberg

Ingrid Öhberg
Ingrid hänger med kängurun. Ingrid Öhberg Bild: Yle mitt lya land

Vår Australien-korrespondent bloggar om sig själv från Guldkusten där hon studerar och jobbar på restaurang.

Ingrid Öhberg

- Född i Mörskom i Östra Nyland.
- På Guldkusten studerar jag marknadsföring på Griffith University.
- Julen 1998 dog min mamma och åren därefter var svåra för mig.


Övitsböle, en liten by på landet där alla känner alla och gräset är grönt och korna får gå ute. Året är 1996, jag står vid sidan om vägen som slingrar sig igenom byn med mina tre systrar och väntar på att butiksbilen (ja, en liten affär på hjul) äntligen skulle komma. Varje lördag fick vi som uppgift att gå över vägen för att handla åt vår farmor och blev belönade med glass. På måndagskvällarna åkte vi alltid med mamma eller pappa till kyrkbyn för att tävla i de lokala friidrottstävlingarna och andra kvällar skötte vi om vårt trädgårdsland tillsammans eller lekte flera timmar ute i skogarna syskonen emellan.

Det är det här stället och dessa minnen som jag kallar mitt hem. Mitt hem är det röda huset i Mörskom där jag fått uppleva en fantastisk barndom. Mitt hem och alla minnen från min barndom fick en ännu större betydelse julen 1998 då min mamma helt oväntat dog. Några år därefter gick som i en bubbla, i ett hem som bildades om i en ny uppsättning.

På något konstigt vis lyckades vi, och pappa i all synnerhet, att få vardagen att kännas normal och livet att gå vidare, fastän allting var annorlunda.

Det är både de bra och de dåliga händelserna som gjort mig till den person jag är idag. Jag är självständig men rädd för det okända, jag är stark utanpå men inuti väldigt svag och jag kan känna tillit bara jag först låter mig själv göra det. Nästan 25 år, olika hem, olika orter och olika länder bakom mig och jag vet fortfarande inte var, hur eller vad jag vill. Men just nu känns det på ett visst plan bra.

Det är kanske just därför jag nu befinner mig på andra sidan jordklotet, i Australien, för att jag inte vet vad jag vill. Jag vet inte heller var jag kommer att finnas efter att jag avklarat magisterstudierna här, eller vem jag är då. Det enda jag vet är att jag inte vill vara gammal och tänka att ”det där borde jag ha gjort när jag var ung”.

Som sagt en väg ledde till en annan som sedan ledde till Surfers Paradise på Guldkusten i Australien, som jag för nu kallar mitt hem. Jag kom hit för att studera vidare efter att ha avklarat tradenomstudierna i Åbo och ångrar inte alls mitt beslut. Visst betydde detta att jag var tvungen att säga hej då till min familj och mina fina vänner, men jag vet också att de finns alltid att återvända till senare, vilket jag är mycket tacksam över och detta gav mig det sista modet att åka iväg.

Just nu sitter jag på ett mysigt café i Burleigh Heads med en kopp latte. Min morgon idag, och de flesta andra dagar likaså, började med Crossfit-träning. Crossfit är min terapi som jag behöver för att må bra. Ikväll ska jag jobba kvällstur på en restaurang där jag lagar pasta för det mesta åt hungriga turister. Det är en orsak till varför jag behöver min dagliga terapi… Haha, skämt åsido! Det är en bra plats att arbeta på vid sidan om studierna och stressen som uppstår när man jobbar i restaurangbranschen balanseras med underbara arbetskompisar.

Jag trivs här, för nu.

Ingrid Öhberg

Läs mer om Mitt nya land här.