Hoppa till huvudinnehåll

Vår stora skräck: ubåten

Den nya generationens ubåt tillverkas av Saab Kockums.
Bu! Nu kommer ubåten och tar dig. Den nya generationens ubåt tillverkas av Saab Kockums. Bild: Saab AB saab kockums

Nu är det Finlands tur att leta efter ubåtar. Arvet efter kalla kriget, och Rysslands agerande i Ukraina, gör att vi skräms upp när kränkningar kommer på tal.

De senaste månaderna har vi kunnat höra och läsa om hur engelsmän och svenskar träffat på ovälkomna militärflygplan och potentiella ubåtar i sina områden, och häromdagen letade finska försvaret efter ett oidentifierat undervattensföremål och släppte sjunkbomber mot det i varningssyfte.

Karta över Finska viken med de misstänkta observationerna inprickade.
Karta över Finska viken med de misstänkta observationerna inprickade. Karta över Finska viken med de misstänkta observationerna inprickade. Bild: Yle territorialvatten

I det finska fallet är det mycket oklart vad det verkligen var man hittade i vattnet – man vet egentligen inte om det var en ubåt och varifrån den kom. Ändå reagerar folk kraftigt, och vissa medier sätter i högre växlar än andra. Varför är vi egentligen så ängsliga av oss?

Arv från kalla kriget

Jacob Westberg jobbar som forskare och lärare på försvarshögskolan i Stockholm, och han har svar på frågan.

- Lite grann kan man väl säga att det finns ett arv från kalla kriget. Men upprördheten faller också in i mönstret som har skapats av ett nytt ryskt agerande.

Med det nya ryska agerandet menar Jacob situationer där man använt militära maktmedel, först i Georgien 2008 och nu senast också i Ukraina.

- Man har visat att man är beredd att använda politiska maktmedel för att främja politiska syften, säger han.

Allt kopplas samman

Jacob berättar också att vi nu ser ett helt annat övningsmönster i Östersjön.

- Det är betydligt större övningar, men också en mängd kränkningar av olika staters luftrum.

Det här gör att alla incidenter kopplas ihop, fastän de inte skulle ha något med varandra att göra.

Vill visa sig tuff

Jacob skulle ändå inte vilja påstå att vi är speciellt rädda för ubåtarna, fastän det rapporteras mycket om dem i medierna.

- Jag tror inte man ska säga att man är rädd, utan det är snarare en vilja att markera, och visa att det här accpeterar vi inte, säger han.

Två olika sorters kränkningar

Syftet med kränkningar av det här slaget varierar. Jacob lägger in dem i två olika grupper: kränkningar som sker öppet och är till för att upptäckas, och kränkningar som sker i det dolda.

- Kränkningar som sker öppet är till exempel kränkningar utav luftrum. Där vet man att det finns radarinstallationer och annat som kommer att upptäcka planet.

Jag brukar använda uttrycket skrämseldiplomati, alltså att man vill skapa oro.

En sådan kränkning tror Jacob är till för att sända en politisk signal.

- Jag brukar använda uttrycket skrämseldiplomati, alltså att man vill skapa oro, och skapa ett mer försiktigt agerande hos de stater som kränks. Till exempel att Sverige och Finland ska tänka sig för ordentligt innan de går med i Nato, eller något sådant.

Ubåtarna hör till kategorin kränkningar som sker i det dolda.

- Där är det antagligen inte meningen att de ska upptäckas. Då skulle jag säga att syftet troligtvis är att samla information som skulle kunna användas vid ett militärt angrepp. Kanske också att testa beredskapen.

En stat måste avvisa kränkningar

När marinen upptäckte undervattensobjektet gjordes varningar med hjälp av lätta varningssjunkbomber. Bomberna hade inte kunnat skada ubåten, men enligt lagen har Finland rätt att försvara sig ifall någon kränker landets utrymme.

- En stat har också en skyldighet att hålla koll på sitt territorium, och att avvisa kränkningar, säger Jacob.

Skulle kränkningarna fortsätta måste man avlägga en större del av resurserna till ubåtsjakt. Jacob tror att Finland och Sverige skulle kunna samarbeta ifall något sådant skulle bli verklighet, eftersom man då enkelt skulle få större resurser.

- Svårigheterna man har är att man inte vet vilken typ av resurser som kommer att behövas i framtiden. Ubåtsjakt trodde vi till exempel var ett avslutat kapitel, men nu får vi reda på att vi behöver den typen av resurser också, och det tar en tid att bygga upp sådana förmågor.

Nyligen publicerat - X3M